Med önskan om en tryggare, mer inbjudande plats utvecklas Sergelhuset i en av Stockholms mest centrala stadsdelar. Marge Arkitekter har gått tillbaka till de ursprungliga visionerna om ett livfullt kvarter.
Text Anneli Hidalgo
En grå januarihimmel skymtar utanför det ljusa konferensrummet på Marge Arkitekters kontor på Repslagargatan i Stockholm. Pye Aurell Ehrström plockar undan efter möte med några av kollegorna på byrån, som hon själv var med och startade för snart tjugo år sedan. Marge Arkitekter arbetar i bred skala, från stadsplanering och bostäder till inredning och produktformgivning. Gemensamt för projekten är ett fokus på rumsligt utforskande arkitektur och möten mellan människor. Detta har även varit en av utgångspunkterna när arkitektbyrån har arbetat med Kvarteret Hästskon 12.
Med sitt läge intill Sergels torg betraktas kvarteret av många som stadens hjärta. Det är en folkets plats där vi genom åren har hyllat idrottare, samlats i sorg och demonstrerat genom åren. Samtidigt har Plattan, som det kallas i folkmun, dragits med svåra trygghetsproblem. För att förstå Sergels torg som plats och de problem som finns där bättre tog Pye Aurell Ehrström hjälp av en vän med bakgrund inom narkotikapolisen som guidade henne runt torget.
– Platsen i sig är utformad på ett sätt som nästan främjar kriminell aktivitet. Utrymmena under de överbyggda delarna är dunkla och hettar det till kan man ta sig ut på det upplysta torget där ingen ger sig på en. Det finns också väldigt många flyktvägar, säger hon.
Även Malmskillnadsgatan har i många år förknippats med kriminalitet och prostitution, vilket har gjort att det är en gata som få vill uppehålla sig på. När Marge Arkitekter ville förstå orsaken till platsens dåliga rykte bättre visade det sig att gatans utformning troligtvis har haft en inverkan. Utan naturliga accesser i form av trappor har den varit mer svårtillgänglig. Samtidigt är gatan väldigt bred, vilket gör underlättar bilkörning. Med slutna bottenvåningar är det få som ser vad som försiggår på gatunivå. Det storskaliga, grå och enhetliga uttrycket som präglar Malmskillnadsgatan fick inte så positiva omdömen i brukarundersökningen som genomfördes.
Nyckeln till omvandlingen kommer till stor del att ligga i den nya stadstrappan som blir ett viktigt nav i kvarteret. Foto Tomorrow AB
Kulturhistoriskt värde
Sommaren 2017 blev stora delar av Sergelhuset tomt när SEB ut till Arenastaden. Vasakronan, fastighetsägare och beställare i projektet, och Stockholms stad tog tillfället i akt att förvandla Kvarteret Hästskon – eller som de nu kallar det Sergelhuset – från ett bortglömt och otryggt kvarter till en välkomnande och livfull stadsdel. Efter vinst i ett parallellt uppdrag om utvecklingen av detta historiska kvarter i hjärtat av Stockholm har Marge Arkitekter haft ett övergripande gestaltningsansvar och har arbetat igenom en ny detaljplan för kvarteret. Kontoret ansvarar också för detaljprojektering av de fasader som vänder sig mot delar som är särskilt utpekade som värdekärnor av Riksintresse; S-huset och Paviljongen mot Sergels torg och H-huset mot Hamngatan. Equator har ansvarat för projektering av övriga fasader på M-huset mot Malmskillnadsgatan samt de interiöra delarna. En stor utmaning har varit att förhålla sig till områdets unika kulturhistoriska värde.
– Det var helt klart en utmaning att brukarkraven stod lite i konflikt med bevarandekraven. En av våra framgångsfaktorer har varit ett nära samarbete med en antikvarie från första början. Om vi väl gör en förändring och en förvanskning, hur kan det genomföras på ett sätt som är respektfullt mot de olika delarna, säger Pye Aurell Ehrström.
Visioner väcks till liv
Kvarteret Hästskon 12 byggdes 1960 för Skandinaviska Enskilda Banken i samband med Norrmalmsregleringen och utvecklingen av Sergels torg. För sin tid var SEB-huset otroligt modernt. Visionen var att bottenvåningen skulle präglas av mer cityliv med utställningsytor och caféer. Det fanns även en trappa upp till Malmskillnadsgatan och en terrass som skulle fungera som ett rekreativt stråk. Men terrasserna försummades och blev ett tillhåll för droghandel. När mycket av kultur- och cafélivet förflyttades till Kulturhuset försvann även den funktionen.
Marge Arkitekter har tagit fasta på flera av idéerna i den ursprungliga visionen från modernismen om en levande stad i flera plan. En blandning av handel, restauranger, kontor och bostäder ska ge ett aktivt gatuliv över dygnets alla timmar. Det nya kvarteret gestaltas som sex egna individer för att åstadkomma en ökad differentiering. Malmskillnadsgatan förvandlas till ett promenadstråk genom bredare trottoarer och parkeringsytor tas bort för att ge utrymme för planteringar, sittytor och cykelplatser.
En lysande lykta
Nyckeln till omvandlingen kommer till stor del även att ligga i den nya stadstrappan som blir ett viktigt nav i kvarteret.
– Med en tydlig, öppen trappa blir det bättre möjligheter att röra sig i grupp. Det skapar orienterbarhet och kan förhoppningsvis få folk att röra sig upp till Malmskillnadsgatan, förklarar Pye Aurell Ehrström.
Trappan är även tänkt att fungera som en egen mötesplats. Med ett fint eftermiddagsläge bjuder den in till att slå sig ner en stund i solen. I anslutning till trappan adderas även funktioner som restauranger och liknande för att skapa ljus, liv och rörelse på kvällen. Invid den nya trappan, i hörnet av de större centrala byggnaderna, placeras en paviljong med restaurang. För att bryta av det storskaliga och knyta ihop de olika nivåerna utformas den i ett betydligt mindre format. Det blir även en möjlighet för förbipasserande att komma närmare, vilket kan inge en känsla av trygghet. Hela byggnaden blir uppglasad för synlighet både in och ut.
Med en fasad i glas och röd plåt blir paviljongen som en slags kinesisk lykta som sticker ut, ger orienterbarhet och skapar en tydlig samlingspunkt. Den platsgjutna betongsockeln pryds av en relief av konstnären Gunilla Klingberg.
– Konstverket är en 140 meter lång teckning som man kan röra sig längs med och som låter folk komma nära, säger Pye Aurell Ehrström.
Återvunnen granit
Även om fastigheterna var slitna på sina håll kändes det ur ett hållbarhetsperspektiv det inte som ett bra alternativ att helt och hållet riva ett mer än 50 år gammalt hus, berättar Pye Aurell Ehrström. Både trapphus och betongstommen har kunnat bevaras. Stora delar av fasaden i kullagranit kunde också återanvändas.
– Granit är ju ett material som håller i hur många år som helst så det kändes helt rätt att ta tillvara på stenen. Förutom att det självklart finns ett hållbarhetstänk har det ett viktigt symboliskt värde. Den här platsen har redan få utstå så mycket och därför känns det väldigt fint att delar av den gamla byggnaden får leva vidare.
Återvunnen granit på S-huset. Foto Marge Arkitekter
Genom att återanvända en del av granitstenen får fasaderna även en variationsrik karaktär. Men det var också en utmaning att arbeta med den gamla graniten. Även om återbrukat material har blivit en högaktuell fråga för branschen är byggkåren inte helt van vid processerna, menar Pye Aurell Ehrström. Det är ett logistiskt krävande arbete att montera ner, sanera, kapa och förvara flera ton sten.
– Det ligger många timmar planering bakom det. Men samtidigt har vi sluppit köpa in ca tusen kvadratmeter ny sten, som också får ligga kvar som berg istället. Jag är väldigt glad för det starka stödet från Vasakronan som har velat driva igenom idén, säger Pye Aurell Ehrström.
Sergelhuset, som också ska certifieras enligt LEED Platinum, beräknas stå klart för inflyttning under 2020.
