Vi måste våga utmana våra synsätt och planera med helhetsperspektivet för ett långsiktigt byggande. Det menar Ivana Kildsgaard, hållbarhets- och kvalitetschef på Tengbom, som jobbar med både de små och de stora penseldragen för att driva innovation och klimatarbetet framåt.
När hissdörrarna går upp och man kliver in på Tengboms huvudkontor infinner sig ett lugn. Här uppe på nionde våningen vilar blicken behagligt på Saltsjön och norra Stockholm genom den storslagna panoramautsikten. Det är som en harmonisk kontrast gentemot Katarinavägen och virrvarret av bilar, bussar och människor runt Slussen nedanför. Och samtidigt utgör det en symbolisk kuliss för de idéer och projekt som arbetas fram på företaget.
Ivana Kildsgaard avrundar precis ett telefonsamtal. Vi tar varsin kopp kaffe från kaffemaskinen och slår oss ner i ett mötesrum, fullt av böcker och gamla föremål från bolagets historia. Den börjar 1906 när Ivar Tengbom och Ernst Torulf grundar Tengbom och Torulf arkitektbyrå. De följande åren blir framgångsrika med framför allt Ivars ikoniska byggnader som Högalidskyrkan, Stockholms konserthus och Tändstickspalatset.
Det arbetet har fortsatt genom decennierna och på senare år har Tengbom, förutom nyproduktion, bland annat arbetat med renoveringarna av klenoder som Nationalmuseum och Östermalms saluhall. Idag har företaget flera hundra medarbetare i både Sverige och Finland som genomför projekt inom arkitektur, stadsplanering, landskap och inredningsarkitektur. Ivana Kildsgaards jobb är att se till att hållbarhet genomsyrar arbetet liksom bolagets interna verksamhet.
För tre år sedan började hon jobbet som hållbarhets- och kvalitetschef på Tengbom. Halva tiden den tiden har präglats av en pandemi, med konsekvenser för samhället, byggsektorn och för företaget.
– Det har verkligen varit en intressant tid, berättar Ivana. Det har hänt otroligt mycket både inom Tengbom som bolag och i branschen. Pandemin har också aktualiserat klimatfrågan ännu mer och det diskuteras nu på en ny nivå kring hur vi ska klara klimatkrisen och nå klimatmålen.
Det har dock inte varit helt enkelt att hålla kursen. När de ekonomiska effekterna av pandemin slog till på allvar förra året tvingades man släppa allt för att verksamheten skulle klara sig igenom den värsta krisen. Det blev av förklarliga skäl högsta prioritet att säkra jobben och lägga fokus på medarbetarna och pågående projekt. Nu när samhället och byggbranschen startar om ligger hållbarhetsfrågan återigen högt på agendan. Tengbom gasar för fullt och Ivana Kildsgaard verkar vara mer än redo att driva på de förändringar som krävs.
Lärorika år i Belgrad
Hennes engagemang för miljöfrågor har funnits med sedan lång tid tillbaka. Ivana Kildsgaard växte upp i Belgrad, med två arkitekter till föräldrar. Hon minns diskussionerna hemma kring såväl arkitektur som miljö. Fadern intresserade sig för de sociala aspekterna, hur arkitekturen kan vara ett verktyg för att stötta hur människor lever och bor. Hennes mor hade ett större fokus på material, konstruktion och arkitekturtraditioner. Deras gemensamma strävan efter att bygga med omtanke för människa och natur flätades samman och lade en grund för hennes egen nyfikenhet och intresse.
Hon läste till arkitekt på universitetet i Belgrad, medan kriget i gamla Jugoslavien pågick. Under det sista året skedde bombningen av Belgrad. Då sov de i källaren och fortsatte samtidigt ha lektioner och tentor på universitetet. Det var en fortsatt osäker tid i landet när hon fick sitt första jobb som arkitekt. En frisör hon kände introducerade henne till en vän som importerade byggvaror. Han ville utveckla en designstudio för att tillverka egen inredning. Det blev några spännande och lärorika år, berättar Ivana Kildsgaard.
– Från att ha studerat materialen i stor skala fick jag verkligen gå ner på millimeternivå för att lära känna materialens egenskaper.
Även om ekonomin i landet började stabilisera sig och människor hade råd att lägga pengar på inredning var det fortfarande en tuff period för bygg- och fastighetsbranschen. De gjorde många gratis skissförslag för att få uppdrag, allt från bostads- och kontorshus, till hotell, stadsutvecklingsprojekt och en inomhusskidanläggning.
Forskning och innovation
Med tiden började hon intressera sig allt mer för hållbarhet. Vid den tidpunkten fanns det inte några större möjligheter i Serbien att jobba med det. Ivana Kildsgaard flyttade därför till Sverige för att studera vidare och två år senare hade hon en master i environmental engineering från KTH.
Men det var svårt att få jobb som arkitekt med utländsk härkomst, berättar hon. Från en kurskamrat fick hon till slut höra att IVL Svenska Miljöinstitutet behövde en arkitekt som ville forska inom hållbart byggande. Ivana fick jobbet och det var som klippt och skuret för henne.
– Jag fick arbeta med tillämpad forskning och innovation och följa utvecklingen inom hållbart byggande på EU-nivå. Det var otroligt inspirerande!
Det dualistiska perspektivet, med kunskap och erfarenhet från arkitektur och hållbarhetsforskning, var till stor nytta när Ivana sedan axlade rollen som hållbarhetschef på LINK Arkitektur – och inte minst nu på Tengbom. Ivana Kildsgaards roll är att stötta företaget i att förflytta sig inom hållbarhetsområdet och samtidigt ge stöd i hållbarhetsarbetet i de enskilda projekten. Hon är därmed delaktig i alltifrån strategiskt beslutsfattande på högsta nivå till säljmöten och workshops med kunder.
– Det är extremt intressant och roligt att få agera på de olika nivåerna, från det mer övergripande ner på detaljnivå.
Stöd i hållbarhetsarbetet
När hon började på Tengbom 2018 fanns det redan ett starkt uttalat hållbarhetsfokus inom organisationen. Visionen som då togs fram var att bolaget skulle vara branschledande inom hållbar arkitektur och att hållbarhet skulle vara en del av företagets DNA. Strategi och mål kopplades till Agenda 2030 och tillsammans med alla medarbetare utvecklades ett nytt verktyg. Sustainable by Tengbom handlar om ett samarbete kring hållbarhetsfrågor i allt bolaget tar sig an – från stadsutveckling och byggnader till landskap och inredning. Verktyget ska agera stöd genom projektens alla delar, berättar Ivana Kildsgaard.
Hon ursäktar sig för en stund och kommer tillbaka med en stor cirkel i papp som hon lägger på bordet framför oss. ”The wheel” är huvudverktyget Tengbom använder för att kartlägga och sätta ambitioner inom ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Hjulet är uppdelat i områden som energi, material, certifiering, mobilitet, identitet och hälsa. Inom respektive kategori tittar man på hur projektet kan identifiera nyckelfrågeställningar, konkreta behov och potential som rör till exempel brukarbeteende, byggavfall och integration.
– Hållbarhet är ju en komplex och bred fråga, den kan tolkas på många olika sätt. Det här verktyget täcker in bredden i det vi gör och ger oss samtidigt möjligheten att gå in på djupet. Vi har velat skapa ett stöd som fungerar för alla i deras dagliga uppdrag och ger oss möjlighet att bättre konkretisera viktiga frågor i tidiga skeden, säger Ivana Kildsgaard.
Bredden av projekt som Tengbom arbetar med gör det möjligt för henne att lära sig mycket och se helheten istället för ett enskilt område. Ivana Kildsgaard trivs med att jobba med de stora penseldragen för att driva innovation och klimatarbetet framåt, men hon tycker också mycket om att fördjupa sig i lösningar, frågeställningar och implementering i varje enskilt projekt.
– När jag ser att alla våra samtal och workshops ger effekt, då är jag som lyckligast.
Foto: Jenny Öhman
100-gruppen inspirerar
För fem år sedan startade hon, och ett flertal intressenter i inredningsbranschen, 100-gruppen, ett nätverk för cirkulära interiörer. Genom att driva på arbetet med branschgemensamma verktyg, kravkriterier och nya affärsmodeller vill organisationen göra verklighet av det förenande målet: att återanvändning av inredningsprodukter ska vara förstahandsvalet vid om- och nybyggnationer. Ivana Kildsgaard har hyllats för sitt arbete som 100-gruppens ordförande. 2018 utsågs hon till Årets förebyggare på Återvinningsgalan.
Men det är samarbetet och viljan att tillsammans lösa problemen som är nätverkets verkliga styrka, menar hon, och något för byggbranschen att inspireras av när industrin ställer om till cirkulärt byggande.
– I 100-gruppen lyckades vi samla alla aktörer och representanter från värdekedjan, alla med ett gemensamt intresse av att arbeta med hållbarhet och återbruk. Här har konkurrenter suttit vid samma bord och lagt vikten av att bevara affärshemligheter åt sidan. Man insåg att om vi ska lösa storskaliga satsningar som kan vara till nytta för alla företag måste man samarbeta. Genom att samtala har vi tillsammans identifierat utmaningar, lösningar och potential att lösa olika problem, och det tankesättet tror jag är otroligt viktigt att applicera på byggbranschen.
Det pågår en spännande utveckling i branschen med projekt, initiativ och arenor för återbruk, som till exempel Centrum för cirkulärt byggande där aktörer samverkar. Men Ivana Kildsgaard ser samtidigt att det behövs mer samarbete, inte bara längs med värdekedjan utan också i sammanhang där bolagen är konkurrenter. Att se bortom konkurrensen och jobba tillsammans tror hon är en central del för ökat återbruk.
Våga kompromissa
Det finns fortfarande flera kunskapsluckor att fylla när det kommer till cirkulärt byggande. I återbruksprojekt är det inte sällan svårare att göra ekonomiska kalkyler och uppskatta tidsåtgång. Exakt hur lång tid det tar att kvalitetssäkra, utvärdera och uppgradera gamla dörrar, fönster, stommar och annat byggmaterial kan inte alltid förutspås. Kvalitetskraven är också en fråga som är knepig att ta ställning till. Här gäller det, menar Ivana Kildsgaard, att våga ha ett öppet sinne. Rummet vi sitter i innehåller flera återbrukade beståndsdelar efter en renovering av kontoret. När Tengbom gick igenom glaspartierna varierade kvaliteten vad gäller ljud och ljus.
– Vi diskuterade vad som var viktigast och insåg att glaset kunde användas ändå. Vi möter liknande situationer med kunder och i dialogen med dem kommer det ibland fram att man kan vara villig att ändra vissa krav. Om vi arbetar med grundtanken att bevara så mycket som möjligt kan vi också våga ompröva beslut och kompromissa.
Här kommer digitaliseringen in som ett centralt verktyg och som måste vässas ytterligare för att vi ska kunna ställa krav även på framtidens återbruk.
– Just nu bygger vi linjärt men om byggnader ska vara demonterbara och återanvändbara längre fram måste vi se till att det finns information lättillgängligt om materialet.
Foto: Jenny Öhman
Fokus på helheten
Cirkulärt byggande måste ta större plats, det är det ingen tvekan om. Samtidigt är det extremt viktigt, lyfter Ivana Kildsgaard fram, att inte tappa helhetsperspektivet.
– Jag tror det är det som är den stora knäckfrågan för att vi ska klara klimatutmaningen. Vi måste skapa fysiska miljöer där människor trivs och mår bra, och då är hälsoperspektivet likaväl som miljö- och estetikaspekterna otroligt viktiga.
För att lyckas med det krävs andra specialister och kompetenser samtidigt som arkitekten ansvarar för att hålla ihop allt. I denna tid av klimatförändringar tror hon också att arkitektens roll kommer att förändras. Komplexiteten i projekten ställer allt högre krav på yrkesgruppen men framför allt utgör den en viktig kraft för att säkerställa ett långsiktigt byggande.
– Arkitekter idag måste lösa många behov och får mindre tid över till själva gestaltningen. Men om det är någon gång det är extremt viktigt att satsa på god arkitektur och estetik så är det nu. Allt vi bygger nu måste vara på spjutspetsnivå. Annars finns det en risk att byggnaden inte blir funktionell, att de boende inte trivs och att fastigheten inte älskas. Det har vi inte råd med.
Ta ansvar
I pressmeddelandet där Ivana Kildsgaards nya roll på Tengbom utannonserades beskrevs hon som en driven innovativ doer. Hon skrattar till när jag frågar om hon känner igen sig i beskrivningen, och håller med om att hon är en person som gärna vill få saker gjorda. Att det inte bara sätts upp mål och visioner utan att det också sker i praktiken. Emellanåt kan det vara en prövning att arbeta i en tidvis långsam och konservativ bransch – samtidigt som läget för klimatet blir mer akut.
– Jag tycker verkligen att vi kan och borde göra mycket mer utifrån den teknik som finns idag. Det är fullt genomförbart och kommer inte kosta mycket mer.
Hon beskriver sig själv också som en utåtriktad person som kan vara enkel att läsa av.
– Man ser nog på mig när jag får mycket energi av något, eller när jag blir lite frustrerad. För mig handlar det mycket om att engagera andra, att alla tror på att vi kan göra det tillsammans, och göra det vi pratar om genomförbart.
Kärnan i hennes drivkraft är ”att göra gott”, säger hon. Åren i byggbranschen och den samlade kunskapen från arbetet med forskning och utveckling har underbyggt medvetenheten om att stora förändringar krävs.
– Hela branschens intensiva arbete de senaste åren med certifieringssystem, krav på LCA och beräkningar har hjälpt oss att få mer kunskap. Och idag finns tillräckligt med information för att ta medvetna beslut. Vi kan inte vänta på att alla andra tar ansvaret att ställa om. Varje företag måste se till sin egen verksamhet och ställa sig frågan vad de kan göra för att bidra.
Trots medvetenheten finns många utmaningar och att få igenom förändringar i varje projekt är tufft. Man stöter fortfarande på motstånd, säger hon, och det kan vara svårt att ta sig förbi såväl vana som rädsla, och hitta nya argument för ens idéer.
– Jag tror att det är bra att vara lite hårdhudad, med tanke på hur ofta det ändå blir ett nej och inte låta det påverka en. Då ligger utmaningen i att hålla energin uppe och hitta källan till den där ursprungliga drivkraften.
Foto: Jenny Öhman
Fakta Ivana Kildsgaard
Bor: i Hammarby Sjöstad
Familj: Man och två barn
Utbildning: Studerade till arkitekt på universitet i Belgrad, civilingenjörsexamen inom miljö och hållbarhet från KTH.
Karriär: Arbetade som arkitekt i Belgrad i flera år innan jag flyttade till Sverige. Jobbade som projektledare och forskare under åtta år på IVL Svenska Miljöinstitutet. Har även föreläst inom miljö- och hållbarhetsfrågor. Hållbarhetschef på LINK Arkitektur i drygt fyra år och sedan 2018 hållbarhetschef på Tengbom. Initiativtagare och ordförande för 100-gruppen
Favoritmusik: beroende på humören, sjunger mest till ´80tals rock, dansar till pop och slappnar av med jazz/lounge/soft rock
Senast sedda film eller serie: Back to the Future, med familjen under lördagshemmabio
Gör helst en söndag: Seglar med familjen
Förebild: Ellen MacArthur, för sin stora drivkraft och engagemang i omställningen till en cirkulär ekonomi. Hennes världsrekord i ensamsegling jorden runt är beundransvärt
