Ny trendrapport: svenskar vill helst ha solceller på taket

Ny trendrapport: svenskar vill helst ha solceller på taket

ANNONS
[aas_zone zone_id="20304"]

Annons
[aas_zone zone_id="10948"]
Annons

Vad vill svenskar ha på taket om de bor i flerfamiljshus? Allra helst solceller, visar en ny trendrapport från Svensk Fastighetsförmedling som har kartlagt vilka parametrar som är viktigast när svenskarna letar bostad.

Svensk Fastighetsförmedling presenterar för sjätte gången Trendrapporten, som baseras på en riksrepresentativ undersökning från kantar Sifo. Fler än 2 500 svenskarna fått ge sin syn på de viktigaste parametrarna för en bostad, men även vilka faktorer som skulle få dem att välja bort en bostad.

51 procent vill ha solceller

En av frågorna som ställts är Vad skulle du helst ha på taket om du utgår ifrån boende i flerfamiljshus? Hälften av de svarande uppger solceller, 51 procent närmare bestämt. På andra plats, med 24 procent, kommer swimmingpool, men därefter grönsaksodling (16 procent) och bikupor (4 procent).

Nära till grönska

I Trendrapporten framkommer det att natur och grönområden är det viktigaste att ha inom 200 meter från sin bostad. Det svarar mer än hälften av svenskarna.

– Oavsett om man arbetar eller studerar är det många som stressar och kämpar för att få vardagspusslet att gå ihop. Då blir naturen ett viktigt inslag i våra liv likväl som att det underlättar att ha nära till en livsmedelsbutik, vilket också avspeglas i vår Trendrapport. Grönområden ger mer liv åt bostadsområden, men erbjuder också ett lugn för de boende. De senaste åren har kranskommuner stigit i popularitet. Det vittnar om att många kan tänka sig att bo lite längre ifrån ett centralt beläget jobb i utbyte mot närhet till natur, säger Petra Wester, tf vd på Svensk Fastighetsförmedling.

Trafikled väljs bort

I enkäten har de svarande även fått uppge vad som skulle få dem att välja bort en bostad. Det som får flest svenskar att avstå från ett objekt är om bostaden ligger nära en högtrafikerad led. Det uppger 37 procent av de svarande. Bland unga svenskar (16–29 år) är det viktigt med bra ljusinsläpp och god förvaring. En bostad som är för mörk och har dåliga förvaringsytor är de främsta skälen till att unga svenskar skulle välja bort en bostad.

Uppoffra tillgång till el för miljön

Svensk Fastighetsförmedling har också kartlagt vad svenskarna kan tänka sig att göra avkall på för miljöns skull. På frågan Om du i ditt boende i dag var tvungen att göra en uppoffring för miljöns skull, vilken skulle du då välja i första hand? svarar 28 procent att de kan duscha max tre gånger i veckan. 21 procent uppger att de kan tänka sig ha ett vindkraftverk 50 meter från bostaden och 18 procent att de skulle kunna ha begränsad tillgång till hushållsel under delar av dygnet. Svenskarna tycks inte heller vara främmande för att ett scenario som innebär mindre boyta. Av de svarande har 12 procent sagt att de kan bo på hälften så stor boyta för att spara energi.

Illustration: Tengbom

Sponsrat innehåll från Paroc
[aas_zone zone_id="20603"]
[aas_zone zone_id="20031"]

Relaterade artiklar

5 Kommentarer

  1. Lidia Salame
    2018-10-01 at 15:37 Svara

    Vad är datumet på denna artikel?

    • Anneli Hidalgo
      2018-10-02 at 09:05 Svara

      Hej Lidia,
      Artikeln är publicerad den 27 september 2018.
      Med vänlig hälsning
      Anneli Hidalgo
      Webbredaktör

  2. Rafael Ospino
    2018-10-04 at 15:53 Svara

    SVÅRBEGRIPLIGT!
    Varför vill de ha solceller? Tror de att vi kommer att få elbrist på somrarna?
    Fast folk har i allmänhet väldigt vaga begrepp om saker som energi och miljö. Exempelvis visade en undersökning härom året att 84 % av boende i flerbostadshus inte hade en susning om hur deras hus värmdes upp.
    Redan nu har vi som regel elöverskott sommartid, el som måste dumpas till negativa priser, alltså vi får betala för att vissa industrier skall koka bort energin till ingen nytta.
    Den förbättrade verkningsgraden för solcellsteknik har visserligen inneburit att energiåterbetalningstiden för solceller numera kan vara så låg som ett par år. Men den ekologiska återbetalningstiden är något helt annat.
    Eftersom merparten idag tillverkas med kolkraft i Kina så kommer den i produkten inbyggda energin med ett klimatavtryck om runt 1000 g/CO2 eq att ersätta svensk el som sommartid ligger på runt 6 g/kWh. Detta som sagt under förutsättning att den ens behövs, annars kyls den bort till ingen nytta. Eftersom Kina försöker mätta världens hunger efter batterilagring och solceller har landets koldioxidutsläpp under 2016 ökat med 3,5 %.
    Det är förvisso så att de bygger ut kapaciteten för den förnybara tillförseln med ungefär lika stor kapacitet som de bygger ut kolkraften – för 2016 c:a 50 GW vardera, men eftersom den förnybara kapaciteten bara har en nyttjandegrad på runt 15 % så är den faktiska utbyggnaden bara runt 7 GW på årsbasis medan kolkraftverken som går dygnet runt tillför hela sin kapacitet.
    Alltså ökar Kinas energianvändning från kolkraft med en faktor 7 gånger mer än den förnybara. Och för att göra det hela än jävligare är ju den förnybara kraften inte heller koldioxidfri – de sämsta solcellerna har ett inbyggt klimatavtryck ungefärligen motsvarande oljeeldning.
    Det är fascinerande att idag när så gott som alla produkter som säljs klimatredovisas så undgår förnybar tillförsel helt de kraven. Alla bara utgår från att den är klimatneutral…
    Vi hade en mycket kunnig och uppskattad generaldirektör på Energimyndigheten som dristade sig att påpeka det enkla faktum att förnybart inte är lika med miljövänligt. Idag är han inte generaldirektör längre.

  3. Björn Wahll
    2018-10-09 at 12:43 Svara

    Rafael,
    Första träffen på google visar något helt annat än det du beskriver. Jag tror det är du som är fast i gamla tankebanor inte de som bor i hyreshus. Sannolikheten för att en solcellstillverkare använder kolkraft i sin produktion känns orimligt låg. Kolkraft har långt ifrån en effektgrad på 100% (det har inte svensk kärnkraft heller).
    Vad som även är viktigt är att man inte kan lyfta ett energislag ur sitt sammanhang och bara mäta en parameter. CO2 är en, restavfall en annan, miljöförstöring en annan, decentralisering ytterligare en, marknytta en tredje osv. Sammantaget är solpaneler en attraktiv lösning nu när priserna börjar gå ner.

    https://www.carbonbrief.org/solar-wind-nuclear-amazingly-low-carbon-footprints
    /Björn

  4. Rafael Ospino
    2018-10-29 at 21:02 Svara

    Hej Björn!
    Kul med lite mothugg! Fast det kom direkt i första meningen! Troendet! Nej, det är inte jag som tror, utan faktum är att många i allmänheten tror alldeles fel.
    Låt oss redan nu fastslå att jag alls inte har något emot solceller eller någon annan förnybar tillförsel, förutsatt att de innebär någon reell miljönytta. Du har helt rätt i att vi måste titta på samtliga parametrar. Men där har du felet med den artikel du refererar till – de tittar bara på den i produktionen använda energin och därtill tar de sig friheten att, precis som du, anta att denna i framtiden kommer att vara renare än nu.
    Men rapporten har ju rätt i att sol, vind och kärnkraft är bättre än fossila kraftslag. Det har jag inte heller ifrågasatt. Det enda jag ifrågasätter är avsaknaden av öppen redovisning av klimatavtryck från tillverkarna av solceller – precis som vi kräver det från snart sagt varje annan produkt.
    Om vi nu skall sluta tro och hålla oss till fakta så är det dock så att allt tyder på att solel är ett väsentligt sämre miljöval än svensk elmix.
    Men visa mig gärna en cradle-to-cradle livscykelanalys från någon tillverkare som kan påvisa motsatsen så kommer jag att göra allt för att promota deras produkter.
    https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0301421516301379

Lämna en kommentar


Regler för kommentarer på Hållbart Byggande

Vi ser gärna att du som läsare bidrar med synpunkter och tankar. Tänk dock på att hålla en god ton. Diskussioner och synpunkter välkomnas liksom kritik, däremot bör det handla om sakfrågan och inte om en person. Vi önskar en civiliserad ton i vårt kommentarsfält och alla påhopp, kränkningar, stötande språk eller uttryck tas bort.