På 90-talet byggdes en vattenskadad stadsdel i Malmö om till en ekostad med ökad biologisk mångfald. Augustenborg väcker fortfarande uppmärksamhet världen över, och de naturbaserade lösningarna som används där är mer aktuella än någonsin.
Mycket av det som testats och prövats i Augustenborg har blivit en modell för hur man ska tänka gällande klimatanpassning med naturbaserade lösningar, säger Per-Arne Nilsson, hållbarhetsstrateg på Malmö stad.
Städer skapar sår
Överexploaterade städer skapar sår i naturen och bidrar till klimatkris och biologisk kris. För att motverka detta är det ofta bäst att ta hjälp av–naturen själv. Naturbaserade lösningar handlar om att vi aktivt använder det som de levande ekosystemen kan göra för oss, för att minska påfrestningar med kommande klimatförändringar men också för att minska vår egen påverkan på klimatet. Enligt WWF Världsnaturfonden lever idag 55 procent av världens befolkning i städer och urbaniseringen ökar. I människans spår följer klimatkris och biologisk mångfaldskris. Vi lever nu med en dubbel kris där även den biologiska mångfalden minskar. Vi har redan förlorat 70 procent av jordens ryggradsdjur, larmar WWF. Men samtidigt som städerna bidrar till kriserna genom att skapa utsläpp och ta bort habitat för djur och natur kan de också bli arenor för lösningar. Planeras städerna väl kan det gå att få rum för både urban utveckling och naturbevarande.
–Ska vi bli ännu fler människor så måste en stor del av oss bo i städer, vi behöver bo tätt – och vi måste hitta sätt att bo som ger goda livsmiljöer för alla människor och även mer natur inne i staden, säger Per-Arne Nilsson.
Brister i dagvattenlösningen
I Augustenborg i Malmö hade man på 90-talet en situation där dagvattenlösningarna som byggts på 50-talet var otillräckliga och stadsdelens källare ofta svämmade över. Malmö stad stod inför valet att gräva upp och lägga ner större ledningar – eller att göra nåt annat. Eftersom det var Malmös kommunala bostadsbolag som var fastighetsinnehavare och stadsdelsförvaltningen som då hade hand om området jobbade med Agenda 21, gick det lätt att styra upp en lösning för hela området. Det bestämdes att Augustenborg skulle bli en föregångslösning inom ekologisk hållbar dagvattenhantering. Det ekologiska dagvattensystemet är den innovation som Ekostaden Augustenborg har blivit mest känd för. Målet var att hantera dagvattnet lokalt i området genom att fördröja vattnets väg och låta vattnet rinna av på ytan i sin väg genomstaden. Lösningen blev att anlägga gröna tak och bygga rännor och kanaler och fördröjningsdammar i marknivå.
–Dessa system för dagvatten har gjort stadsdelen både motståndskraftig mot översvämningar vid regn men också bidragit till ökad biologisk mångfald, bland annat genom fler fåglar och insekter, säger Per-Arne Nilsson.
Upp till bevis 2014
Det blev upp till bevis för det nya systemet 2014, då ett hårt regn drabbade Malmö. I Augustenborg var andelen försäkringsskadeansökningar bara en tiondel jämfört med resten av Malmö efter regnet. Det här har gjort att Malmö stad nu jobbar med liknande lösningar så mycket de kan.
–Idag tänker vi ju mycket på skyfallsanpassning och vi jobbar en del tillsammans med Köpenhamn eftersom båda städerna är låglänta, täta städer med täta jordar, som får problem när det regnar. Och idag vet vi att det inte bara är för att vi måste – utan för att det också tillför städerna nåt. Som med träd: har vi fler träd klarar vi ju också värmeböljorna bättre, sägerPer-Arne Nilsson.
En ekonomisk fråga
Men ett problem som Per-Arne Nilsson ser är att det är lättare att bygga in naturanpassade hållbarbetslösningar i mer välbärgade områden. Att det funkade i Augustenborg berodde på att det löste ett akut problem, och att Malmö stad och Malmö kommunala bostadsbolag hade ansvar för hela området. Men när kommersiella aktörer ska samarbeta i ett område kan sådana lösningar upplevas för dyra. Som i området Sege park som nu utvecklas i Malmö. Det räknas utifrån ett marknads-och exploateringsperspektiv som ett C-område och då bedöms aktörerna inte ha råd med allt för avancerade hållbarhetslösningar, om boendekostnaderna ska hållas nere.
–Men vi har lagt ner mycket kraft på att ändå få till ett område där man bland annat med hjälp av delningsekonomi ska kunna leva grönt och hållbart till rimliga kostnader. Ett bra exempel i Sege Park är ett stort parkeringshus som rymmer nästan hela parkeringsbehovet i området och även fungerar som gemensam mobilitets- och energinod. Det har vi byggt i trä, med solfångare på taket och gröna fasader som bevattnas med återcirkulerat dagvatten, säger Per-Arne Nilsson.
Norra Djurgårdsstadens lösningar
Norra Djurgårdsstaden i Stockholm är ett område där det satsas en del på naturbaserade lösningar. Området är typiskt ett sådant högstatusområde där det går att sälja in gröna idéer. Mattias Gustafsson är vd på Urbio landskapsarkitekter som har varit med och tagit fram en hel del av det som byggts i området. Det handlar om ängsmarker, plantering av större ekträd, regnrabatter och lundvegetation som byggs på gårdar. Gröna biotoptak fördröjer och renar dagvattnet och regnet samlas in i regntunnor och bevattnar planteringar via droppslangar. I Norra Djurgårdsstaden var man också pionjärer med att använda begreppet grönytefaktor, för att se till att tillräckligt med träd och annan stadsgrönska byggs in i kvarteren.
–Det finns ett helt batteri av saker man kan göra i den byggda miljön för att alstra mer biologisk mångfald och naturnyttor. I dag handlar mycket av det vi gör om klimatanpassning. Där har stadsgrönskan en nyckelfunktion, genom att den exempelvis dämpar dagvattenflöden och kyler ned stadsmiljön vid värmeböljor, säger Mattias Gustafsson.
Augustenborgs helhet ovanlig
Men det som byggs in i dag kan sällan vara lika genomgripande som det var i Augustenborg.
–Det som är så härligt med Augustenborg är att det är så supertydligt och visuellt och hoppingivande. Man hade grundförutsättningar med hus i park och kunde jobba med den parken och klimatanpassa. Det vi bygger i dag är svårare att klimatanpassa i efterhand. Det är priset vi betalar för att vi bygger den täta staden, som också innebär att vi har nära till allt, säger Mattias Gustafsson. Förutom klimatanpassning är den stora frågan för landskapsarkitekter med grönt perspektiv att den biologiska mångfalden i staden ska kunna öka. Det händer mycket i det småskaliga, tycker Mattias Gustafsson och han ser en utveckling i hur vi ser på taklandskap i staden och på hur satsningar på biokol kan gynna växter och binda koldioxid.
Täta städer är problematiska
I nya områden går det teoretiskt att bygga in mer biologisk mångfald, men det görs inte riktigt, tycker Mattias Gustafsson.
–Nu när vi ofta bygger sex till åtta våningar höga hus i högexploaterade stadsdelar blir det utmaningar med att få plats med biologisk mångfald. Ofta är det också svårt att använda sig av våra inhemska arter, för de klarar inte av den hårdgjorda miljön. I dessa täta städer borde det skapas fler habitat som bidrar till det brokiga och oväntade, där naturen kan få fäste. Vi måste bygga in skrymslen och vrår in i byggnader – det som förut var självklart i den byggda miljön. Frågan många ställer sig idag är hur grönskan ska in i staden: Är det som stora parker i en tät och hårdgjord stadsväv, eller invävt överallt–i gaturummen, på tak och fasader samt som mikroparker? säger han.
Kunskapsnivån bör höjas
Generellt behöver kunskapsnivån om naturbaserade lösningar höjas hos fastighetsaktörer av olika slag, tror han.
–Där har kommunerna en viktig roll förstås, men det finns också en rad andra förvaltande organisationer som äger mark som skulle kunna göra väldigt stor skillnad om de satte igång på allvar. Men kommunerna är absolut nyckelspelare i att hålla ihop helheten, säger han. Men just nu jobbar Urbio ändå med flera hoppfulla projekt. Som i Nacka där de fått i uppdrag att bygga in grönska i Nackacentrums nya ”naturbana” projekt.
–Där har vi arbetat fram ett terrasshus med takträdgårdar in mot Nackas nya stadspark, med klätterväxter på fasader, och förgårdsmark som kan bidra till grönskan nere på marken, säger Mattias Gustafsson.
Stor påverkan på biologisk mångfald
Att samhällsbyggnadsbranschen måste ta ansvar för biologisk mångfald på den plats där det byggs är en sak, men byggande orsakar också mångdubbelt mer påverkan på biologisk mångfald på andra platser än just där bygget finns. Det poängterar Anders Enetjärn, grundare och huvudägare av Ecogain, som hjälper företag att utföra ekologisk kompensation.
–Bygg-och fastighetsbranschen tänker sällan på alla naturresurser de använder för att bygga där de ska bygga. Alla material kommer ju nånstans från jordskorpan. Få företag återinvesterar i naturen i proportion till hur stort avtrycket är, säger han.
Gruvbranschen i framkant
Ecogain har funnits i tjugo år och först nu börjar de få allt fler kunder inom bygg-och fastighetsbranschen. De företag som fram tills nu varit ledande på att ta med det biologiska mångfaldsperspektivet är faktiskt gruvbranschen.
–De lyder under miljöbalken och då tvingas de att ta reda på vilka miljökonsekvenserna är av deras verksamhet, men så är det inte med bygg-och fastighetsbolagen. Där sker först nu ett uppvaknande, säger han.
Ekologisk kompensation viss hjälp
Ecogain hjälper företag att räkna på vilka biologiska förluster deras projekt bidrar till, och tar också fram metoder för att jobba med ekologisk kompensation, där naturbaserade lösningar ofta är bra metoder. Åtgärder som genomförs kan vara restaureringar av våtmarker och vattendrag och återställning av områden som påverkats vid byggnation.
–Men det är klart att det är svårt att göra detta rätt på en gång, jag brukar tänka att det är lika svårt att vända på utvecklingen som det var att bygga upp alla värdekedjor vi blivit beroende av, säger Anders Enetjärn.
Företagsnätverk lockar allt fler
Ecogain har ett företagsnätverk som heter Business@BiodiversitySweden och där delar nu bland andra NCC, Akademiska hus, PEAB/Swerock och Specialfastigheter med sig av sina ansträngningar inom biologisk mångfald. Flera företag jobbar med att återställa natur just på den plats där de bygger, men man måste förstå att den biologiska mångfalds-förlusten som blir av ett byggprojekt är mycket större än så. Det är viktigt att inte fastna i att sila små mygg och svälja stora kameler, menar Anders Enetjärn.
–Det som är mycket viktigare är att ta reda på var materialen man använder kommer ifrån, vem som sålt dem och hur de hämtats från naturen. Det finns många platser på jorden som är känsligare än andra, och därifrån bör man inte hämta sitt material, säger han.
