Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö kommer inte att kunna nås till 2020. Den bedömningen gör Kemikalieinspektionen i den årliga uppföljningen av de svenska miljömålen.
Naturvårdsverket överlämnade fredag 29 mars den årliga uppföljningen av miljömålen till regeringen. Kemikalieinspektionen har bidragit till uppföljningen när det gäller miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och etappmålen för farliga kemiska ämnen. I uppföljningen slår Kemikalieinspektionen fast att målet om en giftfri miljö inte kommer att kunna nås med de åtgärder och styrmedel som redan finns eller är beslutade.
– Den förebyggande kemikaliekontrollen är avgörande för en hållbar utveckling och för att nå Giftfri miljö. Åtgärder behövs även efter 2020, i Sverige, inom EU och internationellt säger Kemikalieinspektionens generaldirektör Nina Cromnier.
I rapporten skriver Kemikalieinspektionen att antalet kemiska ämnen är mycket stort och för många ämnen råder brist på kunskap om användning och exponering. Halterna av flera välkända särskilt farliga, förbjudna eller begränsade miljögifter minskar, vilket visar att begränsningsåtgärder är effektiva. För bioackumulerande och svårnedbrytbara ämnen som redan är spridda i varor, byggnader och miljön sker dock minskningen långsamt.
Mer kunskap och effektivare lagstiftning krävs
Myndigheten gör bedömningen att för att på sikt nå Giftfri miljö behövs insatser speciellt inom tre strategiska utvecklingsområden. Kemiska ämnen, material och varor som kan ingå i giftfria och resurseffektiva kretslopp behöver utvecklas. Användningen av särskilt farliga och extremt svårnedbrytbara ämnen behöver upphöra och det behövs globalt bindande överenskommelser för utfasning. Det behövs också effektiv lagstiftning och tillsyn som säkerställer en hög skyddsnivå, konstaterar Kemikalieinspektionen. Lagstiftningen inom EU behöver tillämpas och utvecklas snabbare för att identifiera och åtgärda potentiella kemikaliehot. Myndigheten efterlyser också bättre kunskap och information för att förebygga skador. Internationellt måste kraven på kunskap stärkas generellt medan det inom EU finns områden som särskilt behöver uppmärksammas, exempelvis hormonstörande ämnen.
– För att vi ska kunna nå riksdagens mål Giftfri miljö och FN:s hållbarhetsmål är det avgörande att byta ut särskilt farliga ämnen mot bättre alternativ. Det behövs innovationer för att få fram kemikalier eller andra tekniska lösningar som är bättre ur hälso- och miljösynpunkt, säger Nina Cromnier.
Flera framsteg under 2018
Kemikalieinspektionen lyfter samtidigt fram att fler framsteg har gjorts när det gäller att skydda människor och miljö från farliga ämnen under det föregående året. Bland annat genomfördes den sista registreringsomgången enligt Reach-förordningen. Nu omfattar registreringskraven även kemiska ämnen som produceras i volymer mellan 1 och 100 ton per år. Åtgärder har även skett inom till exempel riskhantering av nanomaterial och mikroplaster och förorening i miljön och dricksvatten av PFAS. Under 2018 startades också ett centrum för ökad substitution med syfte att erbjuda näringsliv och offentlig sektor kunskap kring alternativ till farliga kemiska ämnen.
Digital plattform om farliga ämnen
Tillsammans med Boverket och Kemikalieinspektionen driver även Trafikverket miljömålsrådsåtgärden Öka takten – Kemikalieinformation Nu!.390 Syftet med projektet är att påskynda tillgängliggörandet av information om farliga ämnen i bygg- och anläggningsprodukter med fokus på sammansatta varor. En kunskapsplattform och vägledning med goda exempel har tagits fram tillsammans med branschens aktörer. En förhandsvisning av plattformen genomfördes vid ett seminarium för aktörerna i november 2018 och den slutliga versionen kommer att lanseras i början av 2019
