Forskare vid Luleå tekniska universitet har tillsammans med IVL Svenska miljöinstitutet undersökt hur effektiv en dagvattenreningsanläggning är på att rena mikroplast från en av landets mest trafikerade bilvägar.
Vid foten av den högtrafikerade Sundsvallsbron har en dagvattenreningsanläggning byggts. Anläggningen består av flera delar: dels en försedimenteringskammare i kombination med oljeavskiljare, dels så kallade dagvattenbiofilter som har byggts med olika typer av utförande i syfte att möjliggöra forskning på vilken typ av biofilter som fungerar bäst. Biofilter är en växtbevuxen infiltrationsyta där dagvattnet infiltrerar och renas av filtermaterial, jorden och växterna. Det ena av de undersökta biofiltren i Sundsvall är byggt utan växtlighet för att kunna utvärdera växternas betydelse. Biofilter är en relativt ny reningsteknik, men allt fler sådana anläggningar har de senaste åren byggts runt om i Sverige.
Unik studie
Anläggningens effektivitet har undersökts genom en unik forskningsstudie. Hittills har endast två studier om mikroplastrening i dagvattenbiofilter utförts i världen, båda gäller rening av dagvatten från lågtrafikerade vägar, respektive parkeringsplatser. Studien vid Sundsvallsbron, som utförts inom forskningsprojekten DRIZZLE och GrönNano av forskare vid Luleå tekniska universitet i samarbete med IVL Svenska miljöinstitutet och MittSverige Vatten & Avfall, är världsunik, eftersom den undersöker avrinning från en högtrafikerad väg där till exempel mer däckpartiklar kan förväntas i avrinningen. Den är även unik genom att en försedimenteringskammares förmåga att rena mikroplast undersökts.
– Som väntat visar resultaten att försedimenteringskammaren hade begränsad förmåga att rena mikroplast. Däremot hade de båda undersökta typerna av biofilter god förmåga att rena mikroplast, säger Katharina Lange, doktorand inom VA-teknik vid Luleå tekniska universitet, som utfört studien under handledning av professor Maria Viklander och biträdande professor Godecke Blecken inom VA-teknik.
Den typ av biofilter som visade bäst förmåga att rena mikroplast var den som var beväxt. Biofilter med växtlighet anses generellt sett vara mer estetiskt tilltalande och kräver mindre underhåll än biofilter utan växter, eftersom de ofta drabbas i mindre grad av igensättning.
Källa: Luleå tekniska universitet