En forskargrupp har kartlagt olika länders arbete med lågenergibyggnader och färdplaner för att minska byggsektorns klimatutsläpp. Studien visar att nya byggnader oftare står i fokus än de redan befintliga, trots att de senare är betydligt fler till antalet och mindre energieffektiva.
I sin kartläggning hittade forskarna, under ledning av IVL Svenska Miljöinstitutet, 1219 vetenskapliga artiklar, extraherade metadata från 274 dokument och identifierade exempel från 117 färdplaner och policys från 27 länder världen över. Även färdplaner på regional nivå och för städer är inkluderade. Materialet kommer framförallt från de mer utvecklade regionerna.
– Det är stora geografiska skillnader i täckningen av materialet. Hur det ser ut på det här området är helt oklart i vissa delar av världen, där behövs mer forskning och större uppmärksamhet från beslutsfattare och politiker. Många av de här områdena är också sårbara för klimatförändringar, det är en viktig faktor att ta hänsyn till, säger Érika Mata, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Svagare mål för renovering
De färdplaner som forskarna har tittat på fokuserar i allmänhet mer på nya och offentliga byggnader än på redan befintliga byggnader, trots att de senare är betydligt större sett till antal och till yta, och dessutom mindre energieffektiva.
– Färdplanerna brister ofta på tre områden; de saknar specifika, mätbara mål för noll- eller lågenergibyggnader, de saknar mekanismer för att genomdriva målen och även teknisk analys för att identifiera olika vägar för att nå målen. De har också svagare mål vad gäller upprustning och renoveringar av befintlig bebyggelse, säger Érika Mata.
– Vår slutsats är att det inte görs tillräckliga framsteg i att minska byggsektorns energianvändning. Det behövs mer arbete för att koppla de befintliga klimatmålen med realistiska och genomförbara åtgärder, och det här arbetet måste få genomslag i hela världen, säger Érika Mata.
En analys av den svenska byggsektorn visar att livscykelperspektivet är viktigt och att förändringar i tillverkningen av byggmaterial krävs, samt att olika lösningar för noll- och lågenergibyggnader måste implementeras tillsammans och snabbt för att nå klimatmålen. Förändringarna kommer också att kräva ökad flexibilitet i elnäten.
