Byggbranschen har en stor påverkan på Sveriges totala växthusgasutsläpp. För att nå landets mål om en halvering av utsläppen till år 2030 måste frågan om energieffektivisering lyftas upp mer aktivt. ” Det är dags att ställa sig frågan om vi verkligen har råd med tidsspill” – säger Stefan Rundéus, VD för CEBON Group.
Hela 22 procent av Sveriges växthusgasutsläpp kommer från bygg- och anläggningssektorn. Prognosen från Boverket för 2025 visar på en ökning i bostadsbyggandet med cirka 32 000 bostäder, varav 30 000 genom nybyggnad. En siffra som kan antas leda till en positiv utveckling för den svenska ekonomin. Frågan är bara vad det innebär för vår miljö?
”Under 2018 har det tagits fram en färdplan för fossilfri konkurrenskraft inom bygg- och anläggningssektorn. Sex år senare har flera viktiga steg tagits enligt de åtgärder som planerades in. Men vi ser också att det krävs större satsningar på vissa områden för att nå Sveriges mål om en halvering av utsläppen till år 2030. Att energieffektivisera byggarbetsplatser är just en sådan satsning som måste tas på allvar”, förklarar Stefan Rundéus, VD för företagsgruppen CEBON Group.
Agera idag men på ett hållbart sätt
Idag väljer stora byggaktörer eldrivna arbetsfordon för att minska sina utsläpp. Men många arbetsplatser har en begränsad kapacitet i elnätet, vilket skapar onödiga kostnader och tidsspill för arbetarna. Denna utmaning har lett till att flera arbetsplatser utrustas med dieselgeneratorer som fungerar som en tillfällig reservkraft. Men frågan är hur pass miljövänlig en dieselgenerator är. För en fortsatt utsläppsminskning krävs andra alternativ som både är ekonomiskt hållbara och som bidrar till en positiv miljöutveckling.
”En ganska självklar och enkel lösning på problemet är batterilagring. Genom att investera i detta robusta system kan byggverksamheten minska sina utsläpp och vara mer oberoende av marknadens elpriser. För att få igenom förändringen bör man agera redan idag men göra det hållbart och långsiktigt. Ett mindre, modulärt batterisystem fungerar som reservkraft när inget annat finns och används när behovet är som störst”, fortsätter Stefan.
Avbrottsfri energitillförsel hamnar i skymundan
I år förväntas den installerade effekten i svenska batterilager öka från 560 MW till 2200 MW. Trots denna alltjämt växande trend med energilager i form av batterier är det få byggbolag som satsar på batterilösningen. I dagsläget pratas det mycket om att stabilisera elnätet och kapa effekttoppar men det som spelar minst lika mycket roll är att batterier bidrar till avbrottsfri energitillförsel på de mest sårbara platserna i samhället.
”Det är nog fler som kan föreställa sig ett scenario där en del av arbetsmomenten får stå på paus på grund av ett oönskat strömavbrott. Men vad händer om hela byggarbetsplatsen blivit drabbad? Eller om det skulle hända under kritiska förhållanden, så som arbete i en lyftkran? Tiden är dyrbar, speciellt i byggbranschen, så då är det dags att ställa sig frågan om vi verkligen har råd med tidsspill”, avslutar Stefan Rundéus.
Energieffektivisering av byggarbetsplatser – våra förslag
Skapa kunskapskluster med flera aktörer som gemensamt driver frågan om energilagring. Mer information och djupare insikter behövs för att påskynda den gröna omställningen. Koppla bolagens miljöpolicy till de åtgärder som kan vidtas redan idag.
Skapa förutsättningar för långsiktig planering men börja agera nu. I dagsläget är batterier en kostnadseffektiv investering som är möjlig att skala upp beroende på behovet. Det går alltså att justera effekten både uppåt och nedåt under dygnets alla timmar, utan att behöva ersätta systemet helt för att uppnå högre effekt.
Undersök möjligheten med ett ekosystem som bygger på hyr- och korttidsbehov, så kallad ”sharing economy”. Sänk tröskeln till större investeringar genom att exempelvis hyra ut ett batterisystem till andra företag vid behov.
Öppenhet om bästa praxis. Det finns för lite information om befintliga projekt som kunde inspirera fler aktörer till att investera i batterilager. Flera lyckade referensprojekt kan bidra till en större utveckling för det som görs redan i nuläget. Varje referens spelar roll på den gemensamma resan mot en mer hållbar framtid!
