Den 20 september 2021 lämnade regeringen budgetpropositionen för 2022 till riksdagen. Regeringen vill bland annat satsa på forskning och innovation om återbruk, återvinning, respektive nya och alternativa material i bygg- och anläggningssektorn, en satsning som välkomnas av Byggmaterialhandlarna.
Årets höstbudget har stort fokus främst på stärkt välfärd och att fler ska komma i arbete men även på att klimatomställningen i samhället ska gå snabbare. På samhällsbyggnadsområdet vill regeringen främja ett hållbart byggande och stärka samhällets motståndskraft inom råvaruförsörjning för byggsektorn.
– Vi ser en budget som tar höjd för klimatomställningen och hur byggsektorn kan ställa om till ett cirkulärt byggande, men för att förslagen skall bli verklighet behöver det också satsas resurser på genomförandet, säger Byggmaterialhandlarnas vd Monica Björk i en kommentar.
Regeringen vill öka takten på bostadsbyggandet i Sverige. Som ett led i detta vill man förenkla processen med bygglovshantering och översiktsplaner. Under perioden 2017-2020 har man gett Boverket i uppdrag att höja kompetensen hos kommunerna för en mer enhetlig tillämpning av plan- och bygglagen. Som en vidareutveckling på det arbetet har man nu ett förslag ute på remiss om att privata aktörer skall bli certifierade i bygglovsprocessen och få ta över vissa delar av kommunernas arbete.
35 miljoner till forskning
För att Boverket ska utveckla arbetet med omställningen till en cirkulär ekonomi inom byggsektorn har regeringen avsatt tio miljoner kronor per år till och med 2024. Boverket ska arbeta för att möjliggöra byggande med mindre cementanvändning och främja återvinning och återbruk av befintligt byggmaterial.
– I spåren av krisen kring Cementa och den hotande tillgången på cement så är det bra att regeringen ger ett uppdrag till Boverket att titta närmare på cirkulär ekonomi. Men 10 miljoner kronor det räcker inte långt om man från regeringens sida verkligen vill göra skillnad, säger Monica Björk.
Regeringen genomför också en riktad satsning på forskning och innovation om återbruk, återvinning, respektive nya och alternativa material i bygg- och anläggningssektorn. Anslaget förstärks med 35 miljoner kronor per år 2023–2024 för att Vinnova tillsammans med Formas ska bidra till forskning och innovation om hållbara byggmaterial.
– Bra med en prioriterad satsning kring forskning inom byggmaterial och hur man kan få fram mer klimatsmarta byggmaterial. Det viktigt att på ett tidigt skede involvera branschen i denna forskning så att det tas fram produkter som också är av intresse för marknaden att köpa. Annars så blir detta en dyrköpt forskningsinsats, avslutar Monica Björk.
