I november tas Gasums nya biogasanläggning i Borlänge i drift. Den kommer att producera 120 GWh flytande biogas (LBG) per år. FVB har bidragit med tekniskt projektstöd och även tagit fram klassningsunderlag och insatsplaner för anläggningen.
– Det ligger i vår strategi att satsa på större anläggningar för att få ut mycket mer biogas på den svenska marknaden. Vår anläggning i Götene är klar och näst på tur står anläggningen i Borlänge, säger Andreas Johansson, projektledare på Gasum.
Borlängeprojektet startades av lokala jordbrukare som ville satsa på en gemensam biogasanläggning.
– Sedan vi tog över projektet har vi, tillsammans med dem, skalat upp anläggningen. Det är samma jordbrukare som var med initialt och som kommer att leverera gödsel till oss. Dessutom samarbetar vi med Borlänge Energi för att ta hand om deras matavfall. De bearbetar matavfallet och vi får slurry från dem, säger Andreas Johansson.
FVB samordnade tekniken
Sedan projektets början har FVB deltagit med cirka åtta konsulter från kontoren i Västerås och Linköping. Dessa konsulter har haft ansvaret som teknisk koordinator, vilket inkluderar samordning av olika discipliner, utvärdering av leverantörens utrustningsval samt ledning av designarbetet. FVB har också upprättat klassningsunderlag, skapat insatsplaner för anläggningen och tillhandahållit teknisk support.
Klassningen utgör en väsentlig komponent i säkerhetsarbetet. Den part som bygger en anläggning för brandfarliga material måste identifiera områden där det föreligger risk för explosiv gasblandning. Detta anges i klassningsplaner, som klargör i vilka zoner utrustning som kan orsaka gnistor inte får placeras.
– I en biogasanläggning finns flera potentiella utsläppspunkter för gas. Därför måste man visa var de områdena finns, så att ingen tar in något som kan orsaka en gnista och starta en brand, säger Peter Johansson, ansvarig för energigas på FVB.
Klassningen baseras på riskutredningar, som i det här fallet är gjorda av Gasum.
– En del i vårt arbete har varit att utvärdera Gasums riskutredning och tillsammans med dem få till en klassning som bidrar till en säker anläggning, säger Peter Johansson.
Även Gasum lyfter fram samarbetet.
– Vi har haft stor hjälp av FVB och dragit nytta av flera av deras olika kompetenser. Det handlar dels om kompetensen inom gas, dels om pannor och fjärrvärme, vilket vi har behövt i det här projektet där vi har köpt en egen biobränslepanna, säger Andreas Johansson.
Leverans i februari
I februari 2027 planerar Gasum att inleda leverans av biogas från anläggningen. Det kommer att ta flera månader från driftstarten i november till första leveransen, vilket beror på att det finns flera nödvändiga steg innan en biogasanläggning kan börja leverera. Först måste ymp, som är rötslam innehållande levande bakterier från en redan verksam anläggning, samlas in. Gasum kommer att hämta ympen från sin anläggning i Örebro.
– Vi ska fylla reaktorerna med ymp för att få i gång gasproduktionen och sedan kan vi börja mata anläggningen med matavfall och gödsel. Det tar tid innan det har blivit tillräckligt mycket gas med tillräckligt bra kvalitet för att vi ska kunna uppgradera och förvätska den, säger Andreas Johansson.
Resultatet blir flytande biogas som främst kommer att användas som bränsle i tunga transporter på väg, men strängare klimatkrav gör att det även finns ett ökat intresse inom sjöfarten att använda LBG.
– Där är flytande biogas ett bra alternativ, för den fungerar med nuvarande motorer, så fartygen behöver inte byggas om, vilket så klart underlättar övergången till förnybara bränslen, säger Peter Johansson.
Den flytande biogasen från anläggningen i Borlänge kan även användas i industrin.
– Biogasen kommer inte att användas av någon specifik kund, utan blandas in i vår värdekedja för flytande gas. På Gasum äger vi hela logistikkedjan för både flytande och komprimerad gas i Norden. Biogasen kommer därför att transporteras med lastbil till våra terminaler för att sedan levereras till kunder, säger Andreas Johansson.
Klimatnytta och kretslopp
Det finns betydande klimatfördelar med att ersätta fossila bränslen med flytande biogas. Användningen av biogas som bränsle innebär nästan en klimatneutral effekt och leder till en minskning av koldioxidutsläpp med 90–100 procent. Dessutom främjar biogas en ökad cirkulation genom att matavfall och gödsel används på ett effektivt sätt.
Biogödsel kommer också att produceras vid anläggningen i Borlänge. Bönderna kommer att leverera gödsel till anläggningen, där den kommer att behandlas tillsammans med andra organiska material. Under rötningsprocessen genereras metan och koldioxid, och det som återstår är en rötrest.
– Vi kallar den för biogödsel och där finns enbart näringsämnena kvar i form av bland annat fosfor och kväve, vilka kan användas som ersättning för flytgödsel eller konstgödsel. Vinsten i denna cirkulära affär är att vi tar tillvara metanpotentialen, bonden får tillbaka näringsämnena och man undviker de metanutsläpp som annars skulle uppstå om flytgödseln spreds direkt på åkern, förklarar Andreas Johansson.
Stödet avgörande
Totalt har anläggningen i Borlänge kostat 700 miljoner kronor och Gasum har fått 156 miljoner kronor i stöd från Klimatklivet, Naturvårdsverkets investeringsstöd för lokala klimatåtgärder.
– Att vi fått stöd från Klimatklivet har varit väldigt viktigt för oss. Utan stödet är det svårt att få bärighet i anläggningen och så ser det ut för alla som arbetar med biogas just nu, säger Andreas Johansson.
Men det handlar inte bara om investeringsstöd. Även skattereglerna för biogas påverkar lönsamheten.
– Det är de politiska styrmedlen som avgör om det blir lönsamt att satsa på biogas. Samtidigt ser vi att det finns ett skriande behov av biogas, säger Andreas Johansson.
Och han får medhåll av Peter Johansson.
– Det är viktigt att biogassatsningar blir av, eftersom de har flera fördelar. Det handlar dels om att det ger en ökad inhemsk försörjning av bränsle, dels om att det är bättre av miljöskäl. Båda dessa delar blir allt viktigare, säger Peter Johansson.
Fakta: Gasums biogasanläggning i Borlänge
Anläggningen tas i drift i november i år och beräknas börja leverera biogas och biogödsel i februari 2027.
Behandlad mängd substrat per år: 270 000 ton
Årlig produktion av flytande biogas: 120 GWh
Årlig produktion av biogödsel: cirka 250 000 ton
