Att Regeringen uppmärksammar vikten av energilagring, flexibilitet och utjämning av effekttoppar är en positiv aspekt. Däremot anser Térèse Kuldkepp, chef för branschutveckling på Installatörsföretagen, att det är problematiskt att de uppsatta målen för effektiv energianvändning tas bort utan att omedelbart ersättas av andra mätbara mål.
Det är i regeringens proposition om nytt mål för effektiv energianvändning som man lägger fram en ny inriktning för arbetet med energieffektivisering.
– Det är bra att regeringen breddar perspektiven och lyfter behovet av flexibilitet och energilagring i relation till energieffektivisering. Det är alla de här åtgärderna tillsammans som möjliggör ett modernt energisystem som är avgörande för Sveriges välstånd, tillväxt och konkurrenskraft, säger Térèse Kuldkepp, chef för branschutveckling på Installatörsföretagen.
Står utan mätbara mål
Regeringen avser att byta ut det tidigare målet om att uppnå 50 procent effektivare energianvändning till 2030. Det nya målet fokuserar istället på att säkerställa en effektiv energianvändning i Sverige som bidrar till en stärkt motståndskraft, konkurrenskraftiga priser på energi, ett resurseffektivt energisystem samt elektrifieringen av samhället. Det kvalitativa målet kommer att följas upp med hjälp av indikatorer, men vilka dessa indikatorer ska vara är fortfarande oklart och kommer att utvecklas senare av Energimyndigheten.
– Problemet är inte indikatorerna, om de utformas rätt det kan det vara ett bra sätt att styra arbetet. Problemet är att vi nu kommer stå helt utan mätbara mål under en period. Takten i energieffektivisering är redan alldeles för låg, att då ta bort ett siffersatt mål utan att direkt ersätta det med något annat kommer sinka arbetet ytterligare, avslutar Térèse Kuldkepp.
