Nyligen presenterade Rådet för hållbara städer sin åtgärdslista till regeringen för 2018. Fokus ligger på forskning, kunskap, samverkan och det lokala arbetet. Rådet föreslår även en rad åtgärder, bland annat nya affärsmodeller för att mer heltäckande beräkna nyttan av hållbar stadsutveckling.
I propositionen ”Politik för gestaltad livsmiljö” presenteras rådets strategi för levande städer. Dokumenten utgör, tillsammans med Rådet för hållbara städer, basen i Sveriges politik för arkitektur och stadsutveckling. Rådet ska varje år redovisa åtgärder som anses vara strategiskt viktiga för arbetet med hållbara städer. I 2018 års redovisning ligger fokus på tre huvudområden; rätt kunskap, utvecklad metodik och process och stöd till det lokala arbetet.
Återta förlorad kunskap
Kunskapen om hållbar stadsutveckling behöver fördjupas, menar rådet.
“Forskningen kring hållbar stadsutveckling behöver stärkas, inte minst när det gäller hur vår gestaltade livsmiljö påverkar människors beteende och hälsa,” skriver Monica von Schmalensee, ordförande för Rådet för hållbara städer, i inledningen till propositionen. “Även den processmässiga kunskapen och den juridiska kompetensen kopplad till formella och informella verktyg måste öka. Det handlar också om att återta förlorad kunskap och återupprätta Sveriges anseende som föregångsland inom samhällsbyggande.”
Vidare pekar rådet på vikten av fler samverkansformer för att motverka att sakområden ofta hanteras åtskilda och “på ett sätt som medför att varje aktör ofta prioriterar sitt särintresse.” Då stadsutveckling till stor del sker på lokal nivå vill rådet även fungera som en naturlig ingångspunkt för kommuner som eftersöker kunskap inom hållbar stadsutveckling.
Ta fram nya affärsmodeller
I propositionen presenteras en rad olika förslag på åtgärder inom ramen för fokusområdena. Rådet vill kartlägga initiativ men även hinder och möjligheter inom hållbar stadsutveckling. En heltäckande bild av pågående initiativ på området saknas, menar rådet som vill ta fram detta, liksom en gemensam bild av hinder och möjligheter för att på så sätt skapa förutsättningar för gemensamma prioriteringar.
Rådet anser även att det bör utvecklas nya modeller och metoder att få fram, kvantifiera och beräkna nyttor av hållbar stadsutveckling. Även en satsning som adresserar helhetssyn på värdeskapande affärsmodeller för hållbar stadsutveckling bör genomföras.
“Det behövs nya sätt att mäta och värdera åtgärder som ger en mer heltäckande bild av de nyttor och värden som skapas, liksom vem och vilka delar av samhället som tar del av dessa nyttor. Investeringsbeslut som tar hänsyn till exempelvis sociala nyttor beaktas inte tillräckligt eftersom det ofta inte går att räkna hem investeringen ekonomiskt, trots att investeringen kan ha många positiva effekter,” skriver rådet i dokumentet.
Man menar också att det bör finnas incitament för att investera i områden med icke köpstarka grupper då det för samhället kan ge stora vinster. Det samhällsekonomiska värdet av nyttan, påpekar rådet, kan ofta uppkomma på en annan plats eller hos en annan aktör än där investeringskostnaden ligger.
Vidare efterlyser rådet en metod behövs med kvalitativ och kvantitativ uppföljning på lokal, regional och nationell nivå för att bättre följa utvecklingen inom hållbar stadsutveckling. Möjligheterna att genomföra en rejäl uppföljning av politikområdet bör utredas.
På bilden: Monica von Schmalensee, ordförande för Rådet för hållbara städer
