I Sverige planeras det just nu för en rad nya stadsdelar, som alla har det gemensamt att de har målsättningen att bli klimatneutrala eller klimatpositiva när de står klara. Men hur vet man att en stadsdel verkligen blir klimatneutral, och hur ska man räkna och följa upp utsläpp?
I projektet Klimatpositiva grannskap ska IVL Svenska Miljöinstitutet och branschinitiativet LFM30 i Malmö vidareutveckla en metod som kan användas i arbetet.
– Syftet är att byggbranschen och kommuner ska få ett värdefullt hjälpmedel som kan användas när nya grannskap och stadsdelar ska utvecklas och byggas, eller gamla områden rustas upp. Vi tror också att en gemensam modell och gemensam målsättning gör att viktiga erfarenheter från klimatarbetet under byggskedet kommer att tas tillvara bättre redan i planskedet, säger Åse Togerö, projektledare och hållbarhetsexpert inom stadsbyggnad på IVL.
Omfattande klimatbudget
I projektet som finansieras av Svenska byggbranschens utvecklingsfond, SBUF, ska IVL i samarbete med LFM30, som står för ”Lokal färdplan för klimatneutralitet i Malmö 2030” samt White, Skanska, Treano och Tengbom vidareutveckla en metod med ”klimatbudget” som man tidigare har tagit fram, från att gälla enskilda byggnader och anläggningar till att gälla byggnadsverk i ett helt kvarter eller stadsdel.
Företagen som är anslutna till LFM30 har förbundit sig att vidta konkreta åtgärder för att minska sina utsläpp av växthusgaser. Metoden för att uppnå klimatneutralitet är baserad på att man upprättar en klimatbudget som går betydligt längre än lagen om klimatdeklaration för nya byggnader som började gälla 2022.
– När vi nu vidareutvecklar metoden till att omfatta hela stadsdelar får vi med många fler klimataspekter, som mobilitet, vägar, parkytor och nya sätt att producera och dela energi, exempelvis från solen. Det angreppssättet är väldigt nytt – och finns varken i LFM30 eller i dagens certifieringsmetoder, säger Åse Togerö.
Minskade utsläpp på individnivå
Målet är att skapa ett ramverk och en metod som kan minska klimatpåverkan från byggskedet av hus och anläggningar, minska energianvändningen och öka cirkularitet och klimatsmart återbruk i grannskapet.
Projektet kommer också att inkludera personrelaterade utsläpp som konsumtion och bilåkande och användandet av biogena kolsänkor som klimatåtgärd. Sådana åtgärder kan till exempel vara att man använder trävirke från hållbart ursprung, inbyggt under lång tid i exempelvis trästommar, men även nya planteringar av växande träd som skyddas från avverkning under lång tid.
