Effektivare avloppsrening med lokala bakterier

Effektivare avloppsrening med lokala bakterier

ANNONS
[aas_zone zone_id="20304"]

Annons
[aas_zone zone_id="10948"]
Annons

Forskare vid Mälardalens högskola kan ha hittat ett sätt att rena avloppsvatten med bakterier som är både bättre, billigare och mer miljövänlig.

För ungefär 20 år sedan upptäcktes en bakterie som kan få bort kvävet från urinen på ett effektivare och billigare sätt. Men metoden är ännu ovanlig, eftersom det har tagit mellan 200 och 300 dagar innan bakterierna har etablerat sig och reningsprocessen kommit igång. För att korta tiden har reningsverken behövt köpa in ett startkit med bakterier och därefter hoppas på att de nya bakterierna ska trivas och föröka sig. Det finns också en oro för att det kan bildas stora mängder lustgas under processen, en stark växthusgas som bidrar till den ökande växthuseffekten.

Skapar miljö för bakterierna

Linda Kanders, industridoktorand vid Mälardalens högskola, verkar nu ha hittat en lösning på problemen med metoden.

– Reningsverken behöver inte köpa in bakterierna. De finns redan i reningsverkets rejektvatten, det vill säga det vatten som blir kvar när slammet har tagits till vara i en rötkammare. Min forskning visar att det går att skapa en trivsam miljö för dessa lokala bakterier. Fördelen är att de då förökar sig tillräckligt på bara 100 dagar och att det endast bildas små mängder lustgas.

Minskade utsläpp av lustgas

Linda Kanders har genomfört mätningar på ett mellanstort svenskt avloppsreningsverk (200 000 anslutna personer). Mätningarna visar att med rätt förutsättningar kan utsläppen av lustgas minska med mer än 97 procent jämfört med konventionell kväverening. Minskningen motsvarar 320 kg koldioxid per timme vilket är lika mycket som ett större passagerarflygplan släpper ut per timme under flygning.

Den nya metoden beskrivs som mer miljövänlig och mer energieffektiv och därmed också billigare.

– Eftersom jag har forskat på befintliga reningsverk har jag redan kunnat bidra med minskade utsläpp av växthusgaser. Både reningsverket Bekkelaget i Oslo och Slottshagens reningsverk i Norrköping använder den här metoden, säger Linda Kanders.

Anammox-bakterier, inklusive så kallade bärare, som renar avloppsvatten. Illustration: Mälardalens högskola

Sponsrat innehåll från Paroc
[aas_zone zone_id="20603"]
[aas_zone zone_id="20031"]

Relaterade artiklar

Lämna en kommentar


Regler för kommentarer på Hållbart Byggande

Vi ser gärna att du som läsare bidrar med synpunkter och tankar. Tänk dock på att hålla en god ton. Diskussioner och synpunkter välkomnas liksom kritik, däremot bör det handla om sakfrågan och inte om en person. Vi önskar en civiliserad ton i vårt kommentarsfält och alla påhopp, kränkningar, stötande språk eller uttryck tas bort.