Med digitaliseringens hjälp kan smarta städer vara ett viktigt verktyg för att underlätta för invånarnas vardagsliv och leva mer hållbart. PE har i en ny rapport undersökt utvecklingen i Sveriges största städer. Överlag tycker många att trafiken är smart i staden de bor i. Däremot upplever många att det är svårt att påverka utvecklingen av sina städer.
I teknik- och arkitektkoncernen PEs senaste rapport Samhällsbarometern har svenskarna, utifrån ett antal kriterier, fått bedöma hur smarta deras städer är inom samhälle, boende, näringsliv och trafik. Drygt hälften av de kriterier som undersöktes anses som smarta, medan en dryg femtedel upplevs som bristfälliga.
– Sverige ligger på många sätt i framkant i utvecklingen av smarta städer, vilket höjer svenskarnas förväntningar. Där har vi som samhällsbyggare ett stort ansvar i att möta invånarnas krav och behov. Genom att integrera innovation och digitalisering i stadsplaneringen och i utformningen av våra samhällen kan vi underlätta för svenskarna att leva och bo mer hållbart samtidigt som vi formar samhällen som förenklar deras tillvaro, säger Nicke Rydgren, affärschef på PE.
En smart stad är enligt PE en hållbar stad, både socialt och ekologiskt, där digitalisering och innovationer genomsyrar alla delar. I en smart stad används digitalisering, innovationer och data för att förenkla livsmiljön för, och samverka med, invånarna likväl som näringsliv och förvaltning. En smart stad satsar också på miljö- och klimatteknik för att göra samhället mer socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart.
Smart näringsliv
Enligt rapporten är det Linköping, Malmö och Lund som är Sveriges tre smartaste städer. Linköping har en genomsnittlig smarthet på 62 procent och hamnar i topp på listan tack vare stadens smarta näringsliv. Hela 72 procent av Linköpingsborna anser att staden har ett smart näringsliv, bland annat med ett brett affärs- och nöjesutbud och flera kunskapskluster. Näringslivet är det område som får högst betyg av svenska folket i Samhällsbarometerns index. Där är 55 procent av svenskarna i genomsnitt positiva. Linköping får också högt betyg vad gäller stadens renhållning och sophantering.
På andra plats i rankingen kommer Malmö, också med 62 procent medan tredjeplatsen intas av Lund på 60 procent. I Malmö tycker exempelvis en stor del av invånarna att det finns gott om parker och grönområden i staden, att staden har en mycket bra struktur för källsortering och att det är smidigt att byta mellan olika transportmedel i staden. När det kommer till pendlingsmöjligheter hamnar Malmö i topp. Hela 82 procent upplever att pendlingsmöjligheterna är goda. En annan viktig aspekt av den smarta staden är social hållbarhet. Samhällsbarometern visar att Lund, Linköping och Umeå är de städer som upplevs vara tryggast. I Lund uppger hela 73 procent av invånarna att de känner sig trygga.
Enkelt att ta sig fram med cykel
Sett till hela Sverige får trafiken högt betyg i Samhällsbarometern. 56 procent av svenskarna upplever att trafiken är smart i staden de bor i. Till exempel anser 71 procent
av svenskarna att det är lätt att ta sig fram med cykel eller till fots och 65 procent upplever att det finns goda möjligheter att betala parkeringsbiljetter digitalt.
– Människornas behov måste alltid stå i centrum av teknikutvecklingen i smarta städer. Omständigheter som ökar trivseln och rörligheten i städerna skapar värdefulla effekter, såsom
trygghet och samhörighet. Dessa faktorer är väldigt viktiga för den sociala hållbarheten och för att en stad ska anses som smart fullt ut, säger Nicke Rydgren.
Dock finns det utrymme för utveckling hos samtliga städer. Exempelvis måste man bli bättre på att kommunicera ut framtidsvisionerna inom trafiken för invånarna. Endast 17 procent av svenskarna tycker att det finns en tydlig vision för hur trafiken i städerna ska utvecklas i framtiden.
Boendeutbud en viktig fråga
Bostadsplanering är en viktig fråga i den smarta staden. I Samhällsbarometern svarar sex av tio svenskar att det är viktigt att det finns ett stort utbud av olika typer av bostäder. Sämst ser
det ut i Göteborg. Där tycker endast 17 procent att det finns ett brett utbud av olika boendeformer samtidigt som det är den viktigaste prioriteringen bland göteborgarna. I Samhällsbarometern uppger 15 procent av svenskarna att det är viktigt med solceller på stadens tak och fasader. Men endast sju procent upplever att det är något som finns i dagsläget, vilket visar att det finns en efterfrågan på solceller, men att det inte upplevs varken som utbrett eller prioriterat i städerna, konstateras det i rapporten.
Svårt att påverka
Det som drar ned svenskarnas totala betyg över hur smarta deras städer upplevs är framförallt de frågor som berör samhället. Bland annat är det tydligt att många upplever att det är svårt att påverka utvecklingen av sina städer. Fem procent av svenskarna upplever att de kan påverka hur städerna utformas. Möjligheten att påverka upplevs som lägst i Gävle, där endast tre procent av invånarna anser att de har inflytande. Högst är siffran i Södertälje. Där upplever 14 procent av invånarna att de kan påverka stadens utformning.
– De städer som toppar Samhällsbarometerns index är de städer som lyckats omsätta mål och visioner om en smart stad i praktisk handling utifrån invånarnas behov och prioriteringar. Glömmer
man bort människans roll i den smarta staden är det tveksamt om staden kan bedömas som smart fullt ut, säger Malin Granath, en av rapportens experter och Universitetslektor i informatik
vid Linköpings universitet, specialiserad på frågor rörande digitalisering och smarta städer.
– Deltagande utgör en viktig aspekt i smarta städer. Det handlar om att förankra beslut och göra medborgare delaktiga i utvecklingen av staden. Möjligheten att påverka lyfts här som
prioriterad av invånarna men ytterst få upplever att de faktiskt kan vara med och påverka stadens utformning. Här har landets städer fortsatta utmaningar att jobba med.
