Vi kan nog konstatera att de flesta prognoser och framtidsspaningar från den här tiden förra året inte satte Rysslands krig mot Ukraina och en Europeisk energimarknad i skarp förändring på listan över saker vi såg framför oss. Men trots att världen är precis så föränderlig som den visat sig vara, vill vi ändå se framåt och försöka peka ut fyra trender vi ser för 2023. Självklart med en stor dos ödmjukhet.
1. Prestanda framför form
Byggnader måste “prestera” på fler sätt än någonsin tidigare, både miljömässigt, socialt och ekonomiskt. Oavsett om det handlar om att förbättra energieffektiviteten, minska koldioxidavtrycket eller kraven på täthet kommer vi att få se mer optimering av konstruktioner för att uppnå specifika resultat.
Vi ser nya hållbarhetsverktyg på frammarsch som hjälper arkitekter att nå sina prestationsmål. Oavsett om de utvecklas internt eller är en befintlig produkt ger dessa verktyg arkitekter mer insikt tidigare i designprocessen, vilket ger dem möjlighet att ta hållbarhetsstrategier i egna händer och därmed bli ledande inom hållbar design.
Det är också här som den traditionella arkitekturen har möjlighet att inspirera till nya spännande strategier, som behövs i samband med klimatförändringarna. Till exempel anpassning till värmeböljor eller att bygga med biobaserade material. Detta leder till nya typologier i alla skalor, från en enskild byggnad till ett kvarter, och nya sätt att skapa byggnader och städer som påverkar både processen och resultatet. Vi kan förvänta oss mer oregelbundet formad arkitektur, kvarter med blandad täthet och en annan syn på gatans roll i staden där bilen får ta ett steg tillbaka och ge plats för gatulivet.
2. Fler hållbarhetsbestämmelser
I Europa vidtar myndigheter på bred front åtgärder för att påskynda att hållbarhetsmålen efterlevs. Tillsammans med stigande energikostnader innebär det att energieffektivitet, prioritering av energiomställningen och minskade koldioxidutsläpp kommer att ställas i främsta rummet.
Regeringar kräver redan att renoveringar ska prioriteras framför nybyggnationer – för närvarande renoveras endast cirka 1 % av byggnadsbeståndet varje år. Samtidigt är cirka 35 % av EU:s byggnader mer än 50 år gamla och nästan 75 % av byggnadsbeståndet är ineffektivt i fråga om energi. Att integrera faktorer som solpaneler, energiprestanda tillsammans med LCA (livscykelanalys) i nya projekt från dag ett kommer att vara avgörande för att uppfylla kraven.
3. Digital omvandling ger affärsomvandling
Nya digitala, datadrivna verktyg utökar arkitektens verktygslåda och hjälper dem arbeta effektivare och att uppnå bättre resultat, vare sig det gäller till exempel hållbar design eller visualisering. Ett måste för all ny programvara kommer att vara interoperabilitet med befintliga verktyg, inklusive traditionella tekniker som handskissning. Smidiga arbetsflöden mellan verktyg, processer och medarbetare blir avgörande för en framgångsrik digital omvandling.
AI tillsammans med parametrisk och generativ design kommer att spela en större roll i designprocessen och bidrar genom att förutsäga resultat och automatisera tråkiga uppgifter som att räkna ut siffror eller leta efter data. Detta frigör tid för arkitekterna och gör att de kan fokusera på gestaltningsarbetet.
Nya digitala processer kan göra det möjligt för arkitekter att ompröva sina affärsmodeller, till exempel genom att testa nya avgiftsstrukturer och diversifiera sina tjänster. Allt detta innebär att fler företag kommer att investera i innovationsansvariga och digitala strateger för att säkerställa en sammanhängande strategi för arkitektur, affärsverksamhet och teknik.
4. Molnbaserat samarbete = “kollektiv intelligens”
Frågorna om hållbarhet, biologisk mångfald, klimatförändringar och urbanisering är för komplexa för att lösas på egen hand. Att underlätta ett tvärvetenskapligt, samarbetsinriktat tillvägagångssätt kopplat till data resulterar i en ny “kollektiv intelligens”.
Molnbaserade plattformar kommer att möjliggöra bättre sätt att kommunicera och samarbeta, där team kan bidra när som helst och var som helst – en absolut nödvändighet när det gäller att stödja den hybrida postpandemiska arbetsplatsen. Vi förväntar oss att se allt fler företag omfamna molnet och molnbaserade produkter. Hybrida arbetsflöden kopplar i sin tur samman skrivbords- och molnprodukter för att skapa smidigare och mer datadrivna arbetsflöden.
I denna kollektiva miljö blir data det gemensamma språket. Hela teamet behöver tillgång till denna data på ett intuitivt, centraliserat och interoperabelt sätt. Vi ser att data blir viktigare i beslutsprocessen och hjälper arkitekter att nå bättre resultat för att lösa komplexa samhällsutmaningar. Data kommer också att förbättra samarbetet genom att öka förtroendet och öppenheten i teamet och underlätta mer konstruktiva dialoger, oavsett om dessa sker med kunden, kommunen eller internt, vilket gynnar hela projektets livscykel. I slutändan resulterar det i bättre byggnader, stadsdelar och städer som är bättre rustade för både de utmaningar och de möjligheter som framtiden för med sig.
