En digitaliserad planprocess – snabbare eller sämre?

Paneldeltagare från Make some Space

En digitaliserad planprocess – snabbare eller sämre?

ANNONS
[aas_zone zone_id="20304"]

Annons
[aas_zone zone_id="10948"]
Annons

De flesta av Sveriges kommuner har ett underskott på bostäder och segdragna processer kring detaljplaner. Kan digitala verktyg snabba på processen utan att göra den sämre? Hur behåller vi det demokratiska inflytandet? Och varför går det så mycket snabbare i Norge? 

Enligt en färsk undersökning från Spacemaker, ett Autodeskföretag, uppger endast 26 procent – bara lite drygt en fjärdedel – av svenska kommuner att de delar med sig av data som är relevant för stadsplanering, såsom GIS-, BIM-, byggnads-, klimat/väder- och geodata, för att effektivisera sina processer. Hela 60 procent uppger att de inte har verktyg för att utvärdera arkitekternas arbete digitalt. Nästan hälften upplever en brist på digital kompetens för att utveckla sitt arbete och sina processer.
Det verkar med andra ord finnas ett digitalt underskott i svenska kommuner. Men är det ens ett problem? Ja, i alla fall enligt de tre paneldeltagarna på Spacemakers event Make Some Space i Stockholm. En dag där bransch och experter samlades för att diskutera utvecklingen av våra städer, digitalisering och hållbarhet

– Digitalisering ger oss en möjlighet att “veta vad vi vet”. Ju mer vi digitaliserar, desto mer lärdom tar vi med oss in i nästa projekt. Vi blir bättre på att ta reda på alla goda exempel, sade till exempel Adam Sjödin, stadsplanerare och digital strateg på Sweco Architects.

Smartare processer och tidigare delning av data

Esbjörn Kjell, arkitekt och landskapsarkitekt på Dark Arkitekter i Oslo, menade att visst, digitalisering är bra, men den får inte stå i vägen för vad som verkligen är viktigt, nämligen bättre resultat. Eller som han uttryckte det:

– Jag skulle vilja säga att jag vill ha smartare processer – inte snabbare.

En annan viktig aspekt är delningen av data. Den tenderar att fastna hos de olika aktörerna, trots att den skulle underlätta och förbättra arbetet. Erik Telldén, strateg och stadsplanerare på Norrköping Kommun höll med. — “Sharing is caring” gäller även i stadsbyggnads-världen och data är nyckeln till bra stadsplanering.

Adam Sjödin från Sweco fyllde på.
– Det har funnits en tendens att slänga ned allt i arkiven, vilket gör att det blir mycket dubbelarbete när du ska flytta information från en aktör till en annan. Det här kan vara nog så svårt även med digitala verktyg. Vissa digitala arkiv är ju nästan 30 år gamla och ibland kan vi inte ens öppna de filerna. Det är något vi måste tänka på nu: att arkivmaterialet ska kunna användas även i framtiden sade Adam Sjölin, och fortsatte:

– Ofta upptäcker man alldeles för sent i processen att det saknas data av olika slag. Det är viktigt att poängtera att all data måste in i processen så tidigt som möjligt.

Digital demokratisering

Digitaliseringen är av godo inte bara för själva arbetsprocessen, som kan bli både smartare och mer effektiv. Det är även ett sätt att diskutera kommande byggnadsprojekt med medborgare.

– Digitaliseringen har gett oss en helt ny värld. Vi kan få mycket mer konstruktiv kritik och många fler relevanta argument i dialogen med medborgarna. Det är en möjlighet för fler att komma till tals – det blir inte bara den där personen som skriker högst på mötet, sade Erik Telldén, strateg och stadsplanerare på Norrköping Kommun.

– Jag vill ju ha en väl fungerande stad som människor trivs i. Digitaliseringen stödjer det arbetet, eftersom vi kan pröva olika scenarier digitalt som vi inte hade kunnat pröva annars. Vi använder till exempel Spacemaker för att få ut nyckeltal. Vilken samhällsservice krävs just där? På så sätt får vi fler och mer detaljerade siffror.

Finns det en övertro?

I alla lägen när många drar åt samma håll finns det anledning att stanna upp och ställa sig själv några kritiska frågor. Kanske har det aldrig varit så sant som i fallet digitalisering – är verkligen allt digitalt bra?

– Nja. Digitala verktyg ger ju ingenting om du inte har en robust organisation bakom. Det är viktigt att se de digitala verktygen som en komponent av många, sade Adam Sjölin.

Esbjörn Kjell från Norska Dark Arkitekter fyllde i:
– Och även om processen var bra på 70-talet, så ställs det helt andra krav nu.

Effektivare i Norge

Ja, Norge ja. Att grannlandet är bättre på att dela med sig av data var panelen rörande överens om. Processerna är också mer effektiva, överlag. Vad kan Sverige lära sig av det?

– Jag tror att Sverige går mot samma utveckling som i Norge, med fler privata byggherrar som driver projekt. Vi kan verkligen lära saker av Norge, inte minst är de mycket bättre på att dela information mellan sig, sade Erik Telldén och fick medhåll från panelens norske representant.

Sponsrat innehåll från Paroc
[aas_zone zone_id="20603"]
[aas_zone zone_id="20031"]

Relaterade artiklar

Lämna en kommentar


Regler för kommentarer på Hållbart Byggande

Vi ser gärna att du som läsare bidrar med synpunkter och tankar. Tänk dock på att hålla en god ton. Diskussioner och synpunkter välkomnas liksom kritik, däremot bör det handla om sakfrågan och inte om en person. Vi önskar en civiliserad ton i vårt kommentarsfält och alla påhopp, kränkningar, stötande språk eller uttryck tas bort.