Varje år hamnar åtta miljoner ton plast i haven. Arkitekterna Emily-Claire Nordang och Erik Hadin bestämde sig för att ta itu med detta enorma miljöproblem och utvecklade ett nytt byggnadsmaterial gjort på återvunnen havsplast.
Paret och arkitektduon Emily-Claire Nordang och Erik Hadin har tillsammans utforskat hur det går att återvinna plasten som förorenar våra hav och återanvända det i arkitektur. I publikationen Plastic Island förklarar de processen och presenterar olika arkitektoniska prototyper.
Formpressning bevarar form och färg
De har valt att fokusera på plast från Kosteröarna, en ögrupp belägen strax utanför Strömstad i norra Bohuslän. Under 2017 samlades det upp 17 ton marint avfall på stränderna utanför öarna så det fanns med andra ord gott om grundmaterial att utgå ifrån. De började samla ihop mängder av olika typ av skräp och sorterade ut material som frigolit, petflaskor och gummi. Därefter återstod dunkar, kapsyler, fiskelinor och olika typer av förpackningar, produkter som i stort sett är gjorda av hårdplast och som arkitektduon anser går att återanvända. De utgick sedan ifrån en teknik som kallas ”Compression moulding”, formpressning. Värme och tryck används för att skapa en produkt eller mönster med hjälp av en form. På så sätt kunde plastföremålens identitet, former och färger bevaras.
Skapas av plastdunkar
Emily-Claire Nordang och Erik Hadin har i publikationen tagit fram tre designförslag på ett dykarcentrum på Koster. House of Texture är en blå byggnad med inspiration från klassiska lokala sjöbodar, avsedd för omklädningsrum och rastplats. House of Transformation är tänkt som dykarnas huvudbyggnad och är gjord helt på plastdunkar, en av de vanligaste formerna av skräp i Kosterhavet.
Emily-Claire Nordang och Erik Hadin har tagit fram prototyper på arkitektoniska byggnader gjorde av plast från havet som de plockat upp på Kosteröarna. Copyright: Emily-Claire Nordang och Erik Hadin
Byggs på 39 ton plast
Den tredje byggnaden kallas House of Color. Färgerna bygger på en färgstudie arkitektduon gjorde på ön. Byggnaden har en del som öppnar upp mot havet, det är här dykarna lätt kan hoppa i och gå upp ur vattnet. Den är också tänkt att innehålla en allmän bastu. För att bygga den minsta av byggnaderna skulle det krävas 8,5 ton, enligt parets beräkningar. 39 ton krävs för att göra den större byggnaden, House of Color. Det motsvarar ungefär det som flyter i land på Kosteröarna under 2 till 2 och ett halvt år.
Publikationen Plastic Island möjliggjordes med medel från Leif Blomkvist Forskningsstiftelse inom Liljewall arkitekter för hållbar samhällsutveckling (LBF).
Foto: Liljewall arkitekter Källa: Liljewall arkitekter
