Byggsektorn sticker ut i Institutet Mot Mutors (IMM) senaste rapport om rättsfall om mutbrott där sektorn står för en dryg tredjedel av målen. Med branschens stora byggprojekt finns en ökad risk för korruption, menar organisationen.
Institutet Mot Mutor (IMM) är en ideell näringslivsorganisation vars uppgift är att verka för god sed för beslutspåverkan inom näringslivet liksom samhället i övrigt och att söka motverka användningen av mutor. Sedan 2017 sammanställer IMM rättsfall om mutbrott för att ge en bild av svenska mutbrottsdomar.
Rapporten Mutbrott i Sverige 2018 visar att det under året meddelades 21 fällande domar avseende mutbrott. Även om det är färre domar än året innan åtalades nästan lika många personer och dubbelt så många för grovt mutbrott.
En tredjedel av målen inom bygg
Bland de elva sektorer där mutbrottsdomar meddelats 2018 sticker bygg och anläggning ut. Med sina åtta mål står sektorn för 36% av målen.
– Att bygg och anläggning sticker ut i statistiken betyder nödvändigtvis inte att det sker fler mutbrott i just den sektorn, utan kan snarare vara en indikator på att man i sektorn har en ökad medvetenhet och benägenhet att anmäla misstänkta oegentligheter. Det sker också mycket positiva antikorruptions-initiativ i sektorn. Samtidigt är bygg- och anläggningsbranschen särskilt riskutsatt ur korruptionshänseende, bland annat mot bakgrund av de stora projekt som genomförs i sektorn och som omsätter mycket pengar samt de många gränsytorna mot offentlig sektor, säger IMM:s generalsekreterare Natali Phalén.
Rapporten ger också en bild över den typiske mutbrottslingen.
– Den typiske mutbrottslingen 2018 var en 50-årig man inom privat sektor. De vanligaste mutorna utgjordes av pengar, följt av nöjesresor, sakgåvor och rabatter samt renoveringar, säger Natali Phalén.
Varannan tror på korruption i byggbranschen
I början av året presenterade Konkurrensverket undersökning som visar på sviktande förtroende för byggbranschen. Konkurrensverket har ställt ett antal frågor till företag i anläggningsbranschen, men även krossverksamhet, byggkonsulttjänster och byggnadsmaterial, rörande upplevelsen av korruption och karteller. Av samtliga 1.206 respondenter i undersökningen tror 49 % att karteller förekommer. Konkurrensverkets undersökning visar också att företag har en ”tydlig brist på förtroende för myndigheter” och deras förmåga att bekämpa korruption. Bara 11 % känner dessutom till att man kan få eftergift från böter och näringsförbud om man är först att anmäla en kartell.
– Det är mycket allvarligt att företagen inte känner förtroende för myndigheternas förmåga att bekämpa korruption. Nu krävs att Konkurrensverket och andra myndigheter agerar på ett sådant sätt att förtroende stärks, säger Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Sveriges Byggindustrier.
