… Joakim Kaminsky, arkitekt och delägare på Kaminsky Arkitektur. Ni deltar som återbrukskonsulter i renoveringen av Bromma sjukhus, ett av de största återbruksprojekten hittills i Sverige och en del av forskningsprojektet ccbuild.se, och kommer framöver att delge lägesrapporter på Hållbart Byggande.
Ni har tidigare arbetat med olika återbruksprojekt, men det här är första gången det innefattar en vårdbyggnad. Vad skulle du säga kan bli annorlunda i det här projektet och som kanske blir mer utmanande?
– Eftersom det är en vårdbyggnad ställer det så klart andra krav på hygien och säkerhet som kan göra det svårare att kunna återbruka i lika stor omfattning. Bromma Sjukhus byggdes 1971 och då finns det kanske delar av interiören till exempel som inte håller för fortsatt bruk. Så det finns absolut andra typer av utmaningar.
Vad tror du kan vara för typ av hinder ni stöter på?
– Marknaden för återbruk har ännu inte funnit sin färdiga struktur för att köpa och sälja, eller med tillräckligt många aktörer. Vi stöter på problem i varje återbruksprojekt vi gör och frågor kring kostnader och tid är definitivt sådant vi behöver adressera. Det går inte att lägga för mycket kostnader på en återbrukad produkt, till exempel om den behöver lagras. Med hyran blir den dyrare än en ny produkt. Behöver materialet tvättas eller certifieras går det åt mer tid. Sedan ska man komma ihåg att när det gäller återbruk måste det inte alltid innebära att det är material från byggnaden ifråga som återanvänds, det kan ju även komma från en annan byggnad.
Just nu befinner ni er i inventeringsfasen, ett ganska tidskrävande arbetsmoment, som ni beskriver det i lägesrapporten. Men väcker det också nya tankar och dimensioner av kreativitet? Ni beskriver till exempel hur gamla ljusplafonder skulle kunna tas tillvara och bli till något nytt, som kanske inte hade varit aktuellt annars.
– Ja, precis, så är det. Och för att den kreativa processen ska vara möjlig behöver vi också göra återbruk och inventering till en integrerad del av designprocessen. Ska man arbeta med återbruk förutsätter det att det finns flexibilitet i gestaltningen eftersom vi måste utgå i det material som finns. Det ställer också högre krav på formgivaren.
Vilka kunskaper tror du kan vara värdefulla för hela branschen att ta till sig från det här forskningsprojektet?
– Ambitionen med forskningsprojektet är just att bidra till att skapa en fungerande marknad för återbruk. Förhoppningen är även att detta pilotprojekt blir ett startskott för Vectura att genomföra fler återbruksprojekt i framtiden. De insikter vi får fram genom projektet Bromma sjukhus gör också att vi etablerar en kunskapsbas för att genomföra kommande projekt enklare och snabbare, både för Vecturas del men även andra aktörer i branschen.
Vad ser du som den främsta nyttan med att skriva en logg och dela den med kollegor?
– En del av uppdraget inom ramen för forskningsprojektet innebär att sprida kunskap om det vi gör. Därför vill vi nå ut med lärdomarna från det här projektet på alla sätt som går.
Lägesrapporter från projektet kan du följa här!
Rafael Ospino
Detta skall bli intressant att följa. För knappt tio år sedan gjorde Locum en upprustning av installationerna i huset och lät, bland annat, installera 64 solfångare.
Vad jag förstår kommer en stor del av de användbara installationerna alltså att tas tillvara, eventuellt i nya konfigurationer?
Anneli Hidalgo
Hej Rafael!
Vi har nu fått svar från Kaminsky Arkitektur på din fråga:
Vad gäller installationer så försöker vi återbruka så mycket som möjligt på plats. Om produkterna inte lever upp till dagens krav får vi hitta ett annat användningsområde för dem eller be leverantören att ta tillbaka sin produkt.
Solfångarna sökte vi nya ägare till genom beställare vi samarbetar med på kontoret. Många kollegor har föreslagit solfångarna för beställare i pågående och framtida projekt. För oss som återbrukskonsult och arkitekt blir processen smidig – att kunna nå ut direkt till våra samarbetspartners i pågående projekt där vi känner till behoven.