Den 29 juni släpptes en pilotversion av ett nytt svenskt certifieringssystem som höjer ribban. Det globala projektet Advancing Net Zero ska få byggbranschen att ta ett kliv framåt och säkerställa att byggnader är klimatneutrala i sin livscykel.
Det nya certifieringssystemet NollCO2 är en följd av Sveriges åtaganden i World Green Buildings åtagande från COP21 i Paris 2015. Målet är alla byggnader ska vara koldioxidneutrala år 2050. För att nå detta mål har tio deltagande länder beslutat att ta fram nationella certifieringar för nollutsläppsbyggnader. I Sverige är det Sweden Green Building Council som tar fram riktlinjerna och organisationen har nu, tillsammans med aktörer i branschen, tagit fram en certifiering som en påbyggnad till befintliga certifieringssystem.
Redo för nästa nivå
Arbetet med certifieringssystemet har pågått i workshops och arbetsgrupper under 2017. Det har tagits fram under en längre tid i samråd med alltifrån konsulter och fastighetsägare till arkitekter och energirådgivare i olika workshops. Certifieringen är tänkt att vara vetenskapligt förankrad och baserad på granskad och oberoende forskning. Den är också framtagen för att fungera väl med nuvarande svenska och europeiska lagar och regler.
Certifieringssystemet är tänkt att fungera som ett tillägg till LEED, BREEAM och Miljöbyggnad med krav som tillhör de tuffaste i världen. Målet är netto-noll-utsläpp under byggnadens livscykel. Systemet är tänkt att vara en extra sporre för de aktörer som vill ta steget längre och leda utvecklingen framåt, något som nu börjar efterfrågas bland de svenska företagen.
– Vi har fått indikationer i våra diskussioner med ledande aktörer, till exempel de stora byggentreprenörerna, att de kan certifiering och är redo att gå vidare till nästa nivå. Många av de vi arbetar med tar fram sina egna ambitioner eller skapar egna koncept. Det finns ju ett starkare marknadsföringsvärde i det som går utanför certifiering. Det här är något som SGBC vill fånga upp och genom att presentera ett avancerat certifieringssystem på marknaden skapas nya möjligheter att driva på utvecklingen, berättar Andreas Eggertsen Teder, arkitekt och miljöspecialist på White i Malmö samt gruppledare i Sweden Green Building Councils arbetsgrupp för systemgränser.
Andreas Eggertsen Teder. Foto: White
Net Zero-certifieringen beskrivs som ett certifieringssystem till för de absolut främsta i branschen. Men, som Andreas Eggertsen Teder påpekar, har de involverade aktörerna själva drivit på de högt ställda kraven.
– Det har framkommit önskemål från branschen, berättar han, om att ta fram ett robust certifieringssystem som hanterar väldigt många aspekter av en byggnads livscykler redan från början. Till exempel de bundna utsläppen kopplade till byggnadens materialitet var tänkta att de skulle komma med i ett senare skede, men många aktörer tyckte att det krävdes ett helhetsgrepp från start.
Det som skiljer certifieringssystemet från tidigare system, är teknologiska lösningar liksom lösningar där brukarperspektivet inkluderas på ett annat sätt.
– Det handlar om delar som inte har gjorts förut på ett sammanhängande sätt. I förhållande till gröna hyresavtal till exempel kommer det ställa krav på att byggnadens energi- och klimatplan ska följas. Det betyder att brukaren kommer att behöva engagera sig och lova att den köpta energin kommer från förnybara källor, annars krävs en kompensation för ökade utsläpp, säger Andreas.
Finns det några utmaningar för att implementera systemet i branschen?
– Det finns alltid en risk när man blir föregångare för den här typen av ambitioner, särskilt som systemet är så pass ambitiöst. Det är aktörerna medvetna om och måste. Men det är också företagen och andra aktörer som själva har drivit på den höga nivån som systemet innebär. Även om det medför ett förpliktigande är det också ett sätt att vara föregångare, säger Andreas.
Planen är nu att testa pilotversionen av certifieringssystemet på ett fåtal projekt. Inom ett år ska systemet utvärderas innan det förankras i praktiken. Den slutgiltiga första versionen av manualen beräknas släppas under 2019. Det svenska namnet på certifieringssystemet kommer att beslutas efter att en namntävling ägt rum.
