Trikåfabriken – industriromantik i modern tappning

Foto: Robin Hayes

Trikåfabriken – industriromantik i modern tappning

ANNONS
[aas_zone zone_id="20304"]

Annons
[aas_zone zone_id="10948"]
Annons

Kontrasterande material förstärker den industriella känslan i påbyggnaden av anrika Trikåfabriken, och bidrar samtidigt med en ny årsring till Hammarby Sjöstad.

Trikåfabriken var först ut att byggas i det som kom att bli stadsdelen Hammarby sjöstad i Stockholm. Ägare till fastigheten var trikåtillverkaren Albert Terberger, han drev det första företaget att etablera sig i det framväxande industriområdet. I slutet av 1920-talet stod Trikåfabriken, i karaktäristisk industriarkitektur i rött tegel, klar. Sedan dess har fastigheten genomgått flera stora om- och tillbyggnader.

2015 vann Tengbom arkitekttävlingen som fastighetsägaren Fabege utlyste med syfte att bygga om Trikåfabriken till ett funktionellt modernt kontorshus – men samtidigt bevara kvaliteterna i den industriella epokens arkitektur.

Foto: Robin Hayes

Fasad av cortenplåt

I uppdraget ingick en total renovering invändigt av hela kvarteret. Efter rivning kvarstod enbart den gamla betongstommen med tegelfasad. Fyra huskroppar knöts ihop med en bruttoarea på totalt 25 000 kvadratmeter kring en central ljusgård, som tidigare var en innegård.

Den ursprungliga tegelbyggnaden från 1929 har också fått en påbyggnation på fem våningar. Fasaden i påbyggnaden utgörs av cortenplåt, ett material med lika stark karaktär som teglet, men som inte härmar det.

– Med cortenplåten kunde vi understryka den industriella stilen i såväl byggnaden som närliggande fasader. Den varma tonen blir också ett sätt att skapa kontraster gentemot övriga delar av fasaden, säger Matthew Eastwood, uppdragsansvarig arkitekt i projektet.

Annons

Foto: Robin Hayes

Trästomme binder CO2

En visuell paus har lags in i form av en våning helt i glas och skapar ytterligare ett möte mellan materialen. Invändigt förstärks den industriella karaktären av golv i betong och synliga träpelare. Den fem våningar höga påbyggnaden är gjord med en stomme i massivt trä. Ambitionen var att mötet mellan gammalt och nytt skulle vara så tydlig som möjligt. Därför lät man trästommen vara exponerad internt och synbar även utifrån.

Valet av trästomme grundar sig bland annat i tekniska skäl; den gamla byggnaden skulle inte tåla tyngre material. Trästommen binder också kol och är lättare än stål och betong. Det innebär en lättare påbyggnad som krävde mindre förstärkning.

– Eftersom trä binder koldioxid kunde vi uppnå 50 procent besparing av koldioxidutsläpp tack vare trästommen, säger Matthew Eastwood.

Valet av trästomme är också en bidragande faktor till certifieringen BREEAM-SE nivån Very Good. Certifieringen har täckt hela byggprocessen rörande allt från rivning av tidigare fastighet, byggnadens energianvändning, inomhusklimat, vattenhushållning, avfallshantering till påverkan på närmiljön och byggnadens läge i förhållande till allmänna kommunikationsmedel.

Foto: Robin Hayes

Framtidens arkitektur

Trikåfabriken i Hammarby Sjöstad är ett exempel på hur samtida arkitektur kan koppla ihop dåtiden med nutiden och samtidigt addera något nytt till staden, menar Matthew Eastwood.

– De förändringar som har skett i och med de olika tillbyggnaderna under åren har gett byggnaden flera intressanta årsringar. De representerar varsin unik epok vilket gjorde det enklare att också addera påbyggnaden utifrån dagens estetik.

Matthew Eastwood är väldigt nöjd med omvandlingen av gamla fabriken och hur den nio våningar höga byggnaden bidrar till stadsbilden i Hammarby Sjöstad. Projektet visar även på möjligheten att fortsätta utveckla staden vertikalt och hur arkitekter kommer behöva jobba i framtiden, menar han.

– Om vi ska klara klimatmålen måste vi använda de resurser som finns, och inte bara riva och bygga nytt.

 

[aas_zone zone_id="20603"]
[aas_zone zone_id="20031"]

Relaterade artiklar

Lämna en kommentar


Regler för kommentarer på Hållbart Byggande

Vi ser gärna att du som läsare bidrar med synpunkter och tankar. Tänk dock på att hålla en god ton. Diskussioner och synpunkter välkomnas liksom kritik, däremot bör det handla om sakfrågan och inte om en person. Vi önskar en civiliserad ton i vårt kommentarsfält och alla påhopp, kränkningar, stötande språk eller uttryck tas bort.