Amanda Borneke sätter återbruket i rampljuset

Annons

Vad krävs för att få byggbranschen att ställa om till cirkulär ekonomi? Kanske är det Amanda Borneke som krävs? Som kvalitets- och miljöledare på rivningsföretaget CS Riv & Håltagning i Göteborg har hon satt dekonstruktion i fokus och nu prisnomineras hon stup i kvarten.

– Branschen måste ställa om. Vi rivare måste riva så materialet kan återanvändas. Arkitekter måste designa byggnader som går att dekonstruera, konstruktörer måste konstruera med flexibilitet, byggarna måste bygga med återbrukat material, och fastighetsägarna måste börja renovera och reparera mer, säger Amanda Borneke.

En stor svart kula som jämnar ett hus med marken. Det är den fördomsfulla bilden av en rivning. Men när företaget CS Riv kommer till en byggarbetsplats påminner rivningarna snarare om att ta isär ett legobygge och sortera bitarna i högar.

– Det blir en ny yrkesroll, där rivarna ”dekonstruerar” i stället för att demolera, säger hon.

Hyllad insats för återbrukad betong

CS Riv håller till vid en glittrande Göta älv i ett industriområde på Hisings Backa. På parkeringen med företagsbilar står två porschar – modell elhybrid – och skänker glans åt det annars ganska oglamourösa området. När Amanda Borneke öppnar dörren är hon klädd i mössa eftersom värmepannan har trasslat under helgen och hon kurar ihop sig med fötterna i skinnsoffan i det utkylda fikarummet.

Varselkläderna som hon bär på arbetet är en total kontrast till den outfit hon bar när hon i november tog emot betongbranschens miljöpris. Då var hon klädd i en spektakulär betonggrå galaklänning med tillhörande hårprydnad, båda gjorda av återbrukat avfall. Den dekorativa spetsen på axeln var till exempel gjord av spillmaterial från knäskyddstillverkning. Klänningen visade på potentialen i återbruk, hur ett material kan få nytt liv i annan skepnad. Amanda Borneke tog stolt hem priset den kvällen, bland annat för sitt engagemang i ett projekt med Göteborgs stad där man har tagit fram upphandlingskrav för återbrukad betong och kvalitetssäkringar för betong som konstruktionsmaterial.

– Priset är en bekräftelse på att byggbranschen är mer redo än vad jag trodde för återbruk. Branschen har nog inte riktigt haft någon som har fört talan om detta och de är glada för mitt engagemang, säger Amanda.

Driftig sedan barnsben

Amanda föddes i en entreprenörsfamilj med driftigheten i blodet. Redan som trettonåring skapade hon business av sin pärlhobby.

– Mina föräldrar såg att jag var duktig och tänkte att jag lika gärna kunde göra något ”riktigt” av det. De hjälpte mig att beställa sötvattenpärlor från Kina och skapa nåt extra, säger Amanda.

Medan andra unga krattade löv på kyrkogården och jobbade i glasskiosk var Amandas extraknäck att sälja smycken och även arbeta som hårmodell.

– Det var väldigt roliga extrajobb, säger hon.

Men under gymnasiet fick hon insikt i miljöproblemen under ett skolarbete om ”Overshoot day” och med det dog lusten att bidra till konsumtionen.

– Jag hade ingen aning om att vi slösade så mycket resurser, det kändes omöjligt att hålla på och beställa varor från andra sidan jordklotet efter det, säger hon.

Efter gymnasiet pluggade hon en kandidat i miljövetenskap och fick reda på mer om människans påverkan på planeten.

– Men jag hade inga verktyg för att förmedla det jag lärt mig, så jag läste jag en master i miljökommunikation och management, säger hon.

Headhuntad till CS Riv

Trots den gedigna utbildningen blev det svårt att få jobb efter examen.

– Jag sökte 200 jobb utan att få något. De tyckte alltid att jag var för ambitiös. Jag valde att startade jag eget och plötsligt fick jag flera jobb som hållbarhetscoach.

Hon jobbade bland annat som konsult för Göteborgs stad, strumpbyxföretaget Swedish Stockings, hotellkedjan Nordic Choice och ICA.

– Det blev som en språngbräda ut i näringslivet där jag samlade viktiga erfarenheter, säger hon.

Så blev hon headhuntad till CS Riv av en rekryteringsfirma, provjobbade ett halvår, älskade det och blev kvar.

– Hade jag inte snubblat in i den här branschen skulle jag nog inte sökt mig hit själv, men det blev väldigt bra.

Från nätverkande till containrar

Amandas personliga lyskraft var ett lyckokast även för CS Riv. Till exempel behöver de i princip inte längre någon marknadsföringsbudget, intresset för Amanda skapar tillräckligt stor uppmärksamhet. Och ingen av de förbipasserande medarbetarna höjer på ögonbrynen för att hon sätter av några timmar för Hållbart Byggande

– De är vana, haha! Det var en förutsättning för mig när jag tog jobbet, att jag skulle få fortsätta jobba utåtriktat, säger hon.

Men hennes arbete består förstås inte bara av intervjuer, galor och nätverkande. Amanda jobbar 50 procent på kontoret och 50 procent ute på fältet. Där klättrar hon i containrar, hackar loss bitar av material och gräver i jordhögar för att provta rivningsmaterialet. Hon vägleder även avfallsarbetet, alltså styr upp avfallssorteringen och peppar rivningsarbetarna att skärpa miljöambitionerna.

– Jag är som en personlig tränare för miljöarbete, säger hon.

 Att klättra och undersöka vad som finns i containrar är en del av vardagen för Amanda.

Positiv drivkraft

Amanda vill leda som tuppen. Istället för att som hackspetten hacka in sitt budskap vill hon vara som en väckande tupp som säger ”nu ska vi jobba med miljö”.

– När vi är negativa låser vi oss. Jag vill därför formulera saker till det positiva. Jag har till exempel bytt namn på vår avvikelsehantering till ”förbättringsloggen”. Ingen ringer in för att rapportera att de avvek från sitt arbete, men alla vill rapportera förbättringspotential, säger hon.

Och att engagera rivarna i miljöarbetet tycker hon inte varit svårare än att engagera några andra för miljön.

– De är väldigt på, de vill verkligen bidra och göra sitt. Förstår de inte vad jag menar är det jag som har misslyckats i min kommunikation och inte de som är lata, säger hon.

Men hon måste alltid anpassa sin kommunikation till målgruppen.

– När vi skulle byta till biobaserade drivmedel fokuserade jag till exempel på att oljan i maskinerna inte var farlig för rivarna. Spiller de på sig måste de inte sanera sig själva och omgivningen direkt. Det gör att de kan fortsätta riva och det älskar de, säger hon.

Att vara enda kvinnan på företaget tycker Amanda funkar bra.

– I början var jag som en Michelingubbe, med massa skyddslager av rädsla. Men jag har fått total uppbackning. Och efter att alltid ha känt mig så högljudd och brölig i andra sammanhang, inte som en kvinna ”ska vara”, känner jag nu att jag har kommit hem, säger hon.

 Amanda Borneke är under 30 år men redan flerfaldigt prisad. ”Jag visste att jag var ambitiös och hade på känn att jag skulle få pris någon gång, men trodde inte att det skulle ske när jag var så ung. säger hon.”

Podcast med hållbarhetsexperter

Amanda sprider sitt budskap i många olika kanaler. Förutom att hon föreläser, utbildar och nätverkar i sin yrkesroll har hon även ett instagramkonto, Hållbar profil, där hon skriver om allt från hållbarhet i byggbranschen till hållbarhet i badrumsskåpet. I somras ägnade hon också några dagar åt att spela in och redigera sin podcast Hållbarprofil podcast där hon samtalar med kunniga hållbarhetsprofiler. Effektiva Amanda spelade in alla avsnitt på två veckor

Annons

– Jag brukar ha ett kreativt projekt per år och sommaren 2019 blev det detta. Det var så lyxigt att få prata med dessa fantastiska människor. Podcasten har blivit uppskattad och jag har planerat en ny säsong – med lite mer fokus på bygg, säger hon.

Att själv leva så miljövänligt som möjligt när hon jobbar med miljöfrågor tycker hon är naturligt.

– Jag vill leva som jag lär, det hade inte känts äkta om jag inte var miljövänlig privat, säger hon.

 Amanda tror att det är viktigt att tänka positivt om vi ska lösa klimatfrågan. ”Att vara positiv är en av mina framgångsfaktorer”, säger hon.

Återbruk spelar nyckelroll

Men det är förstås i sin yrkesroll och som opinionsbildare som hon har störst potential att bidra till att Sveriges CO2-kurvor börjar vika neråt. Bygg- och fastighetssektorn svarade enligt Boverket 2017 för inhemska utsläpp av växthusgaser på cirka 12,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket motsvarade 19 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Bygg-och rivningsavfall stod dessutom 2016 för en tredjedel av Sveriges avfall.

Branschen skulle kunna spara enorma mängder koldioxid genom att återbruka avfall i stället för att slänga det.
CS Riv har börjat dra sitt strå till stacken via syskonföretaget Brattöns återbruk som ligger vägg i vägg. Deras personal kommer ut och hämtar det rivningsmaterial som går att sälja vidare.

Amanda visar runt bland räddade dörrar, hyllor, fönster och plåtskåp som snart kommer köpas av fastighetsägare och privatpersoner.

– Brattöns skulle egentligen kunna sälja allt som är rent och giftfritt, men just nu säljs det som har efterfrågan, säger hon.

 ”Det som kommer in till Brattöns återbruk är i bra skick, som den här dörren,” säger Amanda.

Materialinventering på gång

Men vägen till en cirkulär byggbransch är lång. En del av branschens avfall går till återvinning, men det mesta blir utfyllnadsmassor eller läggs på deponi. Även om CS Riv och Brattöns Återbruk klimatkompenserar för hela sin ledning via sitt återbrukande, är det knappt 1 procent av allt avfall som återbrukas.

Flaskhalsarna i branschen är bland annat att den är projektorienterad, så det är svårt att planera återbruket i tid. Man måste även få in rutiner för att provta material om det ska kunna återanvändas.

Det har även saknats EU-direktiv som gynnar cirkulär ekonomi i byggbranschen, men i år väntas i alla fall ett nytt avfallsdirektiv som bland annat säger att man bör göra en materialinventering före rivning.

– Att få in ett återbrukskapitel i inventeringarna är av högsta prio, det gör att återbruk kommer in mycket snabbare i byggprocessen, förklarar Amanda.

Efterlyser fler initiativ

En traditionell syn där nytt material står i fokus är också ett problem.

– De som är långsammast på bollen är nog byggherrarna. Jag vill se fler projekt som har med återbruk att göra. Själv skulle jag vilja vara med i ett projekt där man bygger ett helt hus av bara återbrukat material, men företagen behöver inte göra det så svårt för sig, de kan börja med att göra första våningen, eller ett konferensrum, säger hon.

Allmännyttan borde gå före, tycker hon.

Amanda nätverkar också för att skapa nya möjligheter för återbruk.

– Jag har haft kontakt med golvföretag som skulle använda en del av den rivna plastmatta som idag inte återanvänds alls, säger hon.

Stor potential för återbrukad betong

Betongen som används i byggbranschen har stor påverkan på klimatet och även där måste det till mer återbruk om mål ska nås. Men idag återbrukas betong i princip inte alls.

– Vi har material som skulle kunna hålla i 100 år, men byggnaden står bara i tio år. Betongbranschen pratar om att de kan sänka betongens klimatpåverkan med 35 % genom att effektivisera produktion. Då säger jag att vi kan använda återbrukad betong och sänka utsläppen med 100 %, säger hon.

Upphandlingskraven som hon och CS Riv arbetade fram med Göteborgs stad och IVL Svenska Miljöinstitutet säger att varje rivning även ska ha en materialinventering som innehåller ett stycke om vad som går att nyttja till återbruk, annars en motivering till varför återbruk inte ska ske.

Ledamot i miljöutskott

Amanda visar upp sin ”Roger” från Betonggalan, en pokal i form av en cementblandare. Den trängs med andra utmärkelser på hyllan i hennes ljusfyllda rum med utsikt mot älven.

Att hon fått betongbranschens miljöpris hoppas hon ska bidra till att branschen jobbar ännu hårdare för att minska utsläppen.

– Att ge mig ett miljöpris är en inbjudan till att ställa ännu högre branschkrav, säger hon.

Ytterligare en arena hon har att påverka på är Sveriges Byggindustriers miljöutskott, där hon är ledamot. Och i vår kan hon få ännu fler priser, hon är redan nominerad till Årets återvinningsinspiratör och till framtidens kvinnliga ledare 2020.

 Amanda är noga med att ha hjälm och varselkläder på sig på bilder. ”Det är viktigt att visa att byggbranschens kvinnor finns”.

Klimatglädje istället för klimatångest

När många gräver ner sig i klimatångest är hon hoppfull inför framtiden.

– Jag känner inte klimatångest, jag känner klimatglädje. Jag tror det kommer börja hända saker snabbt nu, för återbruk och cirkulär ekonomi ger nya affärsmöjligheter och en möjlighet till att få miljöarbete lönsamt, säger hon.

Fakta Amanda Borneke

Född: 1993

Familj: Föräldrar och syskon i Åhus, Skåne.

Bor: i Mölndal, förort till Göteborg

Utbildning: Master i miljökommunikation och management.

Karriär: Startade eget 2016, blev rekryterad till CS Riv våren 2018.

Fritidsintressen: Dykning, vandring och yoga.

Företag jag inspireras av inom cirkulär ekonomi: Whatif, Sculptur, Ihopa, Husqvarna tools for you, Gerrard street och Beleco.

Drömmer om: Att bygga ett flerbostadshus i återbrukat material.