Den svenska byggsektorn står inför en stor utmaning när det gäller hållbarhet. År 2020 genererade sektorn hela 14,2 miljoner ton avfall, vilket utgör cirka 40 procent av allt avfall i Sverige, exklusive gruvavfall.
Denna enorma avfallsmängd har en allvarlig inverkan på miljön, men den goda nyheten är att mycket av detta material faktiskt kan återanvändas. Genom att satsa på återbruk och cirkulärt byggande kan vi inte bara minska mängden avfall, utan också avsevärt reducera byggsektorns klimatpåverkan.
Återbrukets potential i byggsektorn
Att återanvända byggmaterial handlar om att bevara den energi och de naturresurser som investerats i tillverkningen. En byggnad som har stått länge har betalat av en stor del av sin “klimatskuld” och ju mer flexibel den är, desto längre kan den användas till olika ändamål. På så sätt blir den hållbar på riktigt. Enligt Europeiska Miljöbyråns (EEA) livscykelanalyser kan vi minska klimatpåverkan från byggsektorn med upp till 61 procent genom att tillämpa cirkulära principer. Detta är en möjlighet vi inte har råd att förbise.
Intresset för återbruk av byggprodukter ökar, men verkligheten visar att det fortfarande sker i begränsad omfattning. Många byggnadsdelar, särskilt de som är tillverkade av beständiga material som mineraler, har en stor potential för återbruk. Dessa material behåller sina kvaliteter över tid och kan användas igen i nya projekt. Trots detta följs återbruk inte upp tillräckligt på nationell eller bolagsnivå, vilket innebär att vi saknar en fullständig bild av vad som återbrukas och i vilken omfattning.
Hinder och möjligheter
För att uppnå en mer cirkulär byggsektor krävs inte bara ett större utbud av återbrukade material, utan också bättre kunskap, nya affärsmodeller och utvecklade system för provning och garantier. I dagsläget är återbruk mer vanligt vid ombyggnad än vid nybyggnad, vilket delvis beror på att det är enklare att återanvända material när man redan har en existerande struktur att bygga vidare på.
Det finns särskilda utmaningar när det gäller återbruk av bärverksdelar och underbyggnader, såsom grundkonstruktioner. Trots att det finns stora klimatvinster att hämta genom återbruk av dessa delar är det fortfarande ovanligt. Korrekt skyddat trä och stål har i regel inte en försämrad livslängd över tid och skyddet kan förnyas för att förlänga deras användbarhet. Däremot måste betong, på grund av sin aktiva kemi som påverkar livslängden, noggrant bedömas innan återbruk kan ske.
Framtiden för återbruk
För att underlätta återbruk i större skala behöver vi anpassa planbestämmelser och bygga system som stöder användningen av återbrukat material. Genom att fokusera på byggnadens karaktär, värden och egenskaper snarare än specifika material, kan vi ge byggherrar frihet att välja återbrukade material som uppfyller de önskade kraven.
Sveriges klimatmål är att uppnå netto noll utsläpp av växthusgaser till 2045. För att nå detta mål behöver vi öka koldioxidupptaget och minska utsläppen. Här kan innovationer som markskruvar spela en viktig roll. Markskruvar, tillverkade av galvaniserat stål, har visat sig minska koldioxidutsläppen med upp till 60 procent jämfört med traditionella betongfundament. Med en livslängd på över 100 år i marken, erbjuder de en hållbar lösning för bygg- och fastighetsbranschen.
Byggsektorn står inför en omvälvande förändring mot mer hållbara metoder och återbruk är en nyckelkomponent i denna övergång. Genom att satsa på cirkulära principer kan vi minska avfallet, bevara värdefulla resurser och avsevärt minska klimatpåverkan. Med rätt policyer, innovationer och ett större engagemang från alla aktörer i byggbranschen kan vi tillsammans skapa en mer hållbar framtid.
