3D- fastighetsmodellen fick ekonomin att gå ihop

Annons

Central mark är ofta dyrt och att ”slösa bort den” på en simhall är inte alltid populärt. I Solna löstes behovet av en ny simhall genom en 3D-fastighetslösning där fastighetsägaren Fabege fick bygga ett miljöcertifierat kontor med tio våningar uppe på simhallen.

– I modern tid är det här ett pionjärprojekt och ett koncept vi tror mycket på, det är roligt, säger Johan Janssen, ansvarig arkitekt på AIX arkitekter som ritade simhallsdelen.

En fastighetskropp flera fastigheter

I en 3D-fastighetslösning delas en fastighetskropp upp i flera olika ägardelar och det innebär att flera olika aktörer kan äga yta i det som för den utomstående ser ut som samma hus. I projektet Kvarteret Poolen upphandlade Solna stad först NCC till att gjuta grunden för hela fastigheten, sedan upphandlades Peab för att bygga simhallen. Fabege i sin tur upphandlade NCC för att bygga kontoret. Nästan alla parter hade alltså olika kontraktsförhållanden med varandra. Men alla aktörer beskriver det som att de har haft ett gott samarbete.

– Som utgångspunkt är ett sånt här projekt jätterörigt. Men det flöt på bra och vi hade nästan inga konflikter och var sällan i vägen för varandra. Vi bestämde oss helt enkelt för att det skulle gå bra, säger Bosse Bergman, Solna stads konsult i simhallsdelen.

Optimalt markutnyttjande

Att bygga i en 3D-fastighet möjliggjorde ett optimalt markutnyttjande.

– Skulle Solna ha byggt en simhall bara rätt upp och ner hade det blivit två våningar. Här fick man tio våningar till och Solna fick en intäkt som betalar halva deras byggnad, säger Bosse Bergman.

Kvarteret Poolens båda funktioner krävde två parallella projektorganisationer, konsulter och projektledning.

Strategisk Arkitektur fick i uppgift att skapa helhetsprojektet och sedan ritat byggnaden som helhet, kontorsdelen samt drivit arbetet med detaljplanen.

– Tillsammans med Solna Stad hittade vi förutsättningarna för simhallens utbredning. Det är ju en komplex uppgift att ställa ett kontor uppe på en simhall. Vad vi lyckats med är att både manifestera och synliggöra simhallen och skapa ett identitetsstarkt kontorshus, säger Kristian Lönn, som varit projektansvarig arkitekt.

Nära Arenastaden

Det nya huset byggdes nära Arenastaden och Friends Arena och målet för arkitekterna har varit att skapa en byggnad som klarar av att platsen utvecklas över tid. Utvändigt har huset en tegelfasad som under ett års tid handmurats av 15 murare.

– Vi valde att låta husets runda former inspireras av en brokonstruktion intill och som en flirt med Friends Arena. Indrag i bygganden har sedan gjorts för att passa in höjderna mot omgivningen, vilket har skapat intressanta takterrasser för kontorshyresgästerna, säger Kristian Lönn.

Fler detaljer närmare huset

Huset ska upplevas robust utifrån och få allt större detaljering ju närmare man kommer huset.

– Väl inne, när man lämnat den livliga spårmiljön och intensiva trafiken, ska man känna sig väl omhändertagen med varma naturmaterial som natursten och trä, säger Kristian Lönn.

För arkitekterna AIX som ritade simhallsdelen var den största utmaningen att rita en simhall som kunde bära ett helt kontorshus uppepå.

– Det är klart att en av de största utmaningarna med att göra en 3D-simhall är statiken. Simhallen ligger ju längst ner. Vi har fått jobba hårt för att lösa bärningen av kontorshuset. Konstruktionen vi valde blev väldigt stora balkar som tar pelarlaster från kontorshuset, säger Johan Janssen från AIX arkitekter.

Undvika lukt och korrosion

Att bygga en simhall som klarar korrosion och att inte släppa ut lukt har också varit extra viktigt när den ska omgärdas av kontorsmiljöer.

– Vi måste projektera väldigt noga och bygga väldigt noga, säger Johan Janssen.

Vanliga simhallar är ofta lätta hallkonstruktioner och de får en prägel av det. Men en sån här simhall blir något helt annat.

– Det är en väldigt solid och stadig byggnad. Det tycker vi också är roligt, att det får ett lite annorlunda uttryck än vad de vanliga simhallarna och hallbyggnaderna oftast får, säger han.

Trä, glas och tegel

Det är inte så många material som fungerar i en simhall, fukten riskerar att förstöra det mesta. I Solna simhall har man valt en robust inredning med glas och trä.

– Vi ville få in värme, så vi har ett undertak av träbalkar som ger en varmare miljö, säger Johan Janssen.

Väggarna i simhallen är klädda med handmurat tegel. Det rimmar också väl med fasaden, som är handmurad med mjuka hörn och grönt växttak.

– Vi har jobbat bra tillsammans med kontorshusets arkitekter och velat hålla ihop allt till en helhet. Då har teglet som präglar utvändiga gestaltningen varit naturligt att använda invändigt också, det är dessutom ett bra material som funkar i simhallsmiljö, säger Johan Janssen.

Stora fönsterpartier för ljus

Att få in ljuset i simhallen till bottenvåningen på huset löste arkitekterna genom att öppna upp fasaden med en ”inbuktning” med fönster på huset från våning två och uppåt i sex våningar.

– Simhallen går från fasad till fasad, men det är ett stort ”hål” in i byggnaden som gör att det kommer in ljus uppifrån, säger Johan Janssen.

Kristian Lönn på Strategisk arkitektur tycker att det var en utmaning att hålla isär fastigheternas funktioner på bästa sätt.

– Det här har varit två byggen i samma hus. När du väl är i kontorshuset är inte simhallen närvarande, det var ett medvetet val. Man ville inte ha så vare sig från Solna stad eller Fabeges sida. De båda funktionerna lever sida vid sida och möts egentligen endast i exteriören, säger han.

Den stora frågan för att göra det hållbart över tid var att så få funktioner som möjligt, tekniskt och fysiskt, delades.

– Vi har några gemensamma utrymningsvägar men annars är de få funktioner som praktiskt möts. Det var mycket projektering och handhavanden för att få mötena täta och ordnade, säger Kristian Lönn.

Liten simhall rymmer mycket

Simhallen är ganska liten till formatet, men erbjuder simundervisning, motionssim, vattengympa, babysim och rehab. Det finns totalt tio simbanor på 25 meter, en undervisningsbassäng, en flexibel multibassäng med höj- och sänkbar botten, en barnbassäng, bastu och omklädningsrum. Själva baddelen av simhallen finns på ett plan och under det finns en källarvåning med all teknik. Här används ultrafilter för vattenrening, i stället för sandfilter som annars är vanligast. Att denna typ av filter valts beror på att de tar mindre plats.

– Svåra grundläggningsförhållanden och grundvatten som trycker på underifrån gjorde att vi inte kunde gå för långt ner i backen med källarvåningen och därför har vi en pressad takhöjd där vi har reningsutrustningen, säger Bosse Bergman.

Återvinning av energi

En annan teknisk detalj är att simhallen är förberedd för återvinning av energi från ishallarna som ligger bredvid simhallen.

Fabege har i sitt kontorshus jobbat med miljöcertifieringen Breeam Excellent och har förutom biotoptak även solceller, energieffektiv ventilation och evaporativ kyla. Simhallen är inte miljöcertifierad men projektet har jobbat utifrån Miljöbyggnad silver som rättesnöre.

Social hållbarhet

En viktig del i en simhall i dag är den sociala hållbarheten. Det ska kännas inkluderande och tryggt att vistas i miljöerna.

– Det handlar också om att uppfylla de olika behov som finns för hbtqia+-personer och personer med olika trosinriktningar, så vi har byggt flexomklädningsrum och jobbat med att det inte ska vara några skyddade vrår utan kännas tryggt och överblickbart, säger Bosse Bergman.