Städer spelar en stor roll i att forma planetens framtid. Samtidigt står de för merparten av våra koldioxidutsläpp. Därför är det i städerna vi måste agera.Det tankesättet låg bakom italienska arkitektfirman Stefano Boeri Architettis arbete med den ikoniska trädtäckta gröna skyskrapan Bosco Verticale i Milano.Nu-tio år senare-har de över femton liknande projekt på gång i världen.
Stefano Boeris gröna skyskrapor sprider sig i världen. Städer spelar en stor roll i att forma planetens framtid. Samtidigt står de för merparten av våra koldioxidutsläpp. Därför är det i städerna vi måste agera. Det tankesättet låg bakom italienska arkitektfirman Stefano Boeri Architettis arbete med den ikoniska trädtäckta gröna skyskrapan Bosco Verticale i Milano.Nu-tio år senare-har de över femton liknande projekt på gång i världen.Den enda teknik som kan absorbera den CO2 som redan släpps ut och därmed, på sätt och vis, kompensera för vad vi redan har gjort fel finns i trädet. Det finns ingen konstgjord teknik som kan göra det som naturen redan gör självständigt genom fotosyntes. Så genom att bevara befintlig natur och öka dess närvaro i urbana sammanhang får städer möjlighet att bidra till att möta miljökrisen, säger Francesca Cesa Bianchi, partner och projektdirektör på Stefano Boeri Architetti. 2007 var företagets grundare Stefano Boeri i Dubai,där nya torn och skyskrapor gjorda av stål och glas reste sig i det hektiska bygget av en stad i öknen. Då fick han idén om två torn i centrum av Milano som inte skulle täckas av glas utan av löv, framför allt löv från träd
Absorberar 30 ton CO2
–Tanken var att bygga ett hus för träd–som även rymmer människor, säger Francesca Cesa Bianchi. Men den verkligt revolutionerande aspekten av projektet var inte bara närvaron av träd och buskar på balkongerna, utan idén om att hysa 800 3 till 9 meterhöga träd i krukorna som kantade balkongerna på de tvåtornen. Bosco Verticale rymmer två plantor för varje invånare i de två tornen, vilket leder till totalt 20000 växter (5 000 buskar och 15 000 perenner och klättrare) som motsvarar 3 hektar skog.
–Det uppskattas att träden i Bosco Verticale varje år absorberar 30 ton CO2, medan 19 ton syre återförs tillstaden, säger Francesca Cesa Bianchi. Att integrera levande natur i den arkitektoniska designen med vertikala skogar, kombinerat med förnuftigstadspolitik och hållbara tekniska system kan spela ennyckelroll för att ta itu med effekten–och orsakerna till den globala uppvärmningen. Träd omvandlar CO2 tillsyre, de motverkar värmeeffekten, de renar luften genom att filtrera ut fina dammföroreningar och skapa ett allmänt fördelaktigt mikroklimat, vilket minskar behovet av energiförbrukning relaterad till luftkonditionering. Dessutom påverkar träden folkhälsan positivt.
–Tillsammans med teamet av botaniker och agronomer som hjälpte oss att utveckla projektet har vi noga följt byggnadens utveckling och övervakar hur det går för grönskan. Till exempel visade European Space Agency förra sommaren en värmekarta över europeiska städer och systemet som består av Bosco Verticale och parken som omger byggnaden gav en väsentlig minskning av urbana temperaturer i det specifika området. Det är något som verkligen märks när du går runt byggnaden eller in på en av dess terrasser, säger Francesca Cesa Bianchi.Efter succén med Bosco Verticale har Stefano BoeriArchitetti nu bidragit till mer än femton nya liknande projekt världen över. 2021 stod till exempel Trudo Vertical Forest klart i Eindhoven i Nederländerna. Detär en hyresfastighet med sociala bostäder som gör den vertikala skogstypologin mer tillgänglig för alla ekonomiska grupper.
Skapar ny gemenskap
–Efter bygget av Bosco Verticale i Milano ville vi definiera vår riktning. För att maximera effekten av stadsskogsbruk måste ny grön arkitektur utformas för alla användare, även de som ofta är utestängda från den öppna bostadsmarknaden. Och det är just dessa människor som bor tillsammans i Trudo Tower och hjälper till att skapa en ny gemenskap, säger Francesca Cesa Bianchi. Hon berättar att lägenhetsfördelningen i Trudo Verticalforests har gjorts utifrån brukarnas vilja att ställa upp som frivilliga eller generellt vara till nytta för samhället.–Denna modell fungerar över våra förväntningar, inte bara som ett riktmärke för en ny arkitekturmodell, utan också som en urban form av social integration.
”Vertical Forest-prototypen” finns numera även i Huanggang i Kina och liknande torn är också underuppbyggnad i Nanjing, Shenzhen, Utrecht, och Lausanne.Dubai Vertical Forest och Cairo Vertical Forest är också på gång. Ytterligare ett Bosco Verticale-torn kommer snart att resas nära nuvarande Bosco Verticalei Milano.Konceptet finns också för byggnader med lägre höjd. Gröna palatset i Antwerpen och Ca’ delle Alzaie iTreviso är två exempel som redan är färdiga ochdessutom byggs just nu ett sådant projekt i Bosconavigli i Milano.Francesca Cesa Bianchi ser Bosco Verticale som startpunkten på en ständig förbättring av prototypen.–De nya vertikala skogarna som har byggts eller är under uppbyggnad innebär alla för oss steg framåt, i olika riktningar, mot att fullända och anpassa typologin, säger hon.
Stefano Boeri Architetti jobbar till exempel mot målet att uppnå en helt träbaserad husstruktur och därmed skapa en cirkularitet mellan produktion och genomförande som anknyter till frågan om skogsbruk och skogsvård. En annan utmaning som de tycker är särskilt intressant för tätbebyggda europeiska städer, är att anpassa det vertikala skogstänkandet till befintliga byggnader.–Om man tillför grön arkitektur kan de få ett nytt liv, utan att de behöver rivas, säger Francesca Cesa Bianchi.
Har inte tagit copyright på sitt arbete
Ett arbete pågår också med att exportera den vertikalaskogstypologin till torra klimat, och att ta sig an utmaningen att möta klimatbehoven i den del av världen som lider mest av klimatförändringarna. Under arbetet med Bosco Verticale i Milano valde Stefano Boeri Architetti att inte ta copyright på sitt koncept med hoppet att sprida konceptet så mycket som möjligt. Många arkitekter har därefter försökt härma Bosco Verticale projektet, men Franscesca Cesa Bianchi tycker tyvärr inte att exemplen varit så lyckade.–I Kina visade sig till exempel ett projekt som var utformat för att återkalla den vertikala skogen vara invaderat av myggor: en fråga som vi lyckligtvis, tack vare en exakt studie om växtval, vattenförbrukning och bevattning, aldrig har behövt ta itu med, säger hon.
Intresset för vertikala skogar har varit enormt och Bosco Verticale i Milano har valts ut av FN som referensbild för 11 hållbara utvecklingsmål.–Projektet har också varit framgångsrikt även ur fastighetssynpunkt, värdet på lägenheterna ökat under dessa 8 år. Ännu mer efter pandemierna har förhållandet till utomhusutrymmen förändrats drastiskt: vi behöver alla öppna ytor, balkonger, terrasser, trädgårdar, därvi kan leva i nära kontakt med naturen, säger Franscesca Cesa Bianchi. Hon hoppas nu att många, många fler arkitekter ska vilja jobba med att integrera grönt i städerna.–Det är nu bevisat inför våra ögon att vårt sätt att arbeta ger långsiktiga fördelar som om de integreras strukturellt i utformningen av stadsrum, kan representera ett stort steg framåt uren miljömässig och social synvinkel. Men vertikalt skogsbruk är inte det enda sättet utan bara en av de möjliga strategierna vi ser. Vi är i stort behov av träd–i parker,trädgårdar, på hustak och på bakgårdar–mer än någonsin. Stadsskogsbruk är inte bara är en handling för att ta hand om växtvärlden och mildra vår påverkan på planeten, utan också en handling som avsevärt förbättrar vårt stadsliv och vår hälsa, säger Franscesca Cesa Bianchi.
