Ett agilt arbetssätt och tydlig hållbarhetsprofilering är ett par nyckelaspekter för företag under den rådande coronakrisen, menar Tengboms hållbarhetschef Ivana Kildsgaard. Att framhålla vikten av resurseffektivitet och hållbar omställning i samhället blir också en central fråga, något som pandemin har visat är möjligt, framhåller hon.
Vilka effekter har den pågående pandemin och den ekonomiska krisen för hållbarhetsarbetet? Hur har ni på Tengbom påverkats?
– Vissa projekt har satts på paus. Precis innan pandemin bröt ut hade vi till exempel dialog med en aktör inom hotellbranschen som var väldigt intresserad av att arbeta mer med återbruk av hotellinredningar. När krisen slog till fick de tyvärr dra i bromsen. Bland de företag eller projekt där hållbarhet inte ännu har blivit så integrerat i kulturen kan man också se en risk att det stannar av. Men bland de som ligger i framkant vad gäller hållbarhet är det en så stark del av deras dna och profil att ambitionsnivån inte sänks, snarare ser vi nog att hållbarhet ofta kan vara nyckeln till att få till affären i svåra ekonomiska tider som dessa.
Hur ska man som hållbarhetschef eller i annan ledarposition tänka för att inte tappa kursen och kanske även övertyga andra om att det här arbetet inte får stanna upp (till exempel om företaget anser att vissa andra prioriteringar krävs)?
– Det är inte helt enkelt. Man behöver vara otroligt tydlig och hålla kursen, och anamma ett agilt arbetssätt. Vi måste jobba med prioriteringar just nu och anpassa oss till marknadsläget rent ekonomiskt. Och där ligger också vårt största fokus på ett strategiskt hållbarhetsarbete för att kunna vara konkurrenskraftiga i våra erbjudanden. Mycket handlar om att se situationen som en möjlighet. På grund av det pressade läget kan vi bli ännu tydligare i hur vi jobbar med hållbarhet i våra uppdrag, och vilka nyttor det ger. Vi kan också hjälpa våra kunder att skapa bättre finansieringsvillkor och att deras investeringar håller över tid. Vi blir bättre på att hitta nyckelaspekter kring klimatneutralitet och klimatanpassning, och minimera risker för framtiden i form av att inkludera mer av reversibilitet och flexibilitet i projekten.
LÄS MER: “I tuffare tider är det ännu viktigare att attrahera de bästa”
Hur ska man tänka kring sitt ledarskap? Vilka egenskaper eller verktyg tror du blir viktigare i en sådan här situation och period?
– Det bör finnas en balans i det egna arbetet, i alltifrån att höja kompetensen bland medarbetarna inom våra olika fokusområden till kontakten med kunden. Bland det roligaste i arbetet är att komma in i uppdrag och i samtalet med kunderna hitta rätt lösning för varje unik förutsättning. Att vara mer engagerad och stödjande i hållbarhetsaspekterna från grunden är också något som vi ser värderas högt. När både tid och pengar blir en bristvara är möjligheten till specialkompetens väldigt uppskattat.
Hur kan vi förvalta och ta vidare denna akuta och tillfälliga omställning till något mer långvarigt, som blir gynnsamt för klimatet?
– Det är delvis väldigt viktigt att det drivande arbetet kommer från centralt håll. Det behövs en tydlighet från politiskt håll kring till exempel gröna investeringar. Cirkulär ekonomi är en grundläggande del i den gröna omställningen och här behöver vi bland annat arbeta med kravställning och utveckling. Vi behöver systematisera krav för att skapa lättare informationsflöden och vara tydligare i utformningen av hållbarhetskraven i projekten. Vi skulle också behöva bli bättre på att nätverka och samarbeta med andra aktörer i branschen längs hela kedjan.
Vilka lärdomar tror du att vi kommer att kunna dra av coronakrisen?
– Framför allt att anamma ett agilt arbetssätt. Den här pandemin har fått oss att inse hur sårbart vårt samhälle är. Det vi genomför i våra uppdrag baseras på den kompetens och de förutsättningar vi har idag. Men om det vi bygger ska stå kvar i upp till 150 år måste vi vara framsynta och identifiera och förstå potentiella behov i framtiden. Det är så klart väldigt svårt att förutspå det, som läget är nu vet vi ju knappt hur världen ser ut nästa år. Men jag tror vi kan dra några lärdomar som går att applicera enkelt. En mängd kontorslokaler står till exempel tomma just nu som skulle kunna göras om till bostäder om hemmakontoret blir ett permanent inslag. Resurseffektivitet tror jag blir en viktig fråga. Det som samhället skulle acceptera för att anpassa sig ansågs innan krisen nog vara ganska lite. Nu med corona har det visat sig att vi faktiskt kan ställa om ganska drastiskt.
