Puts och murbruk till byggnader framställdes under århundraden i Sverige men kunskapen om materialen gick förlorad i samband med industrialiseringen. Nu har forskare vid Göteborgs universitet lyckats återskapa murbruket så som det tillverkades förr i tiden för att använda till restaureringen av kulturbyggnader.
Jonny Eriksson, universitetslektor vid institutionen för kulturvård på Göteborgs universitet, har studerat användbarheten av bruk blandad med de traditionella proportionerna som användes fram till och med 1800-talet. Studierna har genomförts vid en restaurering av putsen på en medeltida kyrka i Tanums kommun i norra Bohuslän. Det visade sig vara möjligt att framställa äldre tiders murbruk och att använda det i praktiken.
Nysläckt kalk
En förutsättning för dessa bindemedelrika bruk är att murbruket blandats på nysläckt kalk, det vill säga kalk som just har släckts med vatten. Jonny Erikssons avhandling visar att äldre hantverksmässigt och bindemedelrikt bruk är möjligt att framställa även idag men också att bruket kan användas till puts utan att oacceptabla krympsprickor eller kalkskott uppstår.
– Våra erfarenheter av att använda dessa gammaldags bruk i olika byggprojekt, pekar på att bruket har en god beständighet. Men förutsättningen är att kalken används nysläckt och inte lagras efter att den släckts, och inte heller bearbetas för att exempelvis förpackas på hink eller fat för senare användning, säger Jonny Eriksson.
Läs mer: Stora brister i hanteringen av kulturvärden under renoveringsprocessen
Under 1900-talet förändrades innehållet i mur och putsbruk för att anpassas till såväl nya byggnadsmaterial som industriella metoder. Därmed gick också kunskapen om dessa metoder och material förlorad. Men den äldre typen av murbruk och tillvägagångssätten är av stor vikt för att kunna reparera och vårda de kulturhistoriskt värdefulla byggnader som finns i landet. Kunskapsbristen uppmärksammades först under sextiotalets slut i samband med att de nya bruken gav skador på kulturbyggnader.
– För att långsiktigt och hållbart underhålla kulturbyggnader behöver kunskap som gått förlorad återtas. Och det krävs professionsöverskridande samarbeten mellan hantverkare och till exempel arkitekter, ingenjörer och antikvarier. Fler hantverkare behöver också utbildas inom forskning om byggnadsvård, säger Jonny Eriksson.
Foto: Göteborgs universitet
