Det har forskats ett tag på superisolerande material och nu börjar lösningar som är färdiga för marknaden att komma.
För att minska energianvändningen för uppvärmning av byggnader behöver värmeförluster via klimatskalet minska rejält. Det finns flera sätt att minska värmeflödet genom klimatskalet på; man kan minska ytan, temperturgradienten (för byggnader beror detta på både klimatförhållanden och beteende hos den boende) eller U-värdet, genom att tjockleken på isoleringen ökas eller att den termiska konduktiviteten på materialet reduceras.
Det är en utmaning att hålla isoleringsdelen så tunn som möjligt och samtidigt hålla en hög termisk resistans på väggen. Och det är här de superisolerande materialen kommer in i bilden. Superisolerande material har en värmekonduktivitet som är lägre än cirka 25 mW/(m*K), och skulle därmed kunna hjälpa till att minska värmeförlusterna. Materialen används för att tillåta en minskad isolertjocklek med upp till en femtedel. Med hjälp av dessa kan man spara energi och arkitekturen kan bevaras.
De superisolerande material som har mognat mest är det avancerade porösa materialet (APM) aerogel och vakuumisoleringspaneler (VIP). Aerogel har två gånger högre isoleringsförmåga jämfört med konventionellt material och vakuumisolering har fem gånger högre isoleringsförmåga. Vakuumisolering erbjuds idag av flera aktörer på marknaden och många tror att marknaden för dessa material kommer att öka de närmsta åren, särskilt i Asien. En utmaning kommer bestå av att gå från att producera ett material eller en produkt till att komma med en hel systemlösning. Livscykelperspektivet måste också studeras närmare och kostnaderna bli lägre. Om materialet ska få ett brett genomslag krävs det även certifieringar och standarder.
Superisolerande material har hittills används i byggprojekt i Tyskland, Frankrike och Japan, för isolering av tak, golv, väggar. Där har man även tagit fram nationella riktlinjer.
E2B2-projekt
I svenska flerbostadshus står värmeförlusterna för nära två tredjedelar av den tillförda energin för uppvärmning och 10-15 procent av den tillförda energin från fjärrvärme försvinner i näten innan de når fram till användarna. Superisoleringsmaterial kan då vara en viktig del i arbetet med att minska dessa värmeförluster, menar forskare vid E2B2-projektet ”Rekommendationer för superisoleringsmaterial i byggnader”.
Projektet är samfinansierat av Powerpipe Systems AB, BASF AB och Chalmers Tekniska Högskola AB. Det är också en del av det internationella projektet IEA EBC Annex 65 där forskare från Europa, Japan, Kanada, Kina, Sydkorea och Turkiet har samlats för att vidareutveckla superisoleringsmaterial.
Man studerar bland annat möjliga långtidsfördelar och risker med nyutvecklade superisolerande material och system. Svenska deltagare är forskare från Chalmers och KTH.
– I projektet har vi sammanställt årtionden av forskning och utveckling av superisoleringsmaterial och deras tillämpningar i byggbranschen. Vi ska också ta fram rekommendationer för hur superisolering kan användas för att dess potential ska utnyttjas maximalt, säger Bijan Adl-Zarrabi, docent och forskargruppledare på Chalmers tekniska högskola till E2B2. Vi vill hjälpa till så att superisoleringsmaterial kan komma ut på marknaden. Då behöver vi ta fram tillförlitlig data på materialegenskaper och livslängd till byggbranschens aktörer. Vår förhoppning är att vi ska hitta sätt att bedöma livslängden, men också hållbarheten ur ett miljöperspektiv.
Superisolering till fjärrvärme
Bijan Adl-Zarrabi har också forskat kring superisolering för fjärrvärmekomponenter. I samarbete med Powerpipe Systems har han tittat på om det går att använda vakuumisolerande paneler i fjärrvärmerör. Dessa rör har redan använts i Danmark.
– Fjärrvärmerör ska ligga i marken i cirka 50 år. Då är det nödvändigt att veta att isoleringen har bra långtidsegenskaper. I de första rören, som lades ner för fem år sedan, ser isoleringen fortfarande perfekt ut. Det gör att det finns ett stort intresse kring den nya isoleringen, säger Bijan Adl-Zarrabi i en kommentar.
Foto: iStock
