Möjligheter, utmaningar och materialneutralitet stod i fokus under Hållbart Byggandes panelsamtal om byggmaterial och klimatsmart byggande på Fastighetsmässan.
Under Fastighetsmässan i Kista, utanför Stockholm, hölls under onsdagen ett seminarium om byggmaterial och klimatsmart byggande. Branschföreträdare för betong, trä och metall var inbjudna för att berätta om aktuella frågor, tendenser och utmaningar inom respektive segment.
Susanne Rudenstam, kanslichef på Sveriges Träbyggnadskansli, berättade om hur trä som byggmaterial genomgår en stor utveckling – från att ha varit främst ett byggmaterial för bostäder implementeras det nu i större utsträckning i offentliga byggnader och större projekt.
– Vi har en utveckling med stora investeringar i industrin, det satsas mycket på KL-trä, korslaminerat trä, och limmade träprodukter. Det innebär att det tillverkas produkter som passar bra att användas till andra typer av konstruktioner än just bostäder som till exempel kontor och skolor. Den utvecklingen ser vi just nu med KL-trä som erbjuder en större flexibilitet och spännvidd.
Inom plåtbranschen satsas det mycket på återbruk av plåt. Plåtfasader plockas ned från en byggnad för att sedan bli fasad på en ny byggnad.
– Plåtens hållbarhet på minst 100 år gör den optimal för återbruk. Kvarteret Dockan i Göteborg är ett bra exempel på just detta, där byggnadens fasad till 93 % består av återbrukad plåt, sade Johan Lindström, vd på Plåt & Ventföretagen och ordförande i Svensk Byggplåt.
Inom betongindustrin finns det en potential att minska klimatpåverkan genom att använda mer miljövänlig betong och alternativa bindemedel, men kunskapen om dessa alternativ är fortfarande inte helt etablerad, menade Malin Löfsjögård, vd på Svensk Betong.
– Här finns en stor informationsinsats som behöver göras, delvis från betongbranschen. Det behöver också komma med tidigt i projekten och att det ställs krav på att det ska vara en mer hållbar betong som används. Det är en av de punkter som vi har pekat ut i vår färdplan mot klimatneutral betong. När man jobbar med upphandlingar och krav och det är betong som ska användas vill vi att det ska styras mot att den klimatförbättrade betongen används.
Fortsatt diskussion kring materialneutralitet
Materialneutralitet har varit en fråga som diskuterats tidigare och kom även upp under panelsamtalet. Från Svensk Betong och Svensk Byggplåt har det den senaste tiden framförts kritik mot regeringens satsning på en träbyggnadsstrategi och kommuners träbyggnadsstrategier och den åsikten vidhölls av företrädarna för betong och metall under seminariet.
– Politiker ska inte premiera användningen av specifika byggmaterial, utan sätta ramarna för att rätt material används på rätt plats, menade Johan Lindström.
Det ansåg även Malin Löfsjögård som bland annat lyfte fram att politikerna bör fokusera på att sätta tuffa krav snarare än att peka ut enskilda material.
– Vi är starkt emot att man favoriserar byggmaterial framför andra. Vi vet inte hur det kommer att se ut om fem-tio år då alla material är under utveckling. Vi kommer troligtvis också att se allt fler samverkanskonstruktioner. Idag består ju ett hus sällan av ett enda material. Men politiken tar ett extremt stor ansvar om man går in och pekar exakt i detalj hur det ska byggas. Vi har byggregler som är materialneutrala och funktionsbaserade. Alla material har alla möjligheter så länge de uppfyller dem. Börjar man peka på ett material så är man inne och tarvar på de här funktionskraven och materialneutraliteten i byggkraven. För att det inte ska bli ett krig mellan material så är det ju på samma sätt om valet skulle stå mellan två typer av betong. Ponera att politikerna säger att vi bara ska bygga med prefabricerad betong, det är lika mycket fel i det, sade Malin Löfsjögård och fortsatte.
– Vi vill hellre se att man jobbar med hållbarhets- och klimatsatsningar och klimatkrav som ger rätt förutsättningar och gärna tuffa krav på nationell nivå. Sen är det upp till materialkonstruktionerna att lösa det.
Susanne Rudenstam menade på att träbyggnadsstrategierna som finns bland kommunerna inte syftar till att välja bort ett material utan att det handlar om att öppna upp för fler alternativ.
– Vi har många kommuner som utvecklar träbyggnadsstrategier på lokal och regional nivå, vilka är till för att öka konkurrensen. Den är inte till för att ta bort något annat material utan för att visa på att det finns ett träalternativ. Träbyggandet kommer nu men det har ju varit ett icke existerande material under en lång tid. Tittar man på träbyggnadsstrategierna så säger inte de att man ska välja bort något utan snarare öppna upp fler alternativ för en beställare.
Vidare menade hon att det samtidigt krävs en tydlig riktning från politiskt håll för att minska klimatpåverkan från byggprocessen.
– Det allra viktigaste som politiker ska göra är att sätta ramarna. Klimatpåverkan från byggprocessen måste ner nu. Det måste gå i en mycket snabbare takt. Vi har en gemensam plan för hur vi ska ta oss framåt mot 2030 men vi måste påbörja det snabbare. Det måste faktiskt gå mycket fortare. Då är politikens roll att sätta ramverket. Där är vi inne på ett bra spår. Det handlar om att klimatdeklarera, att få en samsyn i hur vi använder våra EPD:er och så småningom kommer vi också kunna sätta gränsvärden för vad som är acceptabelt. Att den riktningen pekas ut från regeringen, det är det absolut viktigaste.
Malin Löfsjögård, vd Svensk Betong, Susanne Rudenstam, kanslichef på Sveriges Träbyggnadskansli och Johan Lindström, vd Plåt & Ventföretagen samt ordförande i Svensk Byggplåt.
