Det nya Kiruna – en hållbar modellstad tar form

Kiruna måste flyttas. Gruvbrytningen expanderar och skapar sprickor i marken. En ny stadskärna ska skapas – en utmaning men också en möjlighet till att bygga upp en hållbar mönsterstad.

2004 fick Kiruna kommun ett brev från det statliga gruvbolaget LKAB. Beskedet var en smärre överraskning. Gruvbrytningen kommer att påverka stadsbebyggelsen i sådan grad att det finns risk för att hela marken som Kiruna står på rämnar. Sprickorna hotar husen i centrum och staden kommer att flyttas drygt tre kilometer österut. Totalt berörs 6 000 människor som måste ta farväl av sin gamla stad.

En mönsterstad på nytt

För ungefär 100 år sedan planerades och byggdes det befintliga Kiruna som en mönsterstad. Det var LKAB som behövde staden för att kunna bryta och transportera järnet i gruvan. Framstående arkitekter och stadsplanerare anlitades och det byggdes arbetarbostäder med både avlopp och rinnande vatten. I visionen för det nya Kiruna är målet att skapa Mönsterstaden 2.0.

– Kiruna är en av Sveriges yngsta städer och byggdes koncentrerat under en viss tid för att bli en mönsterstad. Med det nya Kiruna möter vi upp kraven och bygger en ny mönsterstad, säger Göran Cars, professor i stadsplanering som arbetar med Kirunas stadsomvandling.

Hur ska då Kiruna bli en mönsterstad? Det framtida Kiruna ska vara ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart. 2013 sade kommunen ja till att gå vidare med det vinnande bidraget i stadsbyggnadstävlingen om Kirunas utformning. Tävlingsjuryn utsåg White arkitekter tillsammans med Ghilardi + Hellsten Arkitekter, Spacescape, Vectura Consulting och Evidens BLW som vinnare av tävlingen med bidraget Kiruna 4-ever. Förslaget fokuserar på en långsiktig utbyggnad snarare än en flytt av staden. Målet är att skapa en sammanhängande stad under hela omvandlingsprocessen och som även klarar framtida förändringar i form av eventuella deformationer. Det nya Kiruna blir därmed en bandformad stad med tätare bebyggelse och en huvudgata som knyter ihop de offentliga rummen med stadshus och badhus. Framförallt har tonvikten lagts på att skapa en stad där invånarnas intressen tas tillvara. Krister Lindstedt är ansvarig arkitekt på White för Kirunaprojektet. Strategin har till stor del varit att ta del av kirunabornas önskemål och implementera det i stadsplanen, menar han.

– Det finns ett aktivt föreningsliv och ett stort intresse för att vistas i naturen. Men det råder brist på bra mötesplatser. I den nya stadskärnan ska det finnas fler offentliga rum med torg och parker som ligger centralt och tillgängligt för invånarna.

Första etappen är igång

Efter ett drygt decennium av planering börjar nu själva genomförandet att ta fart. Rivningsprocessen har satt igång och en helt ny stadskärna ska nu skapas. Första etappen består av ett nytt torg med ett stadshus i mitten och elva nya kvarter runtom. Kristallen, det nya stadshuset uppförs under 2016. Henning Larsen Architects ligger bakom det vinnande förslaget och det blivande stadshuset blir en cirkelformad skapelse i fem våningsplan. Det ska också byggas en ny simhall, ett nytt bibliotek och ett nytt resecentrum. Processen är också igång för skolor, räddningstjänst och kulturhus. Utöver de 3000 hem som ska flyttas ska också nya bostäder uppföras. Från torget ska ett flertal bostadsområden byggas ut mot det omslutande landskapet så att den arktiska naturen aldrig är mer än tre kvarter bort.

– En mer kompakt stad ska göra det lättare för invånarna att komma närmare naturen. Genom att föra in gröna band rakt in i stadskärnan, med portar ut för skidåkning och friluftsliv, finns naturen hela tiden nära, säger Krister.

Kirunas subarktiska klimat ställer krav på utformningen av byggnader, bland annat hanteringen av starka vindar, stora snömängder och speciella ljusförhållanden. Nya parkers vegetation ska också skapa vind- och bullerskyddande miljöer i staden. Grönytor utformas som upplagsplatser för snö med möjlighet att ta hand om förorenat smältvatten. De gröna fingrarna i stadskärnan kommer också att bli en sorts arena för ekosystemtjänster för snö- och dagvattenhantering. En annan central del i utvecklingsplanen är den framtida energiförsörjningen. Grunden för planeringen av energiförsörjning i Kiruna är en systemsyn som innefattar gruva som stad. Olika energiformer ska användas till det som den är bäst lämpad för. Uppvärmning av bostäder ska till exempel ske genom lågvärdig form av energi, som spillvärme från industrier och gruva.

Mer hållbart resande

Kiruna ska också bli en stad där bilåkandet tar mindre plats. Kirunabornas bilresor utgör idag en högre andel än i andra jämnstora svenska städer och fokus ligger därför på att prioritera gång-, cykel- och kollektivtrafik. Cykelnät skapas med cykelbanor längs Tuollavaara-stråket och Malmvägen. Genom att skapa en mer tät och kompakt bebyggelse ges även utrymme till att underlätta för kollektivtrafik. Det finns också planer på ett resecentrum vid torget, förhoppningsvis med en järnvägsstation, som ska knyta ihop den lokala och regionala trafiken. En annan viktig hållbarhetstanke är att knyta ihop externhandeln med stadskärnan. I den nya staden kommer de två existerande handelsplatserna att slås ihop och skapa en attraktiv handelsdestination och bättre närhet till handeln för Kirunas invånare.

Jobbar under tidspress

Att flytta på en stad är ett projekt som självfallet inte kommer utan utmaningar. Stadsomvandlingen gör att förorenade jordmassor måste saneras och förra året gav exempel på att det kan röra sig om större mängder än beräknat. Under 2015 påträffades till exempel över 7 000 ton förorenade jordmassor i marken där det nya centrumet ska byggas. Det har sedan länge varit känt att giftrester från den gamla industrin skulle finnas kvar i marken men enligt de tidigare uppskattningarna rörde det sig om drygt 1 000 ton jord. LKAB slog larm till Kirunas miljökontor 2015 om att det alltså rörde sig om betydligt mer och möjligen mer än så. Torget runt det nya stadshuset Kristallen har sanerats och fortsatt sanering sker även under 2016.

En annan utmaning är tidsaspekten. Den existerande staden måste börja avvecklas under 2016 och då måste nya bostäder och verksamhetslokaler finnas inflyttningsklara. Hela stadskärnan med 3 000 bostäder och kommersiella centrum ska stå klar senast år 2020. Med andra ord måste det gå undan, utan att ge avkall på såväl kvalitet som förankring och på samma gång få ekonomin att gå ihop. Det finns också en del kritiker som menar att tidsplanen inte håller, men Göran tycks inte vara orolig.

– Vi kommer att hinna allt i tid, absolut.

Det gamla och nya möts

Att flytta en stad, med inbyggd historia i gator, byggnader och platser, till en helt ny plats som invånarna ska knyta an till – hur går det till egentligen? Hur skapar man en ny stad och identitet för invånarna? Ett antal strategier har tagits fram, till exempel att föra med sig byggnader och artefakter för att minnet av det gamla Kiruna ska kunna leva vidare. Ett tjugotal olika historiska byggnader och byggnadsdelar kommer att spridas ut i den nya staden. Kiruna kyrka, en av landets största träbyggnader, ska monteras ner och byggas upp på nytt i den nya stadskärnan. Det historiska klocktornet kommer att flyttas med och stå bredvid Kristallen. Även de gamla arbetarbostäderna, Bläckhornen, flyttas till nya kvarter. De små tvåvåningshusen uppfördes i olika varianter som bostad för gruvbolagets arbetare i början av 1900-talet i starka färgkombinationer och har blivit något av en symbolbyggnad för Kirunas kulturmiljö. Också parkbänkar och vegetation i form av träd ska tas med och inkorporeras i den nya stadsbilden. En annan viktig del i processen är Kirunaportalen, en återvinningsdepå där rester av staden och gammalt material kan återanvändas för att passa in i det nya.

– Vi hoppas att det kan skapa en marknad för att återvinna det som finns i gator och torg men också andra byggmaterial och flytta med det till den nya stadskärnan. Det ligger en klar hållbarhetstanke i det såväl som tankar kring identitet och kultur, berättar Krister.

Kirunas nya handelsgata. Illustration: White Arkitekter och Ghilardi Hellsten Arkitekter.

Nyckeln genom hela stadsomvandlingen är täta dialoger med kirunaborna säger både Göran och Krister. Arkitektbyrån White har en socialantroplog som bidrar till att hålla förslagen till den nya staden väl förankrade hos kirunaborna. Det finns även förslag på en Kirunabiennal, en återkommande utställning om den pågående stadsomvandlingen. Kirunabor – och andra nyfikna – bjuds in för att vänja sig vid tanken på den nya staden i takt med att minnas det gamla som lämnas. De allra flesta är införstådda med att gruvan måste finnas kvar och att staden måste flyttas.

– Det finns ett slags nybyggaranda bland kirunaborna. Man förstår vilka villkor man lever under och det finns en utpräglad lojalitet, realism och pragmatism på ett sätt som man kanske inte skulle kunna förstå om man inte bodde här, säger Krister.

Trots det är det just förankringen hos kirunaborna som är den stora utmaningen, menar han.

– Det handlar om att få människor att vilja flytta till en ny plats, att det ska kännas spännande och roligt. En viktig del i det arbetet är att skapa en mer aktiv stad med fler mötesplatser. Många kirunabor uppskattar närheten till naturen och ser fram emot de nya möjligheterna till natur och friluftsliv som kommer med den nya stadskärnan.

Inspiration från andra städer

Kirunas stadsomvandling är ett unikt projekt, aldrig tidigare har en hel stad medvetet omlokaliserats. De flesta andra referenser som finns har gått ut på att flytta bostadsområden. Skillnaden i detta fall är att man börjar med att flytta stadskärnan, säger Krister.

– Det är ju det mest centrala i en stad och ofta det som är mest intressant som har fått växa fram under en lång tid. Det ska nu byggas upp på kort tid. Nyckeln dit är att försöka förstå så bra som möjligt hur bra städer fungerar och försöka använda all den kunskap som finns.

I planeringen har man också hämtat inspiration från andra svenska städer.

– Vi har tittat på intressanta lösningar i andra svenska städer och orter, alltifrån Malmö till Upplands Väsby. Till exempel hur ett bra torg ser ut och hur ett kulturhus integreras i en stadskärna på bästa sätt, berättar Göran.

Utifrån ett arkitektoniskt perspektiv kan det finnas en del fallgropar att ta hänsyn till då en ny stadskärna ska ta form. Krister menar att det till exempel måste finnas en balans mellan vision och realism.

– Ett sådant här projekt innebär verkligen ett tillfälle att vara visionär, att våga lyfta blicken och skapa nya och bättre förutsättningar för invånarna. Men motsatsen kan också vara en fälla. Ifall visionerna tar över och det inte finns utrymme för att vara pragmatisk. Flytten av Kiruna innebär stora utmaningar som bör tas i små steg. Det är viktigt att hålla blicken högt mot horisonten men om man ser på det för utopiskt, vilket man kan göra som arkitekt, finns det risk att man välter projektet. Man skapar en idealstad och tittar inte på projektet med realistiska ögon.

Mönsterstaden måste ske med inspiration och i dialog snarare än med en estetisk piska, säger han.

– Vi måste lyssna på medborgarna och skapa en process tillsammans med byggherrarna där parterna lyfter varandra. Det finns stora gemensamma intressen i att åstadkomma bra stadsmiljöer och för att det ska bli en succé är vi beroende av varandra. Vi bygger en stad tillsammans. Jag tror att det är fördelen med att det är Kiruna som ska hantera den här stora omvandlingen än bara ett gruvbolag som driver hela processen. Det blir en större mångfald och en riktig stad, inte bara ett brukssamhälle.

Illustrationer: White arkitekter