En orolig omvärld gör att den svenska nyindustrialiseringen försenats. Först från 2026 leder industrins gröna satsningar till ökat elbehov. Det visar Energimyndighetens nya kortsiktiga prognos som sträcker sig fram till 2028.
Energimyndigheten nya kortsiktsprognos visar att produktionen och användningen av el ökar de kommande åren. Men ökningen sker i lägre takt än tidigare bedömningar.
Elanvändningen bedöms öka med 15 procent, från knappt 132 TWh år 2023 till 148 TWh år 2028. En stor del av ökningen sker de två sista åren av prognosperioden, vilket är 2026-2028. Ökningen ses framför allt i industrisektorn där omställningsprojekt börjar realiseras men även i transportsektorn där elektrifieringen pågår i jämn takt. Produktion av vätgas bedöms också att tillkomma i större skala från och med 2026.
– Omställningen inom industrin är en tydlig trend. Samtidigt leder en osäker omvärld och fortsatt lågkonjunktur till försämrat investeringsklimat, vilket gör att utvecklingen inte går i den takt vi tidigare sett. Men nytt fokus på att främja konkurrenskraften inom EU kan lyfta läget och göra att tempot i omställningen ökar, säger Martin Johansson, enhetschef Prognos och scenarier på Energimyndigheten.
Vindkraftsproduktionen ökar med 40 procent
Samtidigt som den totala elanvändningen ökar under prognosperioden, så ökar också elproduktionen med 15 procent, från 163 TWh till 187 TWh. Det beror främst på en fortsatt utbyggnad av landbaserad vindkraft, men även av mer solkraft och ökad produktion från befintlig kärnkraft. Vindkraftsproduktionen ökar med nästan 40 procent och väntas 2028 uppgå till 47 TWh. Motsvarande siffror för solelsproduktionen är en tredubbling till 6 TWh.
Nettoexporten av el var 2023 knappt 29 TWh. Den väntas öka med 24 procent och i slutet av prognosperioden uppgå till 39 TWh
Fakta/Energimyndighetens kortsiktsprognos
Energimyndigheten publicerar två gånger om året kortsiktsprognoser över Sveriges energianvändning och energitillförsel. De sträcker sig fyra till fem år framåt i tiden från det statistiska basåret, vilket i den nya prognosen är 2023.
Prognosernas syfte är att fungera som underlag till Finansdepartementets prognoser över statens skatteintäkter. Utredningen syftar även till att vara kunskapshöjande för andra aktörer i samhället.
Resultaten i prognosen är bland annat beroende av antaganden om ekonomisk tillväxt, energipriser, nybyggnation av bostäder, industrisatsningar, omställning av fordonsflottan och utbyggnad av vindkraft under de kommande åren samt historiska trender för hur energianvändningen utvecklats.
Torsdagen 20 mars publicerar Energimyndigheten även långsiktiga scenarier. De blickar ända fram till 2060.
