Vision möter praktik: Arkitekten mot Byggherren

Vision möter praktik: Arkitekten mot Byggherren

Annons

Att ha en vision, en uttalad tanke om det goda boendet är, bland annat, arkitektens roll. Byggherrens kan sägas vara det motsatta, han eller hon måste sätta funktionen och ekonomin i första rummet. Konflikt? Ja, ibland men lika mycket utveckling. Vi har pratat med Alexandra Hagen, vd på White Arkitekter och Anna Heide, affärsutvecklingschef på fastighetsbolaget Trianon.

”Dålig arkitektur överlever inte”

Foto: Jenny Leyman

Arkitekten: Alexandra Hagen, vd White

Hur tänker du när det gäller vision kontra praktik, och arkitektens resp. byggherrens roll?

– Min absoluta övertygelse är att god arkitektur överlever, dålig gör det inte. Det måste helt enkelt finnas byggnadsmässiga värden. Visst går det att göra enbart funktionella hus men det håller inte i längden. Det gäller att förstå vad folk vill betala för – de vill tänka “här vill jag bo, här är min identitet”. Långsiktiga värden innebär en högre investering på kort sikt men är ekonomiskt bättre i det långa loppet. Här har arkitekten och byggherren olika roller i processen. Konflikten är just gränsen mellan kort och långt perspektiv, den är relativ men en evig diskussion. Friktionen är bra, vi behöver vrida och vända på olika värden för att det skall bli bra i slutändan. Men byggherre och arkitekt måste ta varandras roller på allvar och respektera varandra.

Jag kan tycka att de byggherrar som bygger för att äga ofta är mer lika oss arkitekter i sina perspektiv. Skall man äga och förvalta tänker man efter mer inför framtiden än den som uppför hus för att sälja direkt. Som arkitekt tror jag på de långsiktiga värdena, men också på att byggherren måste få sin kalkyl att gå ihop.

Hur ska arkitektens roll utvecklas?

– Arkitektur kan sägas vara en brygga mellan politik och praktik när det gäller byggande. Man måste våga pröva nya vägar. Visst ska översiktsplanen ta tid, den demokratiska processen är trög och det har ett stort värde att inte vara för hastig med förändringar. Men man kan pröva, genom att testa nya saker i befintliga byggnader. Så har man till exempel gjort i Köttbyen i Köpenhamn, som så småningom skall bli bostäder men som nu är ett nav kring vilket människor träffas och utnyttjar en tidigare icke allmän del av staden.

Hur bygger vi för framtiden?

– Så tätt som vi bygger nu har vi inte gjort sedan slutet av 1800-talet – då byggde vi tätt men anlade också de riktigt stora stadsparkerna. Hur investerar vi idag på det som kommer att ha stora värden om 50 eller 100 år? Ta Central Park i New York som exempel: de allra högsta priserna på bostäder hittar man i parkens kanter. Hur skall vi lyckas se detta i vår framtid, vad som blir värdefullt för de boende? Jag har stor respekt för det kortsiktiga begreppet, grundfundament, men vi måste tänka på kvaliteten långsiktigt.

Favoritbyggnad: Karlshamns kallbadhus som White ritat, som tillfört värden för dem som bor i staden. Det blev ett fint tillskott till miljön och var ett bra samarbete mellan arkitekt, kommun och de privata aktörer som var inblandade.

Karlhamns-kallbadhus

Karlhamns Kallbadhus

Hus som fick mig att vilja bli arkitekt: Pantheon i Rom. Har fungerat som en fantastisk mötesplats på samma magiska sätt i över 1 900 år. En enkel byggnad men för tiden en teknisk utmaning. Och ett utmärkt exempel på hållbart stadsbyggande.

 

”Visioner krockar med sista raden”

Byggherren: Anna Heide, affärsutvecklingschef på Trianon

Just nu är ditt bolag inne i en expansiv fas där ni ska fördubbla fastighetsinnehavet på 3-5 år, både genom köp och genom nybyggnation. Vad är utmaningen när det gäller ert samarbete med arkitekterna?

– Vår verksamhet bygger på att äga utveckla, förvalta och bygga bostäder och kommersiella fastigheter i Malmö. Vi har flera samarbeten med Malmö stad eftersom vår verksamhet till stora delar innebär att vi vill bidra till stadsutvecklingen som helhet. Det kräver att vi har stabila aktörer så att projekten går ihop och blir lönsamma.

På Trianon har vi många tankar kring just detta att lyfta mer utsatta områden, och se om man kan bygga nytt för en mer hållbar stadsmiljö även för dem som inte har stora resurser.  Där har vi till exempel i Lindängen haft goda erfarenheter med arkitekter som förstått att man måste utgå från ekonomiska grundparametrar och ritat så att bra men mindre kostsamma boenden skapats. Likadant har det varit med att bygga för samhällsverksamhet – bibliotek, förskolor, service. Just nu planerar vi för nya hus i Rosengård och där kommer vi förmodligen att satsa på både bostadsrätter och hyresrätter för att uppnå blandade upplåtelseformer.

Hur tänker du kring vision kontra praktik? 

– Jag kan ibland tycka att det krockar mellan visionen och praktiken. Jag önskar att arkitekterna oftare kunde vara mer verklighetsnära. Det gäller inte minst i de visionära simuleringarna av tänkta platser och där byggnaderna, inte människorna som skall bo där, är i fokus. Men flödena, hur det ser ut runt omkring, är definitivt lika viktiga som det hus man skall uppföra. Människor vill känna sig trygga i sin miljö. Vi måste lägga tid på att diskutera detta med arkitekterna, dialogen är nödvändig för att uppnå en helhet. Att utgå från nutiden och verkligheten men samtidigt ta ett kliv in i framtiden och visionen är optimalt. Vi bygger ju för att huset skall stå länge men det är så mycket mer än bara arkitektur det handlar om. Visioner är viktiga och bra byggare och arkitekter måste mötas halvvägs och i verkligheten.

Favoritbyggnader: En favorit är Bokalerna i Rosengård, ritade av Kenji Miyazu på Jaenecke Arkitekter. Fin utveckling av byggnader och samhällsbyggande på samma gång.

Örtagårdstorget framför Bokalerna i Rosengård. Illustration: Tobias Starck.

Ett annat exempel är Malmö Stadsbibiliotek, där arkitekten i fin harmoni har lyckats kombinera gammalt och nytt.  Vacker, generös och öppen plats för alla oavsett plånbok. Gamla delen från 1901 arkitekt Johan Smedberg, nya delen arkitekt Henning Larsen, Ljusets Kalender, 1997.

Relaterade artiklar

Leave A Comment