Den cypriotiska staden Famagusta, också kallad Spökstaden, har stått övergiven och nedgången i decennier. Men här pågår också en dröm om att väcka liv i platsen och skapa en ny typ av ekostad.
Ett av de mest spännande och innovativa projekten inom modern teknologi, arkitektur, hållbarhet, konst och kultur finner vi på Cypern, långt öster ut i Medelhavet. Famagusta ligger delvis i den gröna linjen, gränsen som delar Cypern i norra och södra sidan, eller vad som kom att bli grekcypriotiska och turkcypriotiska sidan. Staden har en unik och dynamisk historia, så speciell att den till och med inspirerade Shakespeare att skriva Othello, vars historia utspelar sig precis just här. Under 60-talet var Famagusta en av Hollywoodstjärnornas favorit bland semestertillhåll.
1974 invaderade Turkiet den norra delen av ön och sedan dess är det ett ingenmansland kantat av taggtrådsstängsel. Idag är det en sorglig syn. En stad, vars mest attraktiva del, Varosha, motas bort centimeter för centimeter av enträgen vegetation och olika skadedjur. Förfallna huskroppar som tidigare var välbesökta och uppskattade hotell står tomma.
Ett hjärteprojekt
Vasia Markides är född på Cypern och är delvis uppvuxen på ön. Hela hennes uppväxt har kantats av historierna om Famagusta och hennes mammas hemtrakt, Varosha. Det har färgat hennes syn på Cypern och denna oåtkomliga del av Famagusta. Hennes mammas starka tro på att en gång återvända till sin hemstad har överförts till henne. När hon för första gången fick passera gränsen till den norra delen av Cypern, när gränsen öppnades för besökare 2003, kunde hon knappt tro att det var sant. Hon och hennes mamma beslutade sig för att satsa på att skapa ett projekt som skulle kunna göra skillnad.
– Vi satte ihop ett team på Cypern och träffade helt otroliga människor med bland Ceren Bogac. Hon var turkcypriotisk flykting från den södra sidan, hennes familj var ursprungligen från Larnaca, berättar Vasia Markides.
Via Ceren fick de även kontakt med Jan Wampler, professor i arkitektur på Massachusetts Institute of Technology, som länge fascinerats av området. Han tyckte att projektet lät mycket intressant och att han kände väl till Varosha som låg honom så varmt om hjärtat att han till och med skrivit dikter om den. Han ville göra en arkitektstudio på Cypern och ta med sig sina studenter för att börja skapa idéer kring att bygga upp en ekostad.
– Jag tänkte “nu kommer vi verkligen att göra det här”, berättar Vasia.
Vasia Markides
Naturligt ekosystem
En Ecocity är en bosättning som är baserad på den självförsörjande, motståndskraftiga strukturen och funktionen av ett naturligt ekosystem. Dess invånare ska kunna ha en hälsosam men bekväm livsstil som inte förbrukar mer energi än den bidrar med. Även avfallet som uppstår ska kunna tas omhand på ett produktivt och uppbyggande sätt, antingen genom att återanvändas eller att avfallet kan gå tillbaka till naturen i det naturliga kretsloppet, utan att försura eller förgifta. Konceptet innefattar också det sociala klimatet. Det bygger på hänsyn, rättvisa och en generell känsla av glädje och lycka. Att konstruera en Ecocity är något som måste göras mer eller mindre unikt för varje plats, utöver de ovan nämnda kvaliteterna. Olika platser har olika utmaningar, olika klimat och olika tillgångar.
En högtflygande vision
Tillsammans har de involverade i Famagusta-projektet identifierat en rad ambitioner för en framtida stad. Det handlar bland annat om att använda ny teknologi för att möjliggöra ett större deltagande i stadsplaneringen och förse husägare med information om energieffektivitet. Man vill även bjuda in kommunen och stadsplanerare till en workshop om hur de kan avgifta förorenade landområden. Det finns också tankar om att använda lokalt byggnadsmaterial för att bygga upp stadens infrastruktur, återanvända material från byggnader som ska rivas, ge mer plats åt grönområden i staden, skapa klimatsmarta kommunala färdmedel och begränsa biltrafiken i city till ett minimum.
Andra förslag handlar om hur man kan skydda ekosystemen som finns naturligt runt staden, att skapa en strand som är tillgänglig för besökare men som minimerar risken för erosion och ta fram ett system för att ta vara på och rena regnvatten och gråvatten. De vill också öka produktionen av lokalproducerad mat, öka arbetsmöjligheterna och göra staden attraktiv för unga människor, samtidigt som man på bästa sätt skyddar det historiska arvet som är så framträdande i Famagusta. Visionen är göra Famagusta och Cypern till ett av världens främsta länder inom forskning, utveckling och teknologi som möjliggör ett mer harmoniskt samarbete med naturen.
Mer plats åt grönområden i staden är en av idéerna inom ramen för ekostadsprojektet.
Ett nytt hopp
Framtiden för Ecocity-projektet i Famagusta är fortfarande oviss. Området är inte bara kantat av taggtråd och hotfulla skyltar om att hålla avståndet, utan även djupt politiskt infekterat med ett förhandlingsläge som i över 40 år befunnit sig i stenhård orubblighet. Fram tills nu. I början på oktober 2020 rev turkcyprioterna, med deras premiärminister Ersin Tatar i täten, ned taggtråden och gick därmed emot FN:s beslut om att ingen får beträda den skiljelinje som Varosha ligger i. Staden som har legat orörd i 46 år har nu öppnats upp och historia skrivs. Kan detta var en möjlighet för en ny typ av hållbar stad?
För tillfället ligger alla aktiviteter på Cypern på is på grund av Covid-19, berättar Vasia Markides. Teamet har upprättat ett samarbete med organisationen Home for Cooperation, som fokuserar på att skapa en mötesplats för turk- och grekcyprioter.
– Vi har också skapat en tankesmedja med säten i Washington D.C, Kalifornien och Maine där vi fokuserar på hur vi kan förflytta den här idén till högre nivåer politiskt, så att vi kan tillämpa våra idéer både på gräsrotsnivå men även i en bredare politisk sfär, speciellt som president Biden är en stark förespråkare för ett enat Cypern, säger hon.
Vasia Markides och hennes team kommer att fortsätta sprida kunskap och håller fast vid visionerna för staden.
– Så fort världen öppnar upp igen kommer vi att hjälpa dem i deras arbete med att bygga mer ekologiskt och hållbart. Idén är att detta ska vara ett samarbete mellan delade samhällen, och vi kommer att skapa en faktisk plats nära den gröna linjen, som folk kan besöka och på så sätt bilda sig en bättre uppfattning om vad ett byggande i en ekocity kan innebära.
