Inför höstens val frågar Hållbart Byggande några av branschorganisationerna vilka de anser vara de viktigaste hållbarhetsfrågorna. Tobias Olsson, förbundsdirektör Sveriges Arkitekter, berättar om organisationens mest prioriterade frågor.
Vilka är de viktigaste frågorna inom hållbart byggande som ni vill se på den politiska agendan inför valet 2022?
– Det finns många klimatpionjärer i byggbranschen som visar vägen – men det räcker inte, resten av byggbranschen måste också ställa om. Därför krävs det fler åtgärder, såväl piskor som morötter, från politikerna för ett mer hållbart byggande, för att vi ska klara klimatmålen och för att minimera byggsektorns miljö- och klimatpåverkan. Sveriges Arkitekter vill att politikerna inför incitament och regler för cirkularitet och återbruk i byggandet. En cirkulär ekonomi i byggbranschen där återbruk får ett värde, och avfall och utsläpp ett pris, är vägen framåt. Vi vill att det införs incitament och regler som styr mot återbruk av byggmaterial, byggnadsdelar och hela byggnader; och som missgynnar rivning och slöseri med byggmaterial. Vi kan inte lösa bostadsbehovet med nybyggande på samma sätt som hittills utan vi måste utnyttja det redan byggda på nya och bättre sätt.
– Vi vill också att man utvecklar och skärper klimatdeklarationerna. Dagens klimatdeklarationslag kräver enbart beräkning av utsläppen och inte någon begränsning av dem. Den riskerar att bli verkningslös om inte tuffa gränsvärden införs omgående. Vi vill också att klimatdeklarationerna utvidgas till att omfatta hela byggnaden och hela byggnadens livscykel liksom ombyggnad, tillbyggnad, rivning, markarbeten och utemiljöer.
– Förbättra förutsättningarna för bra arkitektur och hög kvalitet i den byggda miljön. Vi vill att politikerna blir bättre på att i praktiken tillämpa sitt eget nationella mål för gestaltad livsmiljö på bygg- och bostadspolitiken. Målet anger att hållbarhet och kvalitet inte ska underställas kortsiktiga ekonomiska överväganden. Tyvärr saknar vi ofta politikens egna mål och ambitioner i regelverk och utredningar som handlar om bostäder och byggande. Vi vill exempelvis se ett omtag på bygglovsutredningen eftersom den saknar arkitektur- och gestaltningsperspektivet. Vi vill att de boendes perspektiv och arkitekturen får större utrymme i bygg- och bostadspolitiken. Det är helt nödvändigt för att bygg- och bostadspolitiken ska bli mer långsiktig och hållbar – såväl ekologiskt, socialt som ekonomiskt.
