Sundsvall har tagit stora kliv framåt. Detta blev tydligt när resultatet av Årets Arkitekturkommun tillkännagavs. Sundsvall fortsätter klättra mot toppen, in på topp 20 förra året, sen skutta från 10:e till 4:e plats i år, det är riktigt bra.
För sjunde året i rad lyfts de kommuner som jobbar bäst med arkitekturen och samtidigt strävar efter att tillgodose bostadsbehovet och minska byggandets klimatpåverkan. Det visar en rapport som har tagits fram av Evimetrix på uppdrag av Sveriges Arkitekter och HSB Riksförbund.
– Att Sundsvalls kommun klättrar och uppmärksammas skapar stolthet. I Sundsvall blir visioner verklighet, det här är ett fint kvitto på att vi är på rätt väg – framåt och uppåt, säger Andreaz Strömgren, stadsbyggnadsdirektör, Sundsvalls kommun
Samarbete som gett resultat
– Den här klättringen på rankingen delar vi med alla som gör det möjligt, både inom näringslivet och inom det offentliga. Genom Sundsvalls väg framåt la vi grunden för ett bostadsbyggande som ska hålla över tid och placeringen i Årets Arkitekturkommun visar att vi är på rätt väg, säger Jeanette Hedlund (s), ordförande i stadsbyggnadsnämnden, Sundsvalls kommun.
– Den bästa grogrunden för vackra och hållbara livsmiljöer finns i de kommuner som skapat ett gott samarbetsklimat med sina invånare, byggaktörer och arkitekter. I 100 år har HSB arbetat med arkitektur och strävan efter det goda boendet. Arkitekturen speglar vår samtid, den är sammanvävd med vår vilja att skapa hållbara samhällen, säger Christer Berglund, vd, HSB Södra Norrland och fortsätter
– Vi ser att hela regionen har en stor framtidstro, det är inte bara i Sundsvall det märks och det är en smittande känsla. Vi på HSB Södra Norrland är stolta över Sundsvalls 4:e placering och att Gävle finns med i listan på de 20 bäst kommunerna i Sverige.
Topp-tjugo-listan
Karlstad
Borås
Landskrona
Sundsvall
Tyresö
Lund
Växjö
Järfälla
Örebro
Helsingborg
Gävle
Karlskrona
Eskilstuna
Västerås
Täby
Malmö
Botkyrka
Uppsala
Skellefteå
FAKTA
Utmärkelsen Årets Arkitekturkommun bygger på två olika komponenter. Den första är ett index som är skapat utifrån en enkätundersökning riktad till Sveriges arkitektkår. I enkätundersökningen har arkitekterna ombetts bedöma dialogklimatet mellan kommunen och arkitekterna och även arkitekturkompetensen i kommunen, hur kommunen arbetar för att utveckla arkitektoniska värden med mera. Den andra komponenten i utmärkelsen bygger på offentlig statistik. Här värderas landets kommuner utifrån förmågan att planera byggande ställt i relation till befolkningsutvecklingen, hur väl planerna realiseras men också hur väl kommunerna lever upp till lagkrav vad gäller riktlinjer för markanvisningar, översiktsplanering med mera.
Den offentliga statistiken är hämtad från SCB:s register rörande befolkning, boende och byggande. Vidare används uppgifter från Boverkets Bostadsmarknadsenkät för att studera hur kommunernas administrativa rutiner fungerar och hur de lever upp till olika lagkrav rörande planering, boende och byggande. Från 2020 och framåt har vi även inkluderat aspekter på kommunernas hållbarhetsarbete. Bedömningen av denna aspekt tar sin utgångspunkt i om den enskilda kommunen är medlem i föreningen Klimatkommunerna men också om kommunen ställer klimatkrav på byggmaterial i sina upphandlingar av byggprojekt.
Genom att använda en kombination av både professionens syn på hur samarbetet och dialogen fungerar och olika mått på hur kommunernas faktiska arbete utifrån offentlig statistik får vi ett mångsidigt perspektiv på bostadsplanering, byggande och arkitektur i landets kommuner.
Detta flerdimensionella perspektiv ger utmärkelsen Årets Arkitekturkommun. Utmärkelsen delas ut i samarbete mellan HSB Riksförbund och Sveriges Arkitekter.
