Spillvattnet – ett hett ämne

Spillvattnet – ett hett ämne

ANNONS
[aas_zone zone_id="20304"]

Annons
[aas_zone zone_id="10948"]
Annons

Branschen börjar nu lägga allt mer fokus på att återvinna värme från spillvatten och att utveckla nya och energibesparande tekniklösningar.

En stor del av landets flerbostadshus har gamla vatten- och avloppssystem och är i behov av en omfattande upprustning. Om man samtidigt överväger värmeåtervinning för byggnaden är det mer kostnadseffektivt om man samtidigt gör spillvatteninstallationer. Och då måste det finnas tillgängliga tekniklösningar på marknaden, menar Energimyndigheten och BeBo som gav Roland Jonsson på HSB Riksförbund i uppdrag att driva teknikutvecklingsprojektet ”Värmeåtervinning från spillvatten i flerbostadshus” för några år sedan. Projektet slutredovisades 2015 och han fastslår här bland annat att i takt med att husen blir energisnålare så börjar energin för uppvärmning av varmvatten att bli en allt större post i energibalansen. Den genomsnittliga energianvändningen för tappvarmvatten i svenska flerbostadshus är 30 kWh/m2 Atemp och med ny återvinningsteknik för spillvatten finns det stor potential för energibesparing.

– Det inte fråga om denna resurs ska utnyttjas, utan snarare hur vi gör det på bästa sätt. Detta är en nödvändighet för att ytterligare sänka energianvändningen och skapa hållbara och framtidssäkra fastigheter, säger Roland.

I en del av husen där värmeåtervinningssystem finns har man mätt återvinningsgraden från en passiv värmeväxlare till ca 10 %, men beräkningar visar att den bör kunna uppgå till 20-25 % och om flera olika typer av värmeväxlare kombineras kan upp mot 40 % av energin återvinnas. Värmepumpar beräknas kunna återvinna 50-70 % av energin.

– Slutsatser och erfarenheter från projektet är att det finns många leverantörer av återvinningssystem, både i Sverige och utomlands, att det finns många fältmätningar på liggande rörvärmeväxlare, men få på stående rörvärmeväxlare, duschvärmeväxlare och olika värmepumplösningar, att det inte finns några generella lösningar då varje byggnad är unik och att temperaturverkningsgrad och energitäckningsgrad inte skall förväxlas, berättade Anders Nykvist från WSP Environmental, också delaktig i projektet, under ett seminarium med anledningen av slutrapporten.

Det finns bara ett fåtal flerbostadshus som använder sig av någon av dessa tekniker idag och projektledarna tror att många fastighetsägare och förvaltare är tveksamma till energibesparingen, lönsamheten, systemens robusthet och långtidsegenskaper. De befintliga produkterna skulle behöva förbättras, främst gällande energiverkningsgrad och/eller livscykelkostnad.

Vikten av varmvattnet

I forskningsprogrammet E2B2:s fjärde utlysning tidigare i år fick Kungliga Tekniska Högskolans projekt ”Värmeåtervinning ur byggnaders spillvatten” drygt tre miljoner kronor i medel.

Annons

– Kunskapen om effektiv värmeåtervinning från spillvatten behöver förbättras. Vi bedömer att det finns en outnyttjad potential till värmeåtervinning från spillvatten som också ökar i betydelse när byggnaderna i övrigt blir mer energieffektiva. Studien i projektet är underbyggd med referenser till tidigare studier som tydliggör avsaknaden av en djupare förståelse för spillvärmeväxlare i ett långsiktigt systemperspektiv liksom ur brukarbeteendeaspekter. Styrkan i detta projekt bedöms ligga i kombinationen av fältundersökningar, laboratorieanalyser och modellering. Nyhetsvärdet i projektet ligger främst i att det är långtidsmätningar som är i fokus, säger Anna Land, programansvarig på E2B2.

Hon och hennes medarbetare hoppas att projektet ska leda till bättre produkter på marknaden. Projektet, som leds av professor Ivo Martinac och pågår t o m den sista november 2017, kommer bland annat att undersöka effektiviteten hos olika värmeväxlare för spillvatten i ett system- och livscykelperspektiv. Man hoppas att detta ska ge kunskap, verktyg för simulering och utvärdering samt metoder för visualisering av varmvatten- och energikostnadsflöden.

I projektet kommer man genomföra långtidsmätningar på tre olika platser: ett flerbostadshus, ett lägenhetskomplex med totalt 350 lägenheter, vilka består av både nya och renoverade fastigheter samt ett hotell. Hotellet ligger i centrala Stockholm, har små rum och förväntas ha hög beläggning, vilket gör att det kommer att användas stora mängder tappvarmvatten. I projektet kommer man också att genomföra laboratoriemätningar med simulerade driftförhållanden. Man ska dessutom utveckla en metod för att utvärdera spillvattenvärmeväxlarnas prestanda och underhållsbehov under olika förutsättningar.

 

Fakta om spillvatten

Spillvatten är vatten som kommer från diskhoar, toaletter, duschar, men även från olika processer i industrin. Spillvatten har en medeltemperatur på ca 20oC när det lämnar ett flerbostadshus. Genom att återvinna energin ur spillvattnet kan energibehovet minska och även kostnaden för att producera varmvatten kan minska. Spillvattenvärme kan bl a användas till att förvärma tappvarmvatten, för att eftervärma brinekretsen eller återladda borrhål/energilager i en bergvärmeanläggning. I ventilationssystem med FTXaggregat är det möjligt att förbättra systemens prestanda genom förvärmning av tillluft med spillvattenvärme.

 

Typer av värmeväxlare

* Duschvärmeväxlare förvärmer kallvatten så att varmvattenanvändningen i duschen kan minskas.
* Stående rörvärmeväxlare kopplas på en vertikal avloppsledning och har hög temperaturverkningsgrad.
* Liggande rörvärmeväxlare ersätter en del av fastighetens befintliga avloppsledning innan den ansluter till det kommunala avloppsnätet. Den återvinner värme från allt spillvatten, kan ha bra energilagringsförmåga och kan kopplas till många lägenheter.
* Värmepumpar används vid större installationer och innebär att allt spillvatten leds till en brunn där energin återvinns. Värmen kan återvinnas ur allt spillvatten och återvinningsgraden är hög.

 

Installation av stående rörvärmeväxlare i flerbostadshus med många våningsplan, för förvärmning av inkommande kallvatten. Illustration: BEBO/RENEWABILITY 2011

[aas_zone zone_id="20603"]
[aas_zone zone_id="20031"]

Lämna en kommentar


Regler för kommentarer på Hållbart Byggande

Vi ser gärna att du som läsare bidrar med synpunkter och tankar. Tänk dock på att hålla en god ton. Diskussioner och synpunkter välkomnas liksom kritik, däremot bör det handla om sakfrågan och inte om en person. Vi önskar en civiliserad ton i vårt kommentarsfält och alla påhopp, kränkningar, stötande språk eller uttryck tas bort.