I konsumentledet talas det mycket om att producera egen el genom solceller på taket eller små vindkraftverk. När det gäller företag rör det sig om en mycket större skala. Fast ibland räcker det med att titta ner på marken. Åtminstone när vi talar geoenergi.
Vad som är miljövänlig uppvärmning och dito energisystem är inte helt enkelt att fastslå. Istället kan man tala om att det ena inte är bättre än det andra. Det skapar också utrymme för förbättringar av redan gjorda innovationer. Som med geoenergi, samlingsnamnet för berg-, sjö- och markvärme respektive kyla. Godkänt som förnybar energi av
Energimyndigheten så sent som 2007 talar vi kanske mest om bergvärme och borrhålslager. Det tredje benet är akviferlager, där kyla och värme lagras i grundvattenmagasin. Via brunnar pumpas vattnet till en energianläggning där energin sedan förs över till användaren via värmeväxlare. Systemet kan även vändas. Man räknar med att cirka 15 procent av landets yta är lämplig för tekniken.
Geoenergi på universiteten
Ett bolag som bland annat arbetar med geoenergi och har som mål att minska den köpta energin med 50 procent från år 2000 till 2025 är Akademiska Hus. Med sina tre miljoner kvadratmeter är de Sveriges största fastighetsbolag sett till ytan. Hur långt har ni kommit, Johan Tjernström, energistrateg på Akademiska Hus.
– För oss gäller det att titta på flera faktorer, energieffektivitet, klimatpåverkan, resurseffektivitet men självklart också ekonomi, det måste vara försvarbara investeringar. Här såg vi ett alternativ i geoenergi och ersätter i flera fall fjärrvärme och fjärrkyla. Skälen är både ekonomiska och miljömässiga. Vi har t ex geoenergi-anläggningar vid Lunds universitet och Karlstads universitet. Studenthuset i Frescati, som gör av med bara 25 kWh per kvadratmeter tack vare ett bra klimatskal och geoenergi, är ett exempel på en annan smart miljölösning. Det fungerar också som pilotprojekt för Albano, ett helt nytt universitetsområde som vi planerar att uppföra och som ligger mellan Frescati och KTH Campus.
