TÄNK OM: Ett arkitekturpris som uppmanar till systemskifte! I tider när stora förändringar fordras i branschen och i samhället i stort, räcker det inte att agera inom de ramar som redan existerar och som vi tar för givna.
För att uppnå framtidens långsiktigt hållbara arkitektur och städer behöver vi en mångfald av lösningar och alternativa vägar. De kan vi finna. Med insikten att andra sätt att tänka än dagens, faktiskt är möjliga.
TÄNK OM-priset delades ut första gången i april 2022, då utsåg juryn Plockhugget till vinnare. Mer om förra årets vinnare, nominerade och jury hittar ni här: https://www.architectscan.se/tänk-om-2022
Nomineringstext:
ACAN Sverige vill rikta strålkastarljuset mot projekt som har potential att driva omställning inom arkitekturens område.
Vi välkomnar initiativ eller projekt i alla skalor och former – experiment, forskning och rapportering såväl som byggnadsverk, planer eller processer. Projektet ska kunna bidra till att flytta gränser, normer eller ge tekniska förutsättningar för att minska den byggda miljöns klimatpåverkan.
Vad vi gör
ACAN Sverige är ett nätverk för individer som jobbar med arkitektur eller byggd miljö och verkar för att minska byggbranschens klimatpåverkan och prioritera biologisk mångfald. Vi är också en del av ett växande internationellt nätverk med medlemmar över hela världen. Nätverket gör det möjligt för oss som individer att använda våra kunskaper och krafter för gemensamma mål. Tillsammans är vi starkare och kan skapa förändring.
Varför behövs priset ?Det pratas mycket om hållbarhet i byggbranschen, men det är tyvärr än så länge mer ord än verklig handling. Business as usual råder, vi bygger mer eller mindre som vanligt, och kanske till och med i högre takt än någonsin.
Byggsektorn står för en enormt stor del av samhällets utsläpp, materialanvändning och avfall, och det måste ändras drastiskt inom de närmsta åren om vi ska ha en chans att hålla oss inom gränserna för vad planeten klarar av.
De byggda miljöer vi har skapat idag medför också sina egna problem och vi behöver tänka annorlunda framöver för att få långsiktigt hållbara livsmiljöer.
Nominerade bidrag:
Egnahemsfabriken är ett kooperativ för socialt och kollaborativt byggande på Tjörn- och Orustöarna, Västkusten. Genom utbildning, praktik och engagemang erbjuder de fler grupper i samhället att ta en aktiv roll som byggare och möjligheten till att skapa ett eget hem. De bygger socialt – tillsammans, för- och med varandra. Byggprojekten visar även exempel på en livsstil som kretsar kring att leva och verka mer lokalt, bli mer självförsörjande och växla ned.
Egnahemsfabriken bygger inte bara hus, utan lägger även grunden för ett starkt lokalsamhälle och skapar en plattform för landsbygdsutveckling och lokal motståndskraft. Därmed bidrar de till flerdimensionella värden och en livskraftig byggd miljö. Föreningen har även fler projekt som kretsar kring byggandet, såsom barn- och ungdomsverksamheter, kulturaktiviteter och de bedriver även forskning.
ACAN Sverige nominerar Egnahemsfabriken för att de arbetar med en lokal, social motståndskraft och skapar ett alternativ till business as usual inom småhusindustrin. De har förmågan att omsätta teori till praktik och ord till handling. Genom att involvera, engagera och praktisera inspirerar de till nya sätt att tänka, bygga och stärka olika sociala grupper utifrån en lokalt förankrad kontext.
Föreningen Fasad är verksamma i Göteborg och har där sedan 2019 uppmärksammat ett antal planerade rivningar. Kärnan i arbetet är att förhindra rivningar, att ta en aktiv roll i debatten och att driva förändring. Genom samarbeten med andra organisationer lyfter Fasad information om planerade rivningar tidigt, och försöker agera innan det är för sent och husen rivits. Nyligen har Fasad protesterat mot Akademiska Hus rivning av Gamla Flickläroverket vid Götaplatsen, genom debattartiklar, namninsamlingar och andra aktiviteter kring byggnaden. Byggnaden står fortfarande kvar, men hur länge till?
Gruppen har en frispråkig hållning och är en stark röst i debatten. De har skrivit ett antal artiklar i lokal press, kommunicerar och diskuterar aktivt i social medier, och arrangerar event och föreläsningar. De tar också kontakt med politiker, tjänstemän, bygg- och fastighetsföretag för att diskutera konsekvenserna av rivningar för vårt kulturella arv.
ACAN Sverige nominerar Föreningen Fasad för deras viktiga arbete med att förhindra rivningar i Göteborg. Fasad är ett inspirerande exempel på hur aktivism kan syfta mot att driva förändring under denna vår tids mest avgörande kris. Fasad kommunicerar tydligt och engagerande kring komplexa frågor på ett pedagogiskt och grafiskt sätt, och bjuder på så vis in en bredare allmänhet i diskussionen kring hur våra städer ska se ut och vad vi som samhälle gör med våra gemensamma resurser.
Solidariska byggare är ett fackförbund (inom SAC Syndikalisten), grundat 2021 som arbetar särskilt med att nå migrantarbetare. De organiserar medlemmarna, erbjuder information på relevanta språk och tolkar. De representerar medlemmarna i förhandlingar med arbetsgivaren och ser till att deras rättigheter respekteras.
Solidariska byggare menar att även om migrantarbetare har lagliga rättigheter i Sverige, så har de ingen röst och att detta är fackförbundets roll. Deras mål är att hindra systematisk exploatering av arbetare och stoppa vinster som görs av skrupelfria arbetsgivare genom detta. Målet är att skapa värdiga villkor för alla byggnadsarbetare i Stockholm. De hoppas att även svenska byggarbetare så småningom kommer att ansluta i solidaritet.
ACAN Sverige nominerar Solidariska byggare därför att: Det ökande problemet med orättvis behandling av migrantarbetare är ett ansvar för hela byggbranschen. Vi kan inte tyst acceptera att byggarbetare arbetar under sådana förhållanden och samtidigt hävda att branschen är hållbar. Dessa problem existerar i Sverige såväl som i andra länder, där vi tenderar att vara snabbare att peka ut dem. Vi ser en koppling mellan exploatering av människor och av naturresurser. Strävan att ständigt bygga mer, snabbare och billigare, verkar inbyggd i fastighetsbranschen.
Obränd lera. En svensk standard för obränd lera som byggmaterial riktar sig till den moderna byggbranschen, främst för hantverkare och entreprenörer men även till arkitekter och konstruktörer i det föreskrivande ledet. En standard skapar en grund för garantier för entreprenör och försäkringsbolag om att produktens funktion och etablerar lera som byggmaterial.
Genom att införa en standard ökar efterfrågan och viljan att tillämpa den i sin verksamhet också eftersom risk- och försäkringsfrågorna hanteras.
ACAN Sverige nominerar Obränd lera därför att: Utvecklingen av en svensk standard för obränd lera som byggmaterial syftar till att använda ett lågteknologiskt och energisnålt material på moderna sätt och ger nya möjligheter inom byggande och konstruktion genom att använda gamla och traditionella tekniker. Obränd lera som material har också en positiv inverkan på vårt välbefinnande genom bland annat dess fuktbuffrande effekter. En standardisering av obränd lera skulle bidra till att materialet och dess byggmetoder accepteras i större skala och skulle också bidra till att förändra och utmana vårt sätt att se på lera i vår byggda miljö.
Vi är otroligt glada över att kunna presentera en jury av experter med stor och bred kompetens. De har valt ut det vinnande förslaget.
Jurymedlemmarna är:
Gustav Martner är sedan några år tillbaka Head of Creative på Greenpeace Nordic efter en framgångsrik karriär som byråledare och kreativ chef på den internationella reklambyrå-arenan. På meritlistan som kreatör finns mängder av reklampriser och på meritlistan som aktivist finns allt från att blockera oljetankers till att gå upp på scen och krascha reklamgalan Cannes Lions i syfte att få reklambranschen att ta mer ansvar för klimatet. Gustav är ingen arkitekt men han har inrett en våning på Kulturhuset som en folkpark för Sveriges Radios räkning och även satt en knölval i naturlig storlek i spottkoppen på Stockholms Centralstation.
Torun Hammar, arkitekt SAR/MSA, har arbetat med transformation av befintliga byggnader i hela yrkeslivet: från 1970-talsskolor till Nationalmuseum. Tidigare har hon bland annat varit slottsarkitekt, chef för projektledning- och utveckling på Statens fastighetsverk samt haft en gästprofessur på Kungl. Konsthögskolan i arkitektur/restaureringskonst. Idag driver hon egen verksamhet med inriktning på rådgivning avseende byggherrefrågor och kulturmiljöutveckling samt är ordförande för Sveriges arkitekters råd för kulturmiljö. Torun skriver också om arkitekturfrågor och deltar i debatten om omställningen av vårt byggande mot en anpassning till klimat- och miljö.
Förra året ledde Torun Kasper Salin-juryn, i år är vi mycket glada och hedrade av att ha henne med i arbetet kring TÄNK OM-priset.
Johannes Stripple är Docent i Statsvetenskap vid Lunds Universitet. Johannes forskning handlar om makt och miljö, från FN och internationella ekonomier till det urbana, lokala och personliga. Johannes har gett ut Governing the Climate: New Approaches to Rationality, Power and Politics (2014), Towards a Cultural Politics of Climate Change (2016) Decarbonising Economies, alla på Cambridge University Press. Johannes leder forskningsprojektet Climaginaries (Formas) och samverkansplattformen Narrating Climate Futures, vid LU. De senaste åren har Johannes utvecklat flera initiativ som med kreativa och konstnärliga metoder utforskar och gestaltar olika klimatframtider.
Barbara Buser är en schweizisk arkitekt och pionjär inom cirkulär arkitektur och transformation. Redan 1995 grundade hon en marknadsplats för återbrukade byggdelar – Bauteilbörse Basel och Bauteilnetz Schweiz. År 1998 grundade hon den arkitektbyrå som i dag är Baubüro in situ AG, där huvudfokus ligger på transformation och cirkulär arkitektur. Barbara har en gästprofessur vid ETH Zürich och föreläser i många olika sammanhang.
Prisutdelning
Vinnaren av ACAN Sveriges TÄNK OM-pris kommer att presenteras den 13 mars, kl.12-13 vid Kunskapstrappan på Chalmers i Göteborg.
