Avfall Sverige har låtit kartlägga befintliga kommunala initiativ för en påskyndad utveckling mot ökad återanvändning av bygg- och rivningsavfall. Studien visar att intresset ökar men att det finns hinder på vägen mot en etablerad återbruksverksamhet.
Ett tiotal ton, av över nio miljoner ton avfall, går varje år vidare till återbruk. En liten andel med andra ord, och bland många kommuner finns en vilja och ett intresse för att samla in byggprodukter för återanvändning.
– Den högsta återbrukspotentialen för bygg och rivningsavfall finns bland helt nya varor och material som blivit över eller packats fel. Det finns även ett stort värde bland till exempel dörrar, fönster, sanitetsporslin, möbler och i vissa fall elektronik. Ett visst värde finns också bland produkter med ett antik- eller designvärde, säger Johan Fagerqvist, rådgivare på Avfall Sverige.
Brist på kunskap ett hinder
IVL Svenska Miljöinstitutet har genomfört kartläggningen som baseras på intervjuer med branschaktörer. I studien har man även ringat in de främsta hindren för att öka återanvändningen av byggavfall. Brist på information och kunskap i hela återbrukskedjan, från byggare till privatpersoner, är en av bromsklossarna. Ett allmänt lågt intresse i byggbranschen av att lämna in byggavfall till återbruk kan också identifieras. Dessutom finns det en stor variation av produkter vilket gör det svårt att skala upp återanvändningen.
– Bygg och rivningsavfall måste minska, det är ett oerhört resursslöseri med värdefulla material. Det är positivt att många kommuner nu vill arbeta aktivt med frågan, säger Jurate Miliute-Plepiene, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Som förslag på åtgärder för att övervinna hindren nämns bland annat kommunikation av klimat-, sociala och ekonomiska nyttor från återanvändning av bygg- och rivningsmaterial och andra varor. För att öka intresset bland beställare föreslås en ökad medvetenhet och kunskap så att de i sin tur kan sätta krav på återbruk till byggföretagen. I kartläggningen föreslås också ett förbättrat samarbete med andra kommunala enheter, till exempel ansvariga för rivningslov, för att informera och sätta krav på exempelvis att återbruksaktörer är på plats vid rivning.
