I hamnstäder runtom i världen bildas berg av övergivna lastcontainrar från fraktfartyg. Containrarna, som ofta blir liggande som monument över en ohållbar konsumtion utan kretsloppstänk, har fött idéer hos byggentreprenörer med hållbarhetsprofil, i både Sverige och Chile.
Varje dag strömmar fraktfartyg från hela världen in till den chilenska hamnstaden Valparaiso. När fartygen lämnar hamnen är det ofta utan last och kvar lämnas stora berg av överblivna lastcontainrar. Tjugofem stycken av dessa övergivna containrar har vinproducenten Grant Phelps och arkitekten Camilla Ulloa fraktat upp till området Cerro Mariposa utanför Valparaiso. Där har de byggt WineBox, ett hotell med ekoprofil och vinproduktion i källaren.
Foto: Alberto Olivares
Idén till WineBox fick Grant Phelps, som har bott och arbetat i Sydamerika de senaste 15 åren, när han besökte i sin gamla hemstad Christchurch i Nya Zeeland. Staden drabbades hårt av en jordbävning 2011 men man byggde snabbt upp både tillfälliga bostäder och ett nytt köpcentrum med hjälp av just lastcontainrar.
– Jag tänkte, hur kommer det sig att ingen har gjort någonting med containrar i Valparaiso? Staden har den största hamnen i Chile och är arkitektoniskt den mest eklektiska staden i Sydamerika, säger han.
Enligt honom är containrar mycket lämpliga att bygga hotell av i områden med jordbävningsrisk.
-De är utformade för att kunna ta en enorm mängd last och att klara tuffa förhållanden och stormar på havet. Så en jordbävning kommer de att hantera perfekt.
Historierna som följer med materialet
Grant Phelps och Camilla Ulloa började göra iordning marken i mars 2015 och har därefter arbetat hårt för att omvandla containrarna till ett hotell. För att välja ut bra containrar undersökte de sammanlagt 500 stycken som de sedan fraktade upp till Cerro Mariposa.
Camilla Ulloa och Grant Phelps Foto: Macarena Alvarez
På grund av brist på byggarbetare med vana att arbeta med containrar fick de bilda ett eget byggbolag och flera av konstruktionslösningarna har fått växa fram efterhand som de byggt. Hotellets stomme består till 75 procent av containrar och till 25 procent av betong. Isoleringen är gjord av tidningspapper som brandsäkrats, och sammanlagt har 3 000 lastpallar i trä använts till inredningen. För att inspirera sina besökare till återanvändning har de även tillverkat soffor av gamla badkar och gjort mattor av kasserade bildäck.
Foto: Amy Russell
Foto: Federico Cairoli
Med återanvänt material följer även unika historier och berättelser. Med hjälp av lastcontainrarnas serienummer har Grant Phelps tagit reda på vilka resor som de har varit med på och vilka slags händelser som har loggats under dessa resor. Det har visat sig att containrarna som valdes ut till WineBox har varit med om alltifrån orm-och spindelinvasioner till frakt av den första generationens iPhones och whisky till Obamas presidentinvigning.
Snabbt men samtidigt hållbart
De flesta lastcontainrar tillverkas i och exporteras idag från Kina vilket bidrar till berg av övergivna kinesiska containrar på många platser runt om i världen.
-Det står idag 1 600 överblivna containrar i Göteborgs hamn. Det beror på att det är billigare att köpa nya containrar från Kina än att skicka tillbaka dem tomma, eftersom exporten i många fall endast går åt ett håll, från Kina till Europa, berättar byggkonstruktören Anders Olson.
Han möter upp ovanpå köpcentrat Nordstans parkeringshus i Göteborg tillsammans med arkitekten Christina Östergren för att demonstrera ett modulhus som är byggt av återanvända lastcontainrar. Containerbostäderna har finansierats av Boverket och man har fått tillfälligt bygglov för att visa upp två demonstrationsbostäder för branschfolk.
Anders Olson och Christina Östergren
Foto: Jennie Krook
Containerbostäderna är byggda av företaget Ecovative Solutions som startades av Anders Olson och Mattias Strandlind för att skapa återvinningsbara och innovativa lösningar för byggbranschen. Anders Olson, som har mer än 30 års erfarenhet som byggkonstruktör, berättar att det inte är helt lätt att få in nytt material och ny teknologi i byggbranschen. Tillsammans med Christina Östergren, som ritat modulhuset, kallat eCon, vill han nu försöka introducera en del nya lösningar, som exempelvis fasadpaneler med isolering från återvunna kylskåp, och “få något att hända”.
– Vi vill både öka användningen av återvunnet material och möjliggöra en snabb utbyggnad av bostäder, säger Christina Östergren. Många aktörer hon pratade med om eCon ville till exempel välja bort hållbarhetsaspekterna eftersom det skulle byggas med tillfälliga bygglov.
-Man hänvisade till att det inte var permanent, utan bara tillfälligt, bara 15 år. Som om det inte är de 15 viktigaste åren i människans historia som vi har framför oss.
Modulhuset är inte ett helt nytt koncept. Från början ritades det av Christina Östergren för ett välgörenhetsprojekt som var tänkt att främst erbjuda tak över huvudet, skola och sjukvård till behövande barn i Manila i Filippinerna. Efter ett tag började hon fråga sig om inte detta även vore en bra kommersiell lösning för den svenska marknaden. Och när hon träffade Anders Olson och Mattias Strandlind på en nätverksträff påbörjades ett samarbete för att ta fram ett modulhus som var anpassat för svenska förhållanden.
Bostäderna, en etta och en trerummare, består av två sammansatta containrar och kan användas som tillfälliga bostäder för exempelvis studenter.
Foto: Jennie Krook
Den pågående utställningen på Nordstans tak sker i samverkan med 35 andra bolag som alla på något sätt bidragit med material eller tekniska lösningar till husen. Både Anders Olson och Christina Östergren poängterar vikten av just samverkan mellan olika aktörer för att öka hållbarhetstänket inom byggbranschen och att ”innovationer föds i brytpunkten mellan olika kulturer.” Brytpunkter som kan uppstå både när nyzeeländska vinproducenter tar med sig idéer från sin hemstad till Chile eller när arkitekter och byggentreprenörer med olika idéer och erfarenheter möts på en nätverksträff i Göteborg.
Fakta eCon
Containerbostäderna isoleras med återvunnen polyuretanisoleringisolering från kasserade kylskåp och kläs sedan med påhängbara fasadelement av träull som täcks av kerambetong. Träullen används även till undertaken inomhus och istället för gipsskivor används magnesiumskivor. Som inredningsmaterial har bomullen ratats till förmån för det mer miljövänliga materialet jute.
Varje enhet är självförsörjande vad gäller ventilation och varmvatten och behöver endast kopplas till kallvatten, avlopp och el.
