Byggindustrin är den hårdast drabbade sektorn när det gäller dödsfall på jobbet, visar ny forskning.
Forskare på Umeå universitet har studerat dödsfall under perioden 2010–2014 för män, och 2005–2014 för kvinnor och sammanställt det i rapporten Dödsolyckor i arbetslivet. Totalt förekom 50 dödsolyckor inom byggverksamhet under, visar rapporten som är en av fyra forskningsrapporter som Arbetsmiljöverket nyligen presenterat.
Tekniska brister i byggställningar
De vanligaste orsakerna till dödsfall inom byggverksamhet var fallolyckor. Det är framför allt fall från annan höjd som orsakar dödsolyckor. Den vanligaste orsaken bland de som skett inom byggverksamhet var att de hade fallit från ett tak, en skylift eller en byggnadsställning. Författarnas analys tyder på att tekniska brister i byggställningar kan vara ett område för förbättringar. Fordonsrelaterade händelser eller att personen träffades av betongblock som vält/maskinstycke som lossnat framhålls som andra vanliga orsaker till dödsolyckor inom byggsektorn.
– Byggbranschen har under det senaste decenniet uppvisat en positiv trend när det gäller arbetsolycksfall. Samtidigt konstaterar vi vid jämförelse med andra industriverksamheter att branschen ligger högt i skadestatistiken. Det finns olika uppfattningar om orsakerna till säkerhetsbristerna inom branschen, vilket hindrat att effektiva gemensamma åtgärder sätts in, säger Jan Johansson, professor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet, som även har varit med och sammanställt en av de andra rapporterna, Risker och säkerhetsarbete i byggbranschen.
Machokultur påverkar
Vidare visar Arbetsmiljöverkets forskningsrapporter att fler arbetsrelaterade dödsolyckor drabbar män, vilket beror på att män i högre grad än kvinnor finns i de branscher där olycksfrekvensen är hög. Men det finns även en machokultur och könsnormer på arbetsplatsen som påverkar attityder till säkerhet och risker i arbetsmiljön.
– Forskningen visar att det i vissa fall kan handla om köns- och yrkesideal från en industriarbetartradition, där fysisk styrka, uthållighet, förmåga att utstå smärta och praktisk kompetens är viktiga ingredienser. Därför är det viktigt att arbetsgivare i styrning och ledning har ett genustänk i sitt arbete för att se vilka specifika risker det finns, säger Erna Zelmin-Ekenhem, generaldirektör på Arbetsmiljöverket.
