Standardiserad digital information förenklar bygglovshantering

Standardiserad digital information förenklar bygglovshantering

ANNONS
[aas_zone zone_id="20304"]

Annons
[aas_zone zone_id="10948"]
Annons

Det finns 290 kommuner i Sverige och lika många system att upphandla. Hade samtliga kommuner jobbat för en enhetlig process hade det inte funnits 290 olika tolkningar. Med enhetliga standardiserade informationsprocesser skulle kommuner från Haparanda till Ystad lättare kunnat hantera bygglovsärenden samtidigt som samhället hade sparat tid. Men där är vi inte ännu, menar Lars Svensson, jurist, strateg och ansvarig för digitalisering av samhällsbyggnad på Boverket.

– Digitalisering är ett prioriterat område för Boverket. Vi strävar ditåt men saknar full finansiering för att fullfölja digitaliseringen i samhällsbyggnadsprocessen. Nu prioriterar vi föreskrifter för översiktsplan och på byggsidan försöker vi standardisera bygglovsprocessen. Vi tittar också närmare på hur BIM kan användas i processerna, säger Lars Svensson.

Allt handlar om standardisering som ska underlätta för kommuner att hantera bygglovsärenden så att enskilda och företag snabbt kan få ett beslut om bygglov. Men även om Boverket med flera haft höga ambitioner har regering och riksdag ännu inte tagit behovet av digitalisering till sig fullt ut. Regering och riksdag måste besluta om vem som ska göra vad.

– Just nu jobbar man med frivilliga överenskommelser som inte når riktigt fram. Boverket ansvarar för regelverket och kan ta fram informationsmodeller och informationsmängd i bygglovs- och planprocesser. Vi tar fram processmodeller för olika ärenden som inte är obligatoriska utan vägledande, förklarar Lars Svensson.

Lösningar som fungerar gemensamt

Under det senaste året har Boverket haft ett pilotprojekt med Värmdö kommun och Skatteverket där man under våren räknar med att få igång en helt digital bygglovshantering. För tre-fyra år sedan var kommunerna inte lika öppna för standardisering av informationsprocesser som nu. Nu är kommunerna pådrivande men staten halkar efter vilket Skellefteå kommun fick känna av när batterifabriken kom till Norrland.

– Då tvingades Skellefteå kommun att ställa om digitaliseringsprocessen för att hinna med alla omställningar och etablering och lokaliseringar, säger Lars Svensson.

Om Sverige ska kunna möta samhällsutmaningarna, säkra välfärden och nå ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet krävs det att svensk offentlig förvaltning utvecklar nya gemensamma lösningar och inte minst att dessa byggs för att fungera tillsammans, menar Lars Svensson.

Totalt ansvarar tolv myndigheter för de komponenter som just nu utvecklas inom Ena. Arbetet samordnas och leds av Digg tillsammans med Arbetsförmedlingen, Bolagsverket, Domstolsverket, E-hälsomyndigheten, Försäkringskassan, Lantmäteriet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Riksarkivet, Skatteverket, Statistikmyndigheten SCB och Trafikverket samt ett antal samverkansaktörer.

Med tanke på att EU-kommissionen nu har beslutat att data som är särskilt värdefulla för samhället ska vara avgiftsfria och tillgängliga som öppen data måste Sverige skynda på så att vissa delar anpassas till svenska förhållanden medan andra delar måste man ta rakt av, menar Lars Svensson.

Av Kim Hall

Sponsrat innehåll från Paroc
[aas_zone zone_id="20603"]
[aas_zone zone_id="20031"]

Relaterade artiklar

Lämna en kommentar


Regler för kommentarer på Hållbart Byggande

Vi ser gärna att du som läsare bidrar med synpunkter och tankar. Tänk dock på att hålla en god ton. Diskussioner och synpunkter välkomnas liksom kritik, däremot bör det handla om sakfrågan och inte om en person. Vi önskar en civiliserad ton i vårt kommentarsfält och alla påhopp, kränkningar, stötande språk eller uttryck tas bort.