I tre tekniska färdplaner visar det IVL-ledda forskningsprogrammet Mistra Carbon Exit hur bygg- och anläggningssektorn kan nå nettonollutsläpp 2045.
Bygg- och anläggningssektorn står för cirka en femtedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser.
– Utsläppen från de här sektorerna uppstår längs en hel värdekedja. Alla aktörer i denna kedja måste delta i omställningen. Det är komplext, men fullt möjligt, säger Ida Karlsson, forskare vid Chalmers och deltagare i Mistra Carbon Exit.
Störst utsläpp i värdekedjan står cement- och stålproduktionen för, samt de arbetsmaskiner och fordon som behövs i anläggningsarbetet.
Övergång till biodrivmedel
De tekniska färdplanerna för nettonollutsläpp för stål, cement och transportinfrastruktur innehåller bland annat material- och energieffektiviseringsåtgärder och koldioxidsnåla materialval, storskaliga investeringar som CCS, elektrifierade processer och en övergång till biodrivmedel istället för fossila bränslen. Nyckeln till att nå målet till 2045 är att göra alla insatser samtidigt, menar forskarna.
– Åtgärder för att plocka de lågt hängande frukterna får inte användas som intäkt för att inte redan nu bereda grunden för de storskaliga satsningar som måste till. Inte heller får storskaliga satsningar bli en ursäkt för att inte göra det man kan redan nu, säger Johan Rootzén, medförfattare och forskare på Göteborgs universitet.
LÄS MER: Utmaningar längs med produktionskedjan
Krävs mer från högsta ledningen
Det finns dock en del hinder som bromsar utsläppsminskningen. Forskarna pekar på att det finns många exempel på åtgärder som redan nu skulle kunna bidra med betydande utsläppsminskningar i det enskilda projektet, men som av olika anledningar aldrig realiseras. Därför är det viktigt att klimatarbetet är förankrat och prioriterat både i den enskilda organisationen och längs med värdekedjan. I många fall kan det krävas tydligare uppbackning från högsta ledningen och tydligare styrning från regering och riksdag.
– Även om till exempel cementindustrin minskar sina utsläpp genom teknik som finns redan idag behövs mer långtgående åtgärder om vi ska klara nettonollutsläpp till 2045, inte minst globalt. De tekniker vi ser behövs för att nå målet är koldioxidinfångning och lagring i kombination med satsningar på elektrifiering av industriella processer och tunga transporter och arbetsfordon, säger Lars Zetterberg, programchef och forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
