Urbanisering och resurseffektivitet ställer högre krav på avloppsrening

Urbanisering och resurseffektivitet ställer högre krav på avloppsrening

annons

Med nya krav på rening, en ökad urbanisering och ett växande behov av att hushålla med resurser måste reningen utföras allt mer effektivt. Vi tittar närmare på avloppsreningens framtid och följer med in i tunnlarna på Stockholms största miljöprojekt.

Det har gått några dagar sedan den årliga Vattenstämman i Örebro hölls när jag når Anders Finnson, miljöexpert på Svenskt Vatten. Under konferensen modererade han ett samtal om hur spillvattnet i större utsträckning kan ses som en resurs, en av de mest centrala frågorna för avloppsreningen just nu.

– Den bild vi har framför oss är det dubbla kretsloppet där framtidens avloppsreningsverk snarare är resursreningsverk, säger han.

Med torrare och varmare klimat blir frågan om möjligheten att återanvända renat avloppsvatten allt viktigare, inte bara för jordbruket utan också som bevattning. En annan aspekt är hur reningsverken också kan ge ännu mer energi tillbaka i form av biogas och värmen i det renade avloppsvattnet på ett bättre sätt.

EU-direktiv sätter agendan för fosforrening

En viktig fråga är hur reningsverken också ska vara en viktig kraft i samhället för driva på en utfasning av farliga ämnen från hushållen. På konsumentmarknaden finns ett flertal produkter som ställer till problem; kadmium i hobbyfärger, antibakteriellt silver i träningskläder, fluororganiska ämnen i textilier och hushållskemikalier som spolas ner. Inte minst har utveckling av rening av läkemedel blivit aktuellt med en åldrande befolkning och en allmän ökning av läkemedelsanvändningen.

Vid sidan av detta kommer närmaste åren nya krav via reviderade EU-direktiv att förhålla sig till. Här vill Svenskt Vatten att reningskraven ska öka framförallt för fosfor till Östersjön men även för kväve.

– Arbetet med det reviderade EU-direktivet om avloppsvattenrening blir avgörande och sätter agendan för många år framåt, inte minst vad gäller utsläppskravet för fosfor, ett ämne som våra svenska sjöar och vattendrag är känsliga för och därför ligger Sverige redan långt fram här. Östersjön är allvarligt drabbad och de länder som inte har en mycket långt gående fosforrening behöver minska belastningen kraftigt till Östersjön. EU-kravet ligger i nuläget på bara 80 procent men detta borde höjas till åtminstone 95 procent, Sverige renar redan idag bort 95-98 procent av fosforn så tekniken finns idag, menar Anders Finnson.

Anders Finnson. Foto: Svenskt Vatten

Rening med aerobt granulärt slam

Runt om i landet pågår nu flera satsningar och teknikutvecklingar för att förbättra avloppsreningen. På Sjölunda avloppsreningsverk i Malmö bygger VA SYD bygger en pilotanläggning för att testa rening med aerobt granulärt slam (AGS). Tekniken används redan på flera ställen, men utformningen med förfiltrering och fosforåtervinning i AGNES III är unik. I pilotprojektet kommer hela vattenreningsprocessen testas, där AGS kombineras med förfiltrering av inkommande vatten. På så sätt tas det organiska materialet i det inkommande vattnet bättre tillvara, och kan nyttjas både för att förbättra reningen och för att producera biogas. Fosforn och en del av kvävet, som skiljts av från vattnet, används för att framställa växtnäring till jordbruk och stadsodling. Till sist filtreras avloppsvattnet för att uppnå en mycket hög reningsgrad och minska övergödningen.
I södra Sverige pågår ett annat nydanande projekt.

Återför mer näringsämnen

Ett unikt avloppssystem implementeras i Oceanhamnen i Helsingborg. Istället för traditionella avlopps- och insamlingssystem kommer tre separata avloppsledningar byggas för svartvatten, matavfall och gråvatten. Svartvattnet tas om hand genom vakuumtoaletter genom att toalettavfallet sugs bort med luft och endast en halv liter vatten behöver användas vid spolning.

– Den här typen av system gör att det går åt mycket mindre vatten, det går även att ha en reningsprocess som inte är lika energikrävande – samtidigt som det går att återföra betydligt mer näringsämnen än genom konventionella lösningar. Den här typen av projekt är väldigt spännande att följa och något som jag tror kommer att vara framtiden för den nybyggda bebyggelsen, säger Anders Finnson.

Oceanhamnen matavfalls- och avloppssystem bygger på principen tre rör ut; ett vakuumrör för svartvatten, ett för gråvatten och ett för kvarnat matavfall. Illustration: NSVA

Befolkningsökning belastar

När våra städer växer och invånarna blir allt fler ökar också trycket på reningsverken. Reningsverken som redan har uppnått 98 procent rening för fosfor har inte mycket utrymme kvar för att kunna fosforrena mer.

– Fortsätter befolkningen öka måste man släppa ut lite mer varje år för att man har gått i reningstaket. Här behöver vi se över hur det är möjligt att få fram mer effektiv teknik för att säkerställa kapaciteten, menar Anders Finnson.

Det är en av anledningarna till att Stockholm Vatten och Avfall nu storsatsar på att bygga ut reningsverket i Henriksdal. De senaste fem åren har Stockholms läns befolkning ökat med 164 400. Detta är en historisk ökning som ställer stora krav på utbyggd infrastruktur, kollektivtrafik och ökat bostadsbyggande. Nya siffror visar att Stockholm de kommande tio åren förväntas växa med ytterligare 348 000 personer. Det innebär att Stockholm är en av Europas snabbast växande städer och år 2040 förväntas minst 1,2 miljoner människor bo Stockholms stad.

Varje år blir det med andra ord allt fler som ska duscha, gå på toaletten, tvätta och allt annat som ger upphov till avloppsvatten.

– Befolkningsökningen i Stockholm och intilliggande kommuner har varit så stor att anläggningarna i Bromma och Henriksdal är belastade med mer än vad de är dimensionerade för, berättar Stefan Rosengren, projektchef för Stockholms framtida avloppsrening, en gråmulen junidag på Stockholm Vatten och Avfalls projektkontor i Henriksdal.

När belastningen blir för stor går reningsverket på marginalen och blir oerhört känsligt för störningar. En driftstörning eller ett haveri i anläggningen kan innebära att reningen av kväve och fosfor tappas.

– Med högre krav på reningen av både kväve och fosfor som väntar finns det inget annat alternativ än att vässa reningen, säger Stefan Rosengren.

Henriksdals reningsverk genomgår en massiv ombyggnation för att kunna bibehålla kapaciteten när Stockholm växer. Eftersedimenteringen i reningsverket byts ut till membranteknik som möjliggör effektivare rening. Foto: Mikael Ullén

Storsatsar på membranteknik

Flera alternativ diskuterades för att klara av att rena den ökade mängden avloppsvatten, bland annat att bygga ut Bromma reningsverk, att ansluta avloppet från västerort till Himmerfjärdsverket i Botkyrka, eller att bygga ett nytt reningsverk. I slutändan föll valet på att bygga ut Henriksdals reningsverk. En 14 kilometer lång tunnel byggs från Bromma till Sickla och Henriksdal för att transportera avloppet från västerort till Henriksdal när Bromma reningsverk stängs. Inne i verket byggs också grovrening och luftning om för högre kapacitet. Men den största skillnaden blir att eftersedimenteringen byts ut till membranteknik.

Rening med membranteknik bygger på principen att slammet skiljs från det renade avloppsvattnet genom att vattnet filtreras genom en fysisk barriär, ett membran, med mycket små porer. Porstorleken på membranen i reningsverket kommer att vara 40 nm (0,04 mikrometer). Systemet byggs upp av moduler med kassetter där membranen spänns upp på rader. I Henriksdalsverket kommer membranens sammanlagda yta att bestå av 1,6 miljoner kvadratmeter.

Stefan Rosengren plockar fram ett av de vita, nästan spaghettiliknande, membranen. Vid första anblick ser man dem knappt men tittar man riktig noga framträder de mikroskopiska porerna som kommer att innebära den avgörande skillnaden.

– Den stora möjligheten med membrantekniken är att vi kommer att få en helt annan avskiljning. Vi får bort ännu mer av fosfor och kväve men också andra partiklar. Framför allt kommer vi kunna avskilja nästan alla mikroplaster. Det är en mycket effektivare rening än vad vi någonsin hade kunnat göra med konventionell teknik. En bonus är att det finns möjlighet att bygga på ett steg med läkemedelsrening genom till exempel aktivt kol.

Jämfört med en konventionell eftersedimenteringsbassäng är membrantekniken dyrare och mer energikrävande, säger Stefan Rosengren.

– Men å andra sidan får du helt andra resultat med den. Dessutom behöver vi inte spränga ut mer berg och bygga ut samma volymer vilket sparar både pengar och yta. Tillsammans med hög partikelskiljning är membrantekniken mycket mer yteffektiv vilket gör att vi kommer att kunna mer än dubblera kapaciteten på Henriksdals reningsverk.

I dagsläget är reningsverket dimensionerat för att 775 000 personer. När det ombyggda verket står klart i mitten av 2029 kommer kapaciteten att ligga på 1,6 miljoner människor.

Slamhantering flyttas in i berget

Borrarna ljuder öronbedövande högt och en omisskännlig odör slår emot oss medan Eva Rådmark Herrder, kommunikationsansvarig på Stockholm Vatten och Avfall, lotsar oss genom de fuktiga tunnlarna under Henriksdalsberget. Just nu pågår den första av fyra etapper i biologen. Ett tunnelsystem sprängs mellan bassängplanet och Henriksdalsberget där de tekniska installationerna för bland annat processluft, el och automation ska inrymmas.

– Något senare in i projektet kommer slamhanteringen att flyttas in helt i berget. Idag sker utlastningen utomhus i Sickla och Bromma men i framtiden kommer detta att ske inne i berget, säger hon.

Omkring 100 personer inom alltifrån bygg till projektledning jobbar med projektet. Att samordna ett sådant massivt projekt, där det vissa dagar är 150-200 entreprenörer i reningsverket, parallellt med att driften i reningsverket måste rulla på varje dag är en utmaning som heter duga. Samtidigt som delar tas ur drift måste de andra fungera och dessutom lite bättre än innan.

Renare hav

Borrningarna och sprängningarna har också inneburit andra prövningar, inte minst med anledning av de närliggande bostäderna på Henriksdalsringen. När bostäderna byggdes gjordes det direkt på berget, vilket gör att ljudet har letts direkt in i fastigheterna när borrningar och sprängningar har skett. Omkring 3 000 personer bor i området och en del av dem har blivit tvungna att flytta till provisoriska bostäder och lägenhetshotell. Det byggdes även en ny förskola på gummikuddar för att förskolebarnen inte skulle störas av borrljuden och vibrationerna.

– Vi har haft mycket information om det övergripande syftet. Detta är ju inte bara en ombyggnad av reningsverket utan också ett stort miljöprojekt då vi kommer att få renare vatten både i Mälaren och Östersjön. Ett renare hav är ju en så viktig del av allas framtid så det har nog bidragit till en ökad förståelse, avslutar Eva Rådmark Herrder.

Henriksdals reningsverk. Foto: Mikael Ullén

annons

Relaterade artiklar

Annons

Lämna en kommentar

Regler för kommentarer på Hållbart Byggande

Vi ser gärna att du som läsare bidrar med synpunkter och tankar. Tänk dock på att hålla en god ton. Diskussioner och synpunkter välkomnas liksom kritik, däremot bör det handla om sakfrågan och inte om en person. Vi önskar en civiliserad ton i vårt kommentarsfält och alla sorters påhopp, kränkningar, stötande språk eller uttryck tas bort.