Det är inte längre ovanligt att stöta på extrema väderförhållanden i Sverige. Året 2018 präglades av en rekordvarm sommar och i år har flera svenska samhällen kämpat mot omfattande översvämningar.
Det extrema vädret och den ökande medeltemperaturen i Norden ställer stora krav på hur vi konstruerar våra byggnader. Det kan nämligen kosta gemene man onödiga pengar om vi fortsätter att bygga som vi gör idag. Det menar Xella, leverantör av bygglösningar i lättbetong och kalksandsten.
Ur ett globalt perspektiv var sommaren 2023 den varmaste som någonsin uppmätts. I Sverige fick vi känna av ett ovanligt högtryck år 2018, som gav oss en av de varmaste somrarna i modern tid.
Måste kunna parera varma somrar
Som en följd av ett varmare klimat med fler soltimmar investerar allt fler människor i luftkonditioneringar och dyra kylaggregat för att sänka temperaturen i deras välisolerade – och ibland överhettade – hem. Det förändrade vädret stämmer nämligen dåligt överens med hur vi bygger idag. Vi designar helt enkelt inte våra bostäder för att skydda oss tillräckligt mot varma somrar, förklarar Joakim Wandegren, Head of Technical & Sustainability Scandinavia hos Xella:
– Skandinaviens nya klimat är en utmaning vi aldrig har behövt tackla tidigare, med högre variationer i nederbörd samt stora fluktuationer i temperaturen. I takt med att medeltemperaturen stiger höjs även energiförbrukningen av kylanläggningar. Om vi fortsätter att bygga likadant som vi gör nu, kommer nedkylning att bli ett ännu större problem i framtiden. Det betyder också att om vi inte bygger med material som är bättre lämpade att reglera och jämna ut temperaturen finns det en stor risk att hushållen måste komplettera med dyra kylanläggningar bara för att uppnå normala temperaturer på sommarmånaderna. Det är dåligt både för klimatet och plånboken.
Mycket att vinna på tidig klimatkalkyl
Enligt insiktsrapporten ’Den hållbara staden’ av White Arkitekter är energieffektivitet något som det svenska folket prioriterar högt just nu. Dessutom rapporterar Realdanias undersökning ’Danskerne i det byggede miljø’ att mer än var tionde person som bor i byggnader uppförda efter år 2000 upplever att det är för varmt i hemmet. Det är tre gånger så många som boende i hus uppförda innan sekelskiftet.
Därför bör man fokusera på att bygga rätt direkt, istället för att den boende ska behöva oroa sig för onödiga extrakostnader i framtiden, menar Joakim Wandegren. Bland annat rekommenderar han att ta med materialens värmetröghet i beräkningarna redan tidigt i byggprocessen:
– En byggnads värmetröghet är en viktig faktor när man vill spara energi. Det är ett mått på husets förmåga att lagra värme och här spelar materialvalet en nyckelroll. Under sommarperioden när inomhusklimatet påverkas av värmeutsläpp utifrån, är konstruktionernas förmåga att isolera värme, lagra den, samt långsamt avge den, avgörande för att skydda mot överhettning under dagtid. Ytong lättbetong och Silka väggsystem har goda egenskaper när det gäller värmeisolering, värmelagring och avkylningstider, säger Joakim Wandegren och fortsätter:
– Dessa material bidrar således till att skapa och upprätthålla en bekväm termisk inomhusmiljö under sommarperioden, där lätta material med dålig värmeackumuleringskapacitet i samband med stora fönsterytor ökar risken för överhettning. Lättbetong och kalksandsten hjälper istället till att minska energibehovet för kylning och skapar samtidigt en bekväm inomhusmiljö.
Inomhuskomfort oavsett väderlek
Men fördelarna begränsar sig inte till sommarsäsongen. Lättbetongens isolerande egenskaper möjliggör behaglig inomhuskomfort året runt och minskar behovet av uppvärmning under vintern. Joakim Wandegren avslutar:
– Vår rekommendation är att ha med värmelagring och värmetrögheten i beräkningarna redan från början. På så sätt kan man bygga hem som inte behöver aktiva kylanläggningar på sommaren och samtidigt främjar en behaglig inomhustemperatur på vinterns kalla dagar. Då sparar man energi och pengar, vilket är bra för både människa och miljö.
