Cementtillverkningen i Slite står för cirka 3 procent av Sveriges koldioxidutsläpp. En som har stor möjlighet att banta ner denna siffra är Karin Comstedt Webb. När hon nu tagit steget från hållbarhetschef till vice vd på Heidelberg Materials Sverige lovar hon att hållbarhetsperspektivet ännu mer ska genomsyra koncernens arbete.
I höstas var det nervöst. Skulle det bli något förlängt täkttillstånd för kalkbrytningen i Slite för Heidelberg Materials dotterbolag Cementa? Heidelberg Materials höll andan och stora delar av byggbranschen höll andan. Andra hoppades på att tillståndet inte skulle förlängas och att det skulle betyda mindre cement och betong i Sverige i framtiden.
Fyraårigt täkttillstånd för brytning
Men på Lucia den 13 december 2022 kom det fyraåriga täkttillståndet.
– Tillståndet har gett oss ett andrum och möjlighet och bättre förutsättningar att mindre delat fokusera på det som är framåtblickande, säger Karin Comstedt Webb.
Heidelberg Materials är en av världens största cementtillverkare, med säte i Tyskland. Företaget har ett antal dotterbolag i Sverige som tillverkar cement, betong, ballast och prefabricerade betongelement. Men för den som lärt sig alla dotterbolagens namn är det nu dags att lära om. Från och med i slutet av mars kommer alla företagen att gå under samma namn – Heidelberg Materials.
– Vi gör det för att betona att vi utvecklar verksamheten längs hela värdekedjan för att fullt ut lyckas med klimatomställningen, säger Karin Comstedt Webb.
Klimatomställningen är ett lagarbete
Företagets svenska huvudkontor finns på Liljeholmskajen i Stockholm, där Årstaviken blänker och molnen tätnar till lätt snöfall denna kalla januaridag. Karin Comstedt Webb har haft en engagerande dag än så länge, med interna strategiska frågor kring klimatomställningen.
– Vad som ska prioriteras framöver, vilka förutsättningar som ska komma på plats och vem som ska jobba med vad. Omställningen är ett lagarbete, säger hon.
Karin Comstedt Webb utexaminerades i en tid med svag arbetsmarknad i samband med finanskrisen 2008 och hade egentligen aldrig tänkt särskilt på att jobba med cement, men hon ville gärna jobba utomlands och lockades av Heidelberg Materials internationella profil. Dessutom kunde hon tyska sedan studietiden i Tyskland och Österrike.
– Jag kom in som managementtrainee och fick testa på det mesta från att gå med skifteslagen i cementtillverkningen till att arbeta med finansiell controlling. Det var roligt och är nu väldigt nyttigt att ha gjort den här typen av nedslag i olika delar av organisationen, säger hon.
Brysselår väckte klimatintresset
2008 var det finanskris och det hade börjat pratas om klimatfrågor, men medvetenheten om klimatkrisen hade inte helt tagit fäste. Karin Comstedt Webbs hållbarhetsintresse väcktes tidigt och inte minst när hon fick jobba med samhällskontakter och olika reglerings- och policyfrågor under några år i Bryssel.
– Efter det har fokus på miljö och klimat hela tiden skärpts. Från att tidigare ha betraktats som en ganska fristående fråga är hållbarhet idag en fråga på allra högsta strategiska affärsnivå. Den nödvändiga klimatomställningen lägger grunden till hur vi ska ta oss an stora samhällsutmaningar och den bioekonomiska kris som vi står mitt i, säger hon.
2017 blev hon hållbarhetschef och sedan 2022 är hon vice vd i Heidelberg Materials Sverige.
– Min nya roll är ett naturligt uttryck för vilken tyngd de här frågorna har hos oss, säger Karin Comstedt Webb.
Cement skapas av forntida barriärrev
Att jobba med hållbarhet inom cement och betong är för henne ett viktigt och utmanande uppdrag där möjligheterna att påverka är mycket stora. Betong består till största delen av krossat berg, sten och grus som binds med hjälp av cement och vatten. Cementen skapas till betydande del av svindlande gammal kalksten – cirka 430 miljoner år gamla rester efter forntida barriärrev. Stenen hettas upp till 1450 grader, vilket kräver mycket energi. Och när kalksten hettas upp avger den dessutom en stor mängd koldioxid. Tillverkningen av ett ton cement ger idag cirka 700–800 kilo CO2-utsläpp i snitt, beroende på källa. Men betong är samtidigt ett på många sätt oöverträffat och beständigt material, som kan finnas i allt från samhällsviktig infrastruktur och fantastiska byggnader till de små gjutna konstverk av seriestrippar föreställande Modesty Blaise som nu hänger på väggarna i Heidelberg Materials konferensrum och betongfrukterna som ligger i fikarummet. Karin Comstedt Webb och många andra är övertygade om att cement och betong kommer vara centrala byggmaterial inom överskådlig framtid. Därför måste utsläppen från materialen helt enkelt bara minskas. Och för att nå dit räcker det inte bara att använda en enda metod.
Det första branschen måste göra är att använda betong mer resurseffektivt. Genom mer slimmade konstruktioner och klimateffektiva betongblandningar går det redan i dag att minska utsläppen från betongkonstruktioner med så mycket som 50 procent.
– Där vilar ett stort ansvar på det offentliga. Kraven i uppphandling måste ha högt ställda klimat- och miljöambitioner, det ska inte vara möjligt att bygga slösaktigt eller med låg klimatprestanda, säger Karin Comstedt Webb.
Klimatförbättrad betong med slagg
Dessutom måste fler köpa den betong som innehåller alternativa bindemedel, såsom slagg från ståltillverkning. Många svenska betongtillverkare erbjuder redan idag en klimatförbättrad betong med upp till 40 procent lägre klimatpåverkan än standardbetong.
Återbruk och renovering är också avgörande för att utsläppen ska minska. Att många byggnader som idag rivs redan efter tjugo år är helt orimligt, tycker Karin Comstedt Webb.
– Vi ska inte riva om vi inte behöver, säger hon.
Krav på byggande ska ställas utifrån funktionskrav och mätbara miljökrav – det kommer leda till att vi får rätt material på rätt plats och en snabbare utveckling av hur vi kan kombinera material i framtidens konstruktionslösningar, tror Karin Comstedt Webb.
– Vi kommer behöva alla material, och vi kommer behöva nya tekniska lösningar i byggindustrin, hybridlösningar, där vi nyttjar rätt material, på rätt plats och på ett smartare sätt än vi gör idag, säger hon.
CCS-anläggning en pusselbit
Att få ner klimatpåverkan från själva cementen är det svåraste. Men till 2030 vill Heidelberg Materials kunna producera klimatpositiv cement i Slite. Vägen dit går via mer förnyelsebar energi i tillverkningen, men de vill också fånga in och lagra koldioxid med CCS-teknik. Snart drift-
sätter Heidelberg Materials systerbolag Norcem sin första CCS-anläggning i Brevik i Norge och Heidelberg Materials målsättning är att etablera en över fyra gånger så stor CCS- anläggning i Slite på Gotland 2030. Där kommer koldioxiden avskiljas ”vid skorstenarna”, komprimeras till en vätska och fraktas på fartyg till Norge, där den lagras permanent under Nordsjöns botten.
– Koldioxidavskiljning är en instrumentell pusselbit för att skapa klimatpositiv cement, men denna process måste förstås ske parallellt med allt det andra, säger Karin Com-stedt Webb.
Cementfrågan engagerar många
På senare år har cement och betong verkligen hamnat i hetluften. Det handlar dels om att klimatomställningen brådskar men också om processen med att säkerställa ett långsiktigt tillstånd för kalkbrytningen på Gotland. Slitefabriken är en av Europas största och att Mark- och miljööverdomstolen 2021 avvisade deras täktansökan ledde till osäkerhet i hela bygg- och anläggningsbranschen. Nu har Heidelberg Materials alltså ett fyraårigt bryttillstånd, och under denna tid pågår ansökningsprocessen om ett längre tillstånd. Den omfattande satsningen på en fullskalig CCS-anläggning år 2030 är avhängig att verksamheten har långsiktiga förutsättningar i Slite.
– Kan vi genomföra CCS-satsningen i Slite som planerat innebär det att vi kapar tre procent av de svenska koldioxidutsläppen, säger Karin Comstedt Webb.
Hon märker att många vill prata betong idag. När hon träffar nya människor privat har det hänt att hon inte berättar vad hon jobbar med, för att det är kul att prata om något annat än cement och betong ibland. Men hon tycker samtidigt att det är bra att ämnet blivit intressant för gemene man.
– Då finns många förutsättningar för att prata om vad som måste komma till för att vi ska kunna lösa klimatomställningen på riktigt och samtidigt ska kunna upprätthålla en konkurrenskraftig inhemsk industri och självförsörjning av cement, säger hon.
Vattenfrågan måste lösas
Gotland har som bekant stora problem med vattentillgången och det är till stor del vattenhanteringen som mark- och miljööverdomstolen hade åsikter om när de nekade Cementa fortsatt täkttillstånd 2021. Kalkberggrund rymmer mycket vatten och när den leds bort vid kalkstensbrytning påverkas vattennivåerna i täktens närhet. Samtidigt är det främst på Öland och Gotland som Sveriges kalkberggrund finns. Ska vi tillverka cement av egen råvara i Sverige är det på Gotland anläggningen bör finnas, menar Heidelberg Materials. Företaget vill leda om vattnet som samlas i kalkbrottet, rena detta via ett nytt vattenverk och därigenom skapa stora volymer av dricksvatten, i stället för att föra det tillbaka till Östersjön.
– Vi har under många år jobbat med Region Gotland för att kunna få till stånd ett storskaligt vattenverk. Just nu har vi en eldriven vattenverkspilot i drift i täkten, så att vi kan ställa in de tekniska parametrarna för hur vi ska bygga vattenverk som får ut högkvalitativt dricksvatten, säger Karin Comstedt Webb.
Vägen mot klimatmålen enda vägen
Karin Comstedt Webb fotas framför Liljeholmskajens växande bostadsområde. Där radar nybyggda hus upp sig längs kajen, mycket betong har gått åt för att bygga dessa hus. Cement och betong lär vara en del av byggbranschen länge, men för både Karin Comstedt Webb och Heidelberg Materials finns det nu ingen annan väg framåt än att nå klimatmålen och helst längre än så. Efter regeringsskiftet i Sverige uppstod det otydlighet kring den nya regeringens syn på Sveriges klimatmål. Men företaget känner stöd för sina satsningar även från den nya regeringen, särskilt för CCS-tekniken, och ser dessutom att nyheter som EU’s skärpta klimatpolitik med beslut om koldioxidskatt och koldioxidtullar bara pekar i en riktning. Nu ligger fullt fokus på att kartlägga alla praktiska delar inför etableringen av CCS-anläggningen i Slite, arbeta för effektivare tillstånds-
processer och säkerställa att energiförsörjningen till och på Gotland kraftigt förstärks innan 2030.
– Det finns liksom inget som gör att vi tvekar på att vi måste få till klimatomställningen på ett ansvarsfullt sätt så snabbt som möjligt. Hållbarhetsfrågorna är helt centrala för vår och Sveriges nuvarande och framtida konkurrenskraft, säger Karin Comstedt Webb.
Karin Comstedt Webb
Ålder: 40 år.
Bor: Stockholm.
Gör: Vice vd Heidelberg Materials.
Utbildning: Civilingenjör och Civilekonom samt universitetsstudier i tyska.
Intressen: Självklart min familj, jag har en nioåring och en sjuåring så jag är mitt i allt det. Segling. Simning. Jag är gammal simmare och försöker finna så mycket tid som möjligt för simningen för att njuta och hämta kraft.
Favoritårstid: Sommaren med en lagom slör ute till havs.
