I underjordiska grottor som tidigare använts för förvaring av dieselolja undersöker det finska energibolaget Helen och byggbolaget Skanska möjligheterna att bygga ett gigantiskt säsongslager för uppvärmningsenergi i Helsingfors.
I Helsingfors pågår för närvarande byggandet av gator, kommunalteknik och bostadshus i vad som ska bli den nya stadsdelen Kronobergsstranden. Området som tidigare var en oljehamn kommer att bli en av stadens synligaste fasader mot havet och bebyggas med hem för sammanlagt 13 000 invånare fram till 2030.
Nu undersöker Skanska, som kommer att bygga cirka 600 bostäder i området, tillsammans med det finska energibolaget Helen möjligheten att bygga ett gigantiskt säsongslager för energi där man på ett nytt sätt ska utnyttja havsvatten som värmts upp av solen samt återvunnen värme från bostadshusen.
Det skulle enligt Helen vara möjligt genom att man använder grottor under Kronoberget som har en sammanlagd volym på 300 000 kvadratmeter och är belägna cirka 50 meter under havsytan. Grottorna byggdes i början av 70-talet och underhölls av oljebolaget Shell, som använde en del av grottorna som lager för dieselolja. Grottorna tömdes första gången 2007 och rengjordes åren 2008–2009 för att 2014 övergå i Skanskas ägo.
Den energilösning som Helen nu planerar bygger på en modell där byggnaderna värms och kyls med hjälp av värmepumpar. Under sommaren fylls grottorna med Kronbergsfjärdens ytvatten som värmts upp av solen. Under vintern används vattnet sedan som energikälla för värmepumparna. Under sommarsäsongen tar man också vara på överskottsvärmen från byggnader som värmts upp av solen och förädlar den för återanvändning. I modellen fungerar alltså havsvatten och byggnader som värmts upp av solen som värmekällor för värmepumparna medan fjärrvärmenäten i området samlar upp och distribuerar värmen.
– Ytvattnet i Kronbergsfjärden är så varmt även en kylig sommar att det lönar sig att lagra djupt under marken för att sedan användas på vintern, berättar Jouni Kivirinne, fjärrvärmechef vid Helen för Hufvudstadsbladet.
Enligt honom skulle värmen inte räcka till för alla lägenheter utan två tredjedelar av bostäderna skulle få sin värme från andra källor.
– En tredjedel är ändå mycket och även världsunikt. Liknande projekt finns i Danmark och Kanada, säger han.
Än så länge är värmesystemet mest på ritbordet och det kommer krävas miljöutredningar och ytterligare planering. Enligt Jouni Kivirinne har de miljöorganisationer som Helen konsulterat ställt sig positiva till förslaget.
Foto: iStock
