Det kommer allt fler guider om återbruk av byggmaterial. Nyast i raden är Mareld landskapsarkitekters skrift Återbrukshandboken – där landskapsarkitekturens möjligheter inom området utforskas.
Det började med att Mareld landskapsarkitekter hade olika fokusgrupper på kontoret för att utvecklas inom hållbarhet och sina olika intresseområden. En grupp fokuserade på återbruk och cirkulärt byggande.
– I vår grupp jobbade vi med omvärldsbevakning, kontakter och med att tänka kring hur vi jobbade med återbruk och hur vi som företag kunde utvecklas. Vi höll också i ett öppet seminarium där vi tillsammans med inbjudna föreläste om och diskuterade återbruk, säger Laura-Kristine Bergman, landskapsarkitekt på Mareld.
Efter att fokusåret var slut ville gruppen hitta sätt för att stärka återbruksarbetet på sitt eget kontor. Det ledde till tankar om att samla ihop kunskapen på något sätt.
– Först tänkte vi på att göra någon sorts arbetsmallar, men sedan när vi börjat samla ihop texter ville vi dela med oss av vår kunskap och arbetsmetoder till fler och det blev en bok. Det har varit viktigt för oss att dela med oss kring hållbarhetsarbete. Hela byggbranschen behöver ställas om och då är det viktigt att ha ”open source” så vi kan lära och inspireras av varandra, säger Laura-Kristine Bergman.
Nedfallna träd blir lekutrustning
”Återbrukshandboken” kommer att finnas att ladda ner gratis på Mareld arkitekters hemsida. Den innehåller bakgrund och praktisk information om återbruk inom landskapsarkitektur och ett antal referensprojekt. I Hoppet – Göteborgs fossilfria förskola – återbrukades lekutrustning och bänkar från Göteborgs stad, annan lekutrustning byggdes av nedfallna träd, sprängsten blev till murar och defekt betongmarksten togs tillvara. I saluhallen Briggen- ett annat projekt där Mareld varit med återbrukades granitrännor och ekträ från Göteborgs stads lager. Ekträt blev till bänkar, lyktstolpar och lekträd.
– Just nu håller vi på med projektet Färjenäsparken, där vi bland annat kommer återbruka element från färjeläget som är en historisk lämning i parken. Större flyttade träd är redan planterade i parken och återbrukad sten från Göteborgs stads stenlager kommer användas, säger Laura-Kristine Bergman.
För landskapsarkitekter kan återbruksbegreppet med fördel användas i en bredare mening, där även återbruk av platsens struktur och landskapets specifika värden inkluderas. För de företag som vill börja tänka mer i återbruksbanor rekommenderar Mareld arkitekter att man börjar med att studera och inventera projektplatsen, vad som finns där och vad det går att jobba kreativt med.
Återbruk har många värden
– Det är viktigt att våga ta upp frågan med beställaren och kolla upp deras mål inom klimatsmart byggande, cirkulärt byggande, så ni hittar ett bra samarbete kring hur ni kan jobba, säger Laura-Kristine Bergman.
Det finns estetiska och historiska värden med att jobba med återbruk liksom ekologiska. Platsens historiska lager kan bevaras och lyftas samtidigt som man tar ansvar för en hållbar framtid genom att minska klimatavtrycket, menar hon. Att jobba med återbruk är dessutom roligt, roligare än vad man kan tro, tycker hon.
– Det är lätt att tänka att man blir begränsad av att ha mindre material, men jag känner lite tvärtom att det tvingar en att vara kreativ och tänka i nya tankebanor. Om man lyckas jobba med och bevara delar av landskap, eller återbruka vissa saker går det att lägga mer ekonomi på sådant som är detaljritat för platsen och material med längre livslängd som åldras vackert, säger Laura-Kristine Bergman.
