Vi listar tre innovationer som bidrar till en mer klimatsmart, säker och jämställd byggarbetsplats.
01 Arbetskläder miljödeklarerade enligt EPD
När Lisa Rosengren, Head of R&D Raw Material på Fristads, fick i uppdrag att vara med och utveckla en hållbar kollektion slogs det fast tidigt att det skulle göras från grunden.
– Jag ville att det skulle vara mer än en återvunnen fiber som tagits med i plagget. Jag ville göra det på riktigt, något som var vetenskapligt baserat och tredjepartsgranskat.
Hon vände sig till Sandra Roos, forskare och LCA-expert, för att bena ut hur plaggen skulle tas fram. De kom fram till att det borde gå att göra en livscykelanalys och miljödeklarera kläderna enligt EPD, environmental product declaration, för att mäta plaggens totala påverkan på miljön.
– Det kändes spännande just för att bolagen i byggbranschen gör EPD:er på sina komponenter. Det här blev ett sätt att direkt prata deras språk, säger Lisa Rosengren.
Foto Fristads
Varenda del analyserades i detalj, allt från energiåtgång och typ av energi till kemikalieförbrukning. Hösten 2019 lanserades Fristads Green, en kollektion för hantverkare. Kollektionen är tillverkad med återvunnen polyester och ofärgad bomull. En stor del av miljöpåverkan kommer just från färgningen, berättar Lisa Rosengren. Färgningstekniken e.dye som använts innebär att färgen tillsätts i råmaterialet innan det blir garn, vilket minskar vattenförbrukningen med 75 procent. Allt spillmaterial tas om hand och återanvänds och transport sker med båt och bil, i stället för flyg. Genom att vika plaggen i militärvikning kunde de både skippa plasten och få ner fler plagg i varje låda.
När världens första miljödeklarerade klädkollektion nu har blivit verklighet tror Lisa Rosengren att fler i branschen börjar ta efter och att det inom sin tid blir en standard att redovisa miljöpåverkan.
– Vi är på väg in i en förändring och ser hur efterfrågan ökar på hållbara produkter. Vi behöver göra det lättare för konsumenter att göra medvetna val, och för att kunna göra det behöver de förses med rätt information.
02 Världens första bygghjälm med MIPS-teknik
För 20 år sedan började hjärnkirurgen Hans von Holst forska på hjälmars konstruktion, övertygad om att dåvarande modeller inte gav tillräckligt med skydd mot hjärnskador. Skadestatistiken visar att när man ramlar är det vanligare med ett snett islag än ett linjärt.
Ett snett islag skapar en rotationsrörelse och rotationskrafter, en typ av krafter som forskningen har visat att hjärnan är mycket känslig för.
Tillsammans med KTH-studenten Peter Halldin utvecklade Hans von Holst MIPS-tekniken, Multi-directional Impact Protection System. Kärnan i MIPS BPS är ett lågfriktionslager som låter huvudet röra sig 10–15 mm i förhållande till hjälmen i alla riktningar, vilket minskar rotationsrörelsen som hjärnan utsätts för.
– Många hjälmar på marknaden idag ger ett gott skydd för skallskador. Det MIPS handlar om är att skydda hjärnan, säger Max Strandwitz, vd på MIPS.
Foto MIPS
2007 kom den första hjälmen, en ridhjälm, och därefter har det kommit MIPS-hjälmar för bland annat cykling och skidåkning. För två år sedan tog MIPS klivet in i byggbranschen genom företaget Guardio Safety, verksamma inom personlig säkerhetsutrustning. Då lanserades världens första bygghjälm med MIPS-tekniken.
– För ungefär tre år sedan började vi lansera våra lösningar i klätterhjälmar, vilka ofta används inom just byggnadsindustrin. När vi tittade på de hjälmarna och förstod hur vi kan göra skillnad, startade vi ett stort arbete med att gå igenom olycksfallsstatistik. Idag vet vi att de vanligaste huvudskadorna och framförallt de allvarligaste kommer från att man snubblar, trillar eller faller på en byggarbetsplats, säger Max Strandwitz.
03 Prisbelönt byxa för gravida byggarbetare
Johanna Söderström har genom sitt bolag Operose designat flera typer av arbetskläder för kvinnor i byggbranschen. Hon såg hur kvinnor gick till arbetet i byxor konstruerade för raka manskroppar, som på en kurvig kropp tappade mycket av funktionerna, och hörde historier om kvinnliga chefer som blev tagna för praktikanter när de kom ut på ett bygge eftersom de var tvungna att låna kollegans kläder. Med Rosmari, en arbetsbyxa för gravida, ville hon först göra ett statement.
– Jag ville dra det till sin spets och visa att alla kan – och bör ha – kläder som passar när man jobbar, även gravida i branschen.
Responsen blev snabbt överraskande positiv från företag men framförallt yrkesverksamma kvinnor, som blev lyriska över plagget. Det blev tydligt att det fanns ett viktigt behov att fylla, menar Johanna Söderström. Gravidbyxan har hyllats av branschen med Nordbyggs guldmedalj för årets bästa produktnyhet och Betonggalans jämställdhetspris.
Foto Operose/Victoria Henriksson
Att ta fram en arbetsbyxa för gravida handlar inte bara om att lösa en konkret problematik, det blir även ett verktyg för att bidra till ökad mångfald i branschen, säger Johanna Söderström.
– Det pratas om att få fler kvinnor att komma in i och stanna kvar i byggsektorn. Men om det inte ens finns kläder anpassade för vanliga skeenden i livet kanske det är svårare att känna sig välkommen. Det får inte stanna vid statistik, det måste omsättas till praktik också. Som arbetsgivare kan det här också vara ett sätt att visa att man tar jämställdhet och social hållbarhet på allvar.
